analyseras rättsligt

1.I avhandlingen presenteras en modell för rättslig analys av vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning kan utformas. Modellen har beskrivit i avsnitt 1.8.3. Därigenom bidrar avhandlingen till ökad kunskap om hur störningar i entreprenadavtal kan analyseras rättsligt.s. 108

2.Det finns sedan tidigare en handfull böcker som handlar om störningar eller ändrade förhållanden i entreprenadavtal. Den enda som inte har ett praktiskt anslag är Samuelssons ovan nämnda bok från 2011 om ändrade förhållanden i entreprenadavtal. I boken fokuseras på regleringen i AB 04. Flera av de andras. 108

3.75 böckerna är präglade av författarnas roller som ombud i entreprenadtvister och fokus läggs på hur domstolar och skiljenämnder har avgjort tvister som grundas på påståenden om störningar samt hur entreprenören kan utforma sin talan för att öka möjligheterna att erhålla ersättning för störningar.s. 108

4.De företeelser som i avhandlingen benämns som störningar behandlas i norsk och dansk litteratur men utifrån andra utgångspunkter. Något begrepp som direkt motsvarar störningar har inte kunnat identifieras. I norsk – och i viss mån dansk – litteratur diskuteras motsvarande frågor ibland utifrån ett riskfördelningsperspektiv. I Norge förekommer också en diskussion om plunder og heft, vilket kan sägas motsvara vad som i Storbritannien benämns som global claims och i Sverige som hopklumpade anspråk. Den svenska debatten om detta processföringsupplägg relaterar i viss mån till störningar men fokuserar främst på processrättsliga frågor.s. 109

5.Störningar kan betraktas som en typ av ändrade förhållanden. När ändrade förhållanden behandlas i doktrinen sker detta ibland utifrån ett allmänt kontraktsrättsligt eller obligationsrättsligt perspektiv och inte med utgångspunkt från en specifik avtalstyp. Det grundläggande problemet med att förhållandena är andra än vad parterna har förutsatt behandlas ibland i samband med frågor om omförhandling av avtal och förutsättningsläran.s. 109

6.Avslutningsvis kan nämnas att termen avtalsstörningar har använts av Taxell för de fall då ett avtal inte fullgörs och avvecklas enligt gällande handlingsnormer. Det föreligger då en ”bristande överensstämmelse mellan handlingsnorm och faktisk situation”. Avtalsförhållandet har då ”rubbats”. Avtalsstörning är en samlande benämning för sådana situationer. Begreppets värde är att det tillåter jämförelser mellan olika typer av avtalsstörningar. En omständighet som ”rubbar eller stör avtalsläget” är enligt Taxells terminologi en avtalsstörning. Taxell anför själv att termen avtalsstörning har ”en mycket vid innebörd”. Störningar skiljer sig från avtalsstörningar bl.a. genom att inte relatera till handlingsnormer. 76s. 109

Riktlinjer för fri utfyllning av entreprenadavtal

1.Framställningen skiljer sig från tidigare entreprenadrättslig litteratur genom att visa hur argumentationslinjer om fri utfyllning av entreprenadavtal kan utformas med grund i likheter mellan reglerna i de dominerande skandinaviska standardavtalen samt norsk och dansk dispositiv entreprenadrätt.s. 110

2.Metoden bygger på HD:s resonemang i NJA 2018 s. 652. Att beakta likheter mellan AB 04, NS 8405 och AB 18 är alltså inte i sig något nytt. Däremot är det nytt att i en framställning systematiskt tillämpa denna metod i syfte att identifiera argument för hur fri utfyllning av entreprenadavtal bör ske.s. 110

3.Som anförts i avsnitt 1.5.3 har Hansen i sin avhandling från 2008 behandlat entreprenadavtalets rättskälleproblem (”hjemmelsproblem”). I avhandlingen betonar Hansen betydelsen av normer för parternas beteende (”adfærd”).s. 110

4.Hansens undersökning och förevarande framställning tar delvis sikte på samma problematik, dvs. svårigheterna att klarlägga vad som i rättsligt hänseende gäller mellan parterna när deras avtal inte ger svar på tvistiga frågor. En skillnad är att de behandlar entreprenadavtal i olika jurisdiktioner. En annan skillnad är existensen av NJA 2018 s. 653. Genom detta avgörande kan HD sägas ha gett anvisningar om hur (svenska) domstolar kan argumentera vid fri utfyllning av entreprenadavtal. Den metod för fri utfyllning som tillämpas i avhandlingen skiljer sig från hur Hansen resonerar i sin avhandling.s. 110

Vissa terminologiska klargöranden

1.I detta avsnitt görs vissa terminologiska klargöranden, i syfte att underlätta för läsaren.s. 110

2.Med avtal avses i avhandlingen den rättsligt bindande överenskommelsen mellan avtalsparterna. Från avtalet ska skiljas kontraktet, med vilket avses de skriftliga handlingar som tillsammans utvisar hela eller delar av avtalet. Ett avtal kan ha ett innehåll utöver vad som föreskrivs i kontraktet. När det i avhandlingen hänvisas till entreprenadkontrakt avses de skriftliga handlingar som tillsammans reglerar hela eller delar av ett entreprenadavtal. Ett entreprenadkontrakt kan bestå av en stor mängd handlingar.s. 110

3.Med entreprenadavtal kan avses ett individuellt avtalsförhållande. Termen kan också avse en avtalstyp eller den grupp av avtal som uppfyller villkoren för att höras. 110

4.77 till avtalstypen. Vad som avses i texten framgår ibland av sammanhanget. I vissa fall har förtydligats om det är ett individuellt avtal, en grupp av avtal eller avtalstypen som avses. När entreprenadavtal skrivs i bestämd form singular (entreprenadavtalet) avses avtalstypen. När entreprenadavtal i stället skrivs i bestämd form plural (entreprenadavtalen) avses den grupp av avtal som uppfyller villkoren för att höra till entreprenadavtalet.s. 110

5.En i entreprenadjuridiken vanligt förekommande term är försening. I parternas kommunikation, t.ex. i byggmötesprotokoll, avses med försening ofta att arbetenas framdrift inte är i fas med gällande tidplan. En mer avgränsad betydelse, vilken bl.a. förespråkas av Johansson och Samuelsson, är att försening förbehålls överskridandet av avtalade tidsfrister. Försening definieras inte i AB 04 men mot bakgrund av kap. 5 § 3 kan antas att en försening enligt standardavtalet innebär att hela eller delar av arbetsresultatet inte färdigställs enligt en avtalad tidsfrist.s. 111

6.Det är viktigt att skilja mellan förseningar som enbart relaterar till entreprenörens planering och sådana som också innebär ett överskridande av en avtalad tidsfrist. Med hänsyn till hur ordet försening ofta används av avtalsparterna och att det behövs en term också för de fall då arbetenas framdrift inte sker enligt entreprenörens tidsplanering, används termen försening i avhandlingen för båda fallen. Om det finns bestämmelser som villkorar rätten till tidsförlängning med överskridandet av en avtalad tidsfrist, innebär det att förekomsten av en försening i sig inte är tillräckligt för att entreprenören ska kunna erhålla tidsförlängning. Förseningen måste ha inneburit att en avtalad tidsfrist överskrids.s. 111

7.I de fall texten tar sikte på en försening som innebär att en avtalad tidsfrist överskrids, framgår detta uttryckligen.s. 111

8.Ett terminologiskt problem för framställningen är att AB 04 innehåller egna definitioner. Exempelvis har ”kontrakt” en särskild innebörd i standardavtalet. Denna innebörd avviker från den ovan angivna. I en text som behandlar såväl dispositiv rätt som villkoren i AB 04 innebär terminologin i standardavtalet en utmaning.s. 111

9.I avhandlingen används Allmänna bestämmelsers terminologi när villkoren i standardavtalen behandlas. Om texten handlar om ett villkor i AB 04 används ordet kontrakt alltså med den innebörd som avses i AB 04. Annars används det med den ovan angivna innebörden. I oklara fall klargörs vad som avses.s. 111

10.Vissa termer används genomgående med den innebörd som anges i Allmänna bestämmelser. Så är fallet med de i entreprenadbranschen etablerade begreppen arbetsområde, förfrågningsunderlag, utförandeentreprenad, totalentreprenad och ÄTA-arbete. 78s. 111

11.Termen arbete är svårhanterlig. Den används ofta i entreprenadrättsliga texter (även denna). Vad som närmare avses varierar. Enligt AB 04 har arbete en vid betydelse, genom att utöver arbetsprestation också inkludera hjälpmedel (som har en särskild betydelse enligt standardavtalet), material och varor samt handhavande av material och varor. Det är i denna vida bemärkelse som arbete används i avhandlingen.s. 112

12.Till skillnad från i AB 04 görs i avhandlingen en distinktion mellan arbete och arbetsresultat. När termen arbete används avses entreprenörens utförande enligt definitionen i AB 04 (se ovan). Däremot avses inte det färdiga resultatet av arbetet eller det av beställaren föreskrivna arbetsresultatet. För det färdiga resultatet av arbetet används termen arbetsresultat. När det av beställaren föreskrivna arbetsresultatet avses framgår det uttryckligen av texten. Vad entreprenören åstadkommit och beställaren föreskrivit är inte alltid detsamma. Arbetsresultatetet kan alltså skilja sig från det av beställaren föreskrivna arbetsresultatet.s. 112

13.Distinktionen mellan arbete och arbetsresultat kan inte upprätthållas genomgående i texten. Distinktionen förekommer inte i Allmänna bestämmelser och vid hänvisningar till standardavtalets ordalydelse kan därför ordet arbete ha en annan innebörd än vad som anges ovan. Inte heller kan distinktionen upprätthållas i den rättshistoriska undersökningen i kapitel 2.s. 112

14.Med entreprenad avses i AB 04 dels de vid avtalets ingående föreskrivna arbetena (kontraktsarbetena), dels förekommande ÄTA-arbeten. Avhandlingen ansluter till denna definition. När entreprenad används görs inte någon åtskillnad mellan arbete och arbetsresultat. Begreppet omfattar entreprenörens fullständiga arbetsåtagande.s. 112

15.Med den närmast ovan beskrivna terminologin skulle exempelvis entreprenörens tapetsering av ett rum vara ett arbete medan det färdigtapetserade rummet är ett arbetsresultat. Huruvida arbetsresultatet överensstämmer med det av beställaren föreskrivna arbetsresultatet är något som får bedömas vid slutbesiktningen av entreprenaden.s. 112

16.I avhandlingen hänvisas till bestämmelser i flera standardavtal. När det enbart hänvisas till ett kapitel och en paragraf (t.ex. ”kap. 1 § 1”) avses en bestämmelse i AB 04. I samtliga övriga fall skrivs ut vilket standardavtal som avses (t.ex. ”AB 92 kap. 1 § 1”). För att undvika missförstånd skrivs ”AB 04” ut i vissa fall.s. 112

17.När termen rättsföljd används i avhandlingen avses rättsverkningar oavsett om dessa följer av en tillämpning av en rättsnorm eller ett avtalsvillkor. Exempelvis benämns tidsförlängning med stöd av AB 04 kap. 4 § 3 som en rättsföljd. Likaså benämns jämkning av ett oskäligt avtalsvillkor enligt 36 § avtalslagen som en rättsföljd.s. 112

18.79s. 112

19.Avslutningsvis ska tydliggöras vad som i avhandlingen avses med uttrycken direkt tillämplig och analogt tillämplig. En rättsnorm är direkt tillämplig om villkoren för dess tillämplighet är uppfyllda och det inte behöver ske någon lämplighetsprövning av huruvida normen ska tillämpas. Analogt tillämplig är rättsnormer som inte är direkt tillämpliga men som ändå tillämpas på det aktuella fallet, efter att det bedömts lämpligt.s. 113

20.Någon lämplighetsprövning ska alltså inte göras när en rättsnorm är direkt tillämplig. Att det ändå i vissa fall kan finnas övervägande skäl mot att tillämpa en direkt tillämplig rättsnorm är en annan sak.s. 113

Avgränsningar

Inledning

1.Ursprungligen var tanken att avhandlingen skulle omfatta om inte alla rättsföljder som kan aktualiseras vid störningar så i vart fall tilläggsvederlag, skadestånd och tidsförlängning. Vidare var planen att bevisfrågor, särskilt om orsakssamband, skulle behandlas. Det visade sig dock att en sådan undersökning skulle komma att bli alltför omfattande och det var därför nödvändigt att göra avgränsningar. En sådan var att enbart behandla rättsföljden tidsförlängning. Samtidigt möjliggör en undersökning om vilka störningar som kan ligga till grund för tidsförlängning att många frågor av principiell karaktär ändå kan behandlas.s. 113

2.En tanke under projektets gång var att fokusera på hur störningar regleras i olika standardavtal och hur skillnader mellan regleringarna kunde ligga till grund för resonemang om hur störningar lämpligen bör regleras i avtal (särskilt standardavtal). Skälet för denna inriktning var att regleringen i AB 04 i delar framstår som splittrad och att det därför kan finnas skäl att överväga alternativa sätt att reglera entreprenadavtal. Undersökningens tänkta riktning baserades också på den diskussion om entreprenörens svårigheter att föra bevisning om särskilt orsakssamband som förekommit under senare år.s. 113

3.Att identifiera alternativa standardavtalsregleringar av störningar och jämföra dessa med varandra framstår alltjämt som ett intressant och relevant projekt. Det primära entreprenadjuridiska problemet är dock bristen på direkt tillämpliga rättsregler. Det var därför naturligt att undersökningen med tiden kom att riktas om från standardavtalsregleringarna till innehållet i den dispositiva rätten och vilka regler som bör gälla när parternas avtal inte ger något svar. Att klarlägga innehållet 80 i bakgrundsrätten underlättar också en diskussion om vad som är en lämplig avtalsregel.s. 113

4.Nedan redovisas ytterligare avgränsningar för undersökningen och skälen för dessa.s. 114

Typ av entreprenadavtal

1.Avhandlingen avgränsas till entreprenadavtal där beställaren inte är konsument. Något anställningsförhållande finns inte mellan beställaren och entreprenören. Avhandlingen avgränsas också till avtal som avser en entreprenad som utförs i Sverige och på vilket svensk rätt tillämpas. Det förutsätts att svensk domstol ska lösa tvister med anledning av avtalet. Skiljedomar beaktas inte, med undantag för något illustrativt exempel. Vad som anförs borde dock i många fall kunna vara relevant också för skiljeförfaranden.s. 114

2.Även om undersökningen avser svensk rätt och standardavtal som är avsedda att användas i Sverige, görs jämförelser med vad som gäller i norska och danska standardavtal samt enligt den dispositiva entreprenadrätten i Norge och Danmark. Med undantag för ett fåtal hänvisningar till brittisk litteratur görs i övrigt inga internationella utblickar, varken till nationella rättsordningar eller EU-rätten. Detta innebär inte att exempelvis brittisk litteratur är utan intresse. Tvärtom hade det kunnat vara berikande att beakta den brittiska litteraturen. En komparativ undersökning förutsätter att vad som gäller enligt svensk entreprenadrätt tydliggörs, vilket denna undersökning vill bidra till.s. 114

3.Avhandlingen är en undersökning om svensk entreprenadjuridik. Norska och danska regler (oavsett om de föreskrivs i standardavtal eller gäller enligt dispositiv rätt) används endast som inspiration för argument om vad som bör gälla vid fris. 114

4.81 utfyllning i en svensk domstol. Avhandlingen ska inte betraktas som en komparativ undersökning.s. 114

5.För att inte belasta texten med alternativa resonemang som grundas på olika entreprenad-, ersättnings-, samordnings- och samverkansformer avgränsas framställning till en viss typ av entreprenadavtal, nämligen avtal som avser en utförandeentreprenad där entreprenören är generalentreprenör och parterna har avtalat om ett fast pris men inte om någon särskild samverkansform. Mycket av vad som behandlas i avhandlingen torde dock vara relevant också för andra former av entreprenadavtal. Det förutsätts också att avtalsparterna är jämnstarka.s. 115

6.Det förutsätts vidare att administrativa föreskrifter och kontraktshandlingar av teknisk art anknyter till relevanta AMA-skrifter. De standardiserade föreskrifterna i AMA-skrifterna undersöks dock inte.s. 115

7.Vissa entreprenadavtal ingås efter ett upphandlingsförfarande. Andra ingås efter individuella avtalsförhandlingar mellan två enskilda parter. I avhandlingen är utgångspunkten att avtalen har ingåtts genom ett upphandlingsförfarande. Det innebär i korthet att beställaren har tagit fram ett förfrågningsunderlag som ligger till grund för anbudsintressenters anbud. Skälet för denna avgränsning är att många av de större entreprenaderna i Sverige ingås genom ett sådant förfarande. Ett annat skäl är att vissa av de rättsliga problemen med störningar är intimt sammankopplade med upphandlingsförfarandet. Regler om offentlig upphandling behandlas inte.s. 115

8.Avslutningsvis kan nämnas att fokus för avhandlingen är entreprenadavtal som avser mer omfattande entreprenader. Detta kan i vissa fall påverka argumentationen, eftersom den bygger på antagandet att det avtalade fasta priset är betydande och att arbetena är omfattande. Det kan med anledning härav vara befogat att ställa höga krav på parterna vad gäller exempelvis kommunikation och dokumentation. En del resonemang kan inte utan vidare överföras till entreprenadavtal som avser entreprenader av mindre slag.s. 115

Kontraktsmedhjälpare

1.Det är avtalsförhållandet mellan beställaren och generalentreprenören som står i fokus i avhandlingen.s. 115

2.Att framställningen avgränsas till generalentreprenader har anförts ovan. I linje härmed förutsätts att det inte förekommer några sidoentreprenörer till entreprenören. Frågor som relaterar till sidoentreprenader behandlas inte. 82s. 115

3.För att renodla framställningen behandlas inte heller frågor som relaterar till eventuella underliggande kontraktsled. Generalentreprenörens ansvar för underentreprenörer och liknande behandlas inte.s. 116

Föreskrivna ändringar

1.I avhandlingen skiljs störningar från ändringar som har föreskrivits av beställaren (ÄTA-arbeten). Av beställaren föreskrivna ändringar omfattas inte av undersökningen.s. 116

2.En avgörande skillnad mellan föreskrivna ändringar och störningar är att föreskrivna ändringar är resultatet av beställarens aktiva beslut om en önskad förändring av arbetena eller det föreskrivna arbetsresultatet. Beställaren initierar självständigt sådana ändringar. Det medför att delvis andra frågor aktualiseras vid föreskrivna ändringar än störningar.s. 116

3.Det kan vara svårt att i praktiken upprätthålla en skiljelinje mellan föreskrivna ändringar och störningar. Det beror bl.a. på att en störning kan få till följd att beställaren föreskriver en ändring. En föreskriven ändring kan också i sig vara en avvikelse som orsakar en arbetspåverkan, vars konsekvens är uppkomsten av tillkommande kostnader eller en försening. Sådana fall betraktas ändå inte som störningar i avhandlingen.s. 116

4.I gränsfall mellan föreskrivna ändringar och störningar kan det vara så att analysmodellen inte tillhandahåller tillräckliga utgångspunkter för sådan analys. För avhandlingens vidkommande är gränsfallen inte ett problem eftersom analysen av vilka störningar som kan ligga till grund för tidsförlängning tar sin utgångspunkt i typfall. Därigenom kan gränsfall undvikas.s. 116

Vissa avtalstolkningsfrågor

1.För att det ska föreligga en störning krävs att ett förhållande avviker från vad entreprenören antagit vid avtalets ingående. Entreprenörens antaganden i anbudsskedet påverkas bl.a. av innehållet i förfrågningsunderlaget, varför detta har indirekt betydelse för vad som är en störning. Förfrågningsunderlaget blir sedan typiskt sett en del av entreprenadkontraktet.s. 116

2.Avtalsinnehållet har direkt betydelse för vilka störningar som kan ligga till grund för tidsförlängning. Det är i första hand villkoren i avtalet som reglerar entreprenörens rätt till tidsförlängning. Därtill har avtalet betydelse på så sätt att des. 116

3.83 vid avtalets ingående föreskrivna arbetena inte kan ge rätt till tidsförlängning. I avhandlingen behandlas dock inte avtalstolkning till utrönande av omfattningen av de arbeten som det vid avtalets ingående föreskrivs att entreprenören ska utföra.s. 116

4.Om entreprenören gör gällande att denne har rätt till tidsförlängning på grund av en påstådd störning men det av entreprenadkontraktet uttryckligen framgår att entreprenören ska hantera den påstådda avvikelsen, kan entreprenören inte erhålla tidsförlängning. Att hantera den påstådda avvikelsen är nämligen en del av dennes kontraktsåtagande. Den enda möjligheten för entreprenören att undkomma sin skyldighet att hantera förhållandet vore om relevanta avtalsvillkor jämkades enligt 36 § avtalslagen.s. 117

5.En förutsättning för att de frågor som behandlas i avhandlingen ska bli aktuella, är att domaren inte kunnat avgöra parternas tvist genom att tolka avtalet och konstatera att det förhållande som entreprenören påstår är en avvikelse rätteligen är ett förhållande som denne uttryckligen ska hantera eller överkomma inom ramen för sitt kontraktsåtagande. Frågor relaterade till sådan tolkning undantas. Undersökningen vilar på den förutsättningen att tvisten inte kunnat lösas på det sättet.s. 117

6.Anta att det i avtalet föreskrivs att entreprenören ska förlägga en ny vattenledning på en sträcka om 500 meter. Mitt på sträckan finns en stor sten som försvårar eller rentav omöjliggör den föreskrivna dragningen av vattenledningen. Entreprenören påstår att stenen avviker från vad denne förutsatt och att denne har rätt till tidsförlängning på grund av stillestånd eller merarbete på grund av stenen.s. 117

7.Om en domare efter att ha tolkat avtalet konstaterar att den stora stenen redovisas i handlingarna är den omständighet som entreprenören påstår utgör en avvikelse (förekomsten av den stora stenen) rätteligen något som denne ska hantera inom ramen för de vid avtalets ingående föreskrivna arbetena. I en sådan situation aktualiseras inte de frågor som behandlas i avhandlingen.s. 117

8.Anta att förhållandena i exemplet ovan i stället är sådana att domaren efter tolkning av avtalet konstaterar att det inte föreskrivs i avtalet att det existerar en stor sten på den aktuella platsen. De för avhandlingens vidkommande relevanta frågorna är då om avvikelsen kan ligga till grund för tidsförlängning samt om den arbetspåverkan och effekt som orsakas av avvikelsen uppfyller eventuella villkor för tidsförlängning. En relevant fråga kan då vara om entreprenören borde ha räknat med stenen i anbudsskedet. 84s. 117

Skillnaden mellan tolkning och utfyllning

1.I avhandlingen undersöks vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning när parternas avtal inte ger något besked. Det är en fråga som handlar om vad som gäller vid utfyllning av entreprenadavtal.s. 118

2.Skillnaden mellan tolkning och utfyllning är omdiskuterad. Det har ifrågasatts hur klargörande gränsdragningen egentligen är. Det har också anförts att när lämpligheten att skilja mellan tolkning och utfyllning har lyfts fram har det skett utifrån ett externt perspektiv och med avsiktlig naivitet samt att ”[t]anken att det skulle finnas ett gränsdragningsproblem som kan lösas genom att man inte drar någon gräns är en praktiskt sett fullständigt meningslös efterhandskonstruktion.” Förhållandet mellan tolkning och utfyllning kan belysas på olika sätt.s. 118

3.På vilket sätt avtalstolkning skiljer sig från avtalsutfyllning och hur de två begreppen kan eller bör skiljas från varandra behandlas inte i avhandlingen. Avhandlingen syftar inte till att bidra till en debatt om tolkning eller utfyllning i allmänhet.s. 118

4.När avtalstolkning diskuteras i avhandlingen är det i syfte att bidra till en ökad förståelse av bestämmelserna i AB 04. Tolkningen handlar om att utröna bestämmelsernas innebörd, för att därigenom klarlägga standardavtalets rättsverkningar. När avtalsutfyllning behandlas handlar det att klarlägga vad som gäller – eller bör gälla – när avtalet inte ger något besked om vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning.s. 118

5.I avhandlingen undersöks inte under vilka förutsättningar en domstol kan, bör eller ska fylla ut ett avtal. Den del av framställningen som avser vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning när parternas avtal inte ger något besked, vilar på premissen att AB 04 inte har införlivats, att avtalet inte ger någon vägledning om vad som gäller och att det uteslutande är utfyllande normer som avgör vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning.s. 118

Orsakssamband

1.En i praktiken viktig fråga vid en domstols prövning av entreprenörens rätt till tidsförlängning på grund av störningar är om entreprenören har styrkt relevanta orsakssamband. Det finns i de undersökta underrättsavgörandena flera exempel på att entreprenörens krav på ersättning på grund av förseningar har ogillats för atts. 118

2.85 denne inte anses ha styrkt orsakssambandet mellan den omständighet som påstods ha orsakat en kostnad (t.ex. ett ÄTA-arbete) och den påstådda kostnaden i sig.s. 118

3.Inledningsvis i avhandlingsarbetet fanns en ambition att undersökningen skulle omfatta bevisfrågor kopplade till orsakssamband. Det var rentav en central del av den tänkta undersökningen. Andra frågor kom dock att hamna i förgrunden.s. 119

4.En rättsvetenskaplig behandling av orsakssamband är något som kräver sitt utrymme. Det blev med tiden tydligt att avhandlingen inte jämte de teman som den nu kommit att omfatta också skulle kunna omfatta frågor om orsakssamband. Frågor om orsakssamband har därför avgränsats bort från avhandlingen. Detsamma gäller bevisfrågor i allmänhet.s. 119

5.Därmed inte sagt att frågor om orsakssamband saknar betydelse vid prövning av om en störning kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning. De har tvärtom stor praktisk betydelse och har också uppmärksammats i den entreprenadrättsliga litteraturen.s. 119

Tidsplanering

1.I entreprenadtvister och entreprenadjuridisk litteratur hänvisas ibland till kritiska linjen. Det kan variera vad som närmare avses därmed. En i litteraturen förekommande beskrivning av kritiska linjen är att det är ”den händelsekedja vilken tid varje tidpunkt bedöms ta mest tid i anspråk av flera parellellt pågående aktiviteter”.s. 119

2.När det hänvisas till kritiska linjen i entreprenadtvister kan antas att vad som vanligen avses är den tidsmässigt längsta sekvensen av arbetsmoment för att entreprenaden i dess helhet ska vara färdigställd. Den kritiska linjen relaterar till den avtalade tidsfristen för slutförandet av entreprenaden i dess helhet (sluttiden). Det är dock också möjligt att fastställa en kritisk linje i förhållande till andra avtalade tidsfrister (deltider) eller egentligen vilket mål för arbetena som helst. Exempelvis vore det möjligt att fastställa den kritiska linjen för färdigställandet av arbetena med läggandet av ett tak för ett nytt hus, oberoende av om det finns en avtalad tidsfrist 86 för färdigställandet av takläggningen eller inte. I entreprenadtvister avser krav om tidsförlängning primärt sluttiden. Resonemang om kritiska linjen brukar därför relatera till sluttiden.s. 119

3.När parterna i en entreprenadtvist hänvisar till kritiska linjen görs det vanligen som stöd för att det föreligger – eller inte föreligger – ett visst orsakssamband. En redovisning av entreprenadens kritiska linje är då ett bevis – eller motbevis – för förekomsten av orsakssambandet.s. 120

4.Eftersom kritiska linjen inom juridiken primärt relaterar till frågor om orsakssamband behandlas inte kritiska linjen i avhandlingen. En annan svårighet med att behandla kritiska linjen i en juridisk framställning är att kritiska linjen relaterar till tidsplanering och andra frågor om planering, uppföljning och styrning av en entreprenad. En diskussion om kritiska linjen behöver därför grundas i kunskaper om sådana praktiska aspekter av genomförandet av en entreprenad.s. 120

5.En med kritiska linjen sammanhängande fråga är vem av parterna som förfogar över glapp eller slack i tidplanen.s. 120

6.Med glapp i tidplanen avses att entreprenören har tid till förfogande för arbetenas utförande. I norsk litteratur har anförts att ”slakk” inte definieras i något av de vanligaste standardavtalen. Det har förenklat beskrivits som en ”tidsmessig fleksibilitet i et tilvirkningsprosjekt”.s. 120

7.När det finns glapp i tidplanen finns det tid till förfogande för ett visst arbete i förhållande till entreprenörens planering. Ett sådant glapp kan uppstå för att arbetena kunnat uföras under mer gynnsamma förhållanden än entreprenören förutsatt och därför kunnat slutföras tidigare än planerat. Glapp kan också vara ett resultat av felaktig planering på entreprenörens sida, nämligen att denne planerat för att arbetena skulle ta längre tid att slutföra än vad som visade sig krävas. Entreprenören kan också medvetet ha planerat för ett längre utförande än vad som är nödvändigt, för att därigenom skaffa sig en ”buffert” i tidplanen.s. 120

8.Om entreprenören begär tidsförlängning kan beställaren invända att det finns tid till förfogande i tidplanen (glapp) och att entreprenören därför inte har behov av tidsförlängning för att undkomma ett avtalat förseningsvite. Entreprenören kan svara att det är denne som är behörig att planera och leda arbetena och att beställaren inte förfogar över tidsbuffertar som är ett resultat av entreprenörens tidsplanering. Frågan är vem av parterna som har rätt att disponera över glapp i tidplanen.s. 120

9.En belysning av frågan om vem av parterna som förfogar över glapp i tidplanen hade innefattat frågor om orsakssamband. Glapp i tidplanen är inte heller något soms. 120

10.87 relaterar specifikt till störningar utan i lika hög grad till entreprenörens möjlighet att erhålla tidsförlängning på grund av beställda ÄTA-arbeten.s. 120

11.Mot bakgrund av ovan adresseras inte heller frågan om vem av parterna som förfogar över eventuellt glapp i tidplanen i avhandlingen.s. 121

Underrättelseregler

1.I de dominerande skandinaviska standardavtalen finns regler som ålägger parterna att inom viss tid underrätta varandra om omständigheter av olika slag, exempelvis störningar. I avhandlingen behandlas inte rättidig underrättelse som självständigt villkor för att entreprenören ska kunna erhålla tidsförlängning. Däremot undersöks vissa underrättelseregler som uttryck för en del av beställarens medverkansskyldighet.s. 121

2.Av underrättspraxis framgår att underrättelseregler har stor betydelse när det gäller entreprenörens möjlighet att erhålla ersättning eller tidsförlängning på grund av störningar. Det finns flera exempel på fall där entreprenörens krav ogillades av det skälet att denne inte i rätt tid eller på rätt sätt hade underrättat beställaren om den aktuella omständigheten.s. 121

3.Ett skäl för att avgränsa undersökningen på det ovan beskrivna sättet är underrättelsereglernas stora praktiska relevans och en strävan att renodla undersökningen. Underrättelsereglernas praktiska relevans gör att det framstår som befogat att i en samlad undersökning fokusera enbart på dem. Att inkludera underrättelsereglerna i denna undersökning hade riskerat att medföra att de inte hade fått det utrymme de förtjänar och även att framställningen hade blivit alltför splittrad.s. 121

Åberopsbörda och bevisbörda

1.Det är vanligt att det i kontraktsrättsliga texter görs påståenden om vem av parterna som har bevisbördan för åberopade rättsfakta. Det handlar sällan om en systematisk kartläggning av bevisbördans placering, utan om enskilda nedslag där författaren av något skäl anser sig ha grund för att påstå något om bevisbördans placering. Ibland 88 kan påståendet stödjas av ett prejudikat, ibland ett uttalande i juridisk litteratur och ibland är det oklart vad författaren stödjer sitt påstående på.s. 121

2.Från frågan om hur bevisbördan bör placeras mellan parterna ska skiljas vem av parterna som har åberopsbördan för ett rättsfaktum.s. 122

3.Den part som har åberopsbördan för en omständighet ”har nackdelen av att omständigheten icke ingår i processmaterialet” och kan ligga till grund för domen. Den part som har bevisbördan får bära nackdelen av att ett rättsfaktums existens eller icke-existens inte har blivit utrett i tillräckligt hög grad.s. 122

4.Att genomföra en fullständig kartläggning och självständig analys av samtliga frågor om bevisbördans placering som aktualiseras i ett kontraktsrättsligt verk är en grannlaga uppgift. Ett gott resultat skulle kräva goda kunskaper i bevisrätt, innefattande bl.a. de teorier som underbygger ställningstaganden om bevisbördans placering. I avsaknad av tydliga prejudikat är det på inga sätt okomplicerat att klarlägga vem av parterna som bör bära åberopsbördan respektive bevisbördan.s. 122

5.Förevarande avhandling är kontraktsrättslig. Frågor om placeringen av åberopsbördan och bevisbördan kan hanteras på i vart fall tre sätt.s. 122

6.1) Det ofullständiga sättet: Det görs i texten vissa enskilda påståenden oms. 122

7.bevisbördans placering – och kanske rentav åberopsbördans placering –s. 122

8.utan att det är fråga om någon systematisk kartläggning och analys.s. 122

9.2) Det systematiska sättet: Det görs en systematisk kartläggning och analyss. 122

10.av åberops- respektive bevisbördans placering. Denna kan integreras is. 122

11.den materiella undersökningen eller redovisas separat.s. 122

12.3) Frågorna behandlas överhuvudtaget inte. Det första alternativet vore möjligt men framstår som mindre lyckat i en avhandling. Att göra enstaka nedslag kan vara befogat i andra texter men kan i en avhandling framstå som fragmentariskt. Ett alternativ vore att ange kriterier för de fall då åberops- respektive bevisbördans placering behandlas. Sammantaget har dock den bedömningen gjorts att det ofullständiga sättet inte är att föredra i avhandlingen.s. 122

13.Det systematiska sättet vore berikande. Det skulle möjliggöra en mångsidig belysning av de frågor som behandlas i framställningen. Det vore av såväl teoretiskt som praktiskt intresse. Framställningen bör då avgränsas till ett relativt snävt problemområde.s. 122

14.I arbetet med avhandlingen har kunnat konstateras att finns många principiella frågor om entreprenadavtal och störningar som behöver belysas. Det har därför bedömts som lämpligt att i avhandlingen ge utrymme för vissa grundläggandes. 122

15.89 redogörelser om entreprenadavtal, så som avtalstypens historiska bakgrund och entreprenadavtalens karaktäristiska drag. Därigenom har frågor om åberops- och bevisbörda valts bort.s. 122

16.Återstår gör då det tredje alternativet. Det är detta tillvägagångssätt som valts i avhandlingen. Det innebär att det genomgående saknas ställningstaganden om vilken part som bör bära åberopsbördan respektive bevisbördan.s. 123

17.Det ovan anförda innebär bl.a. att det i texten diskuteras olika villkor för en principiell rätt till tidsförlängning, utan att det nämns huruvida det möjligen kan vara beställaren som har åberopsbördan för rättsfakta som relaterar till villkoret. Det kan innebära att vissa av de villkor som behandlas i avhandlingen inte är sådana att de måste prövas för att entreprenören ska kunna erhålla tidsförlängning – en förutsättning för en prövning av huruvida villkoren är uppfyllda kan vara att beställaren gör vissa åberopanden.s. 123

Disposition

1.Avhandlingen består – utöver detta första kapitel – av elva kapitel, vilka kan delas in i fyra delar.s. 123

2.Den första delen består av kapitel 2 och 3. I kapitlen fokuseras på vissa grundläggande aspekter av entreprenadavtal, i syfte att öka förståelsen för entreprenadavtal och ge en bakgrund till företeelsen störningar.s. 123

3.En rättshistorisk undersökning av entreprenadavtalet finns i kapitel 2. Fokus ligger på att förklara entreprenadavtalets historiska bakgrund, särskilt hur entreprenadavtalet relaterar till arbetsbetinget och närliggande avtalstyper, så som köp.s. 123

4.Kapitel 3 innehåller en redogörelse av entreprenadavtalens karaktäristiska drag. Det handlar inte om karaktäristiska drag hos de speciella avtalsrättsliga normer som hör till entreprenadavtalet utan om faktiska förhållanden som är karaktäristiska för den grupp av avtal som kan hänföras till avtalstypen. I kapitlet argumenteras för att lojal samverkan, effektivitet och avtalsbalans bör gälla som principer för reglering av störningar i entreprenadavtal.s. 123

5.Avhandlingens andra del består av kapitel 4 och 5 och fokuserar på störningar. Företeelsen beskrivs i kapitel 4. I kapitlet förklaras hur störningar kan delas upp i de tre delarna (1) avvikelse, (2) arbetspåverkan och (3) effekt samt hur denna uppdelning kan ligga till grund för en analys av vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning.s. 123

6.Störningar kan betraktas som en entreprenadrättslig typ av ändrade förhållanden. En rättslig analys av vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning kan ske utifrån olika juridiska perspektiv. Vilka juridiska perspektiv som tillämpas i avhandlingen – och skälen för detta – förklaras i kapitel 5. 90s. 123

7.Avhandlingens tredje del består av kapitel 6–10. I kapitlen undersöks standardavtalsregleringar av störningar. Bestämmelserna i AB 04 står i fokus.s. 124

8.I kapitel 6 ges en översikt av de regler i AB 04 som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning. Den s.k. hinderbestämmelsen i kap. 4 § 3 analyseras särskilt i kapitel 7.s. 124

9.För att undersöka vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning undersöks tre typfall. Kapitel 8 utgår från typfallet att beställaren tillhandahåller entreprenören information för sent. Utgångspunkten för kapitel 9 är oförutsedda väderförhållanden. Kapitel 10 handlar om avvikande markförhållanden. Avvikelserna analyseras utifrån varsitt juridiskt perspektiv, nämligen om avvikelsen är ett avtalsbrott (kapitel 8), vem av parterna som står tidsrisken för avvikelsen (kapitel 9) respektive om avvikelsen är en sådan felaktig förutsättning som kan ligga till grund för tidsförlängning (kapitel 10). I kapitlen undersöks också villkor om arbetspåverkan och effekt. Hänvisningar görs till vad som anförts i kapitel 6 och 7 om bestämmelserna om tidsförlängning i AB 04 och innebörden av hinderbestämmelsen.s. 124

10.Avhandlingens fjärde del består av kapitel 11 och 12. Den innehåller dels argument om vad som gäller när parternas avtal inte ger besked om vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning, dels en sammanfattning och avslutande reflektioner.s. 124

11.I det elfte kapitlet diskuteras vad som gäller om parternas avtal inte ger besked om vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning. Eftersom det saknas direkt tillämplig lagstiftning och existerar få speciella avtalsrättsliga normer för entreprenadavtal, är en domare som ska fylla ut ett entreprenadavtal i hög grad hänvisad till fri utfyllning. Därför diskuteras i kapitlet tänkbara argumentationslinjer för fri utfyllning av entreprenadavtal, såvitt avser vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning. Kapitlets disposition utgår från ett antal principiella frågor.s. 124

12.En sammanfattning och avslutande reflektioner finns i avhandlingens tolfte och sista kapitel.s. 124

13.91s. 124