tillämpliga rättsregler

1.Om rättsdogmatiken i sin kärna är en metod som fokuserar på fastställandet av gällande rätt uppkommer fråga hur en rättsdogmatisk studie om parternas rättigheter och skyldigheter i entreprenadavtal bör utformas när det i princip saknas direkt tillämpliga rättsregler som reglerar partsförhållandet.s. 11

2.Hansens avhandling Det entrepriseretlige hjemmelsproblem fokuserar på det rättsliga underlaget vid besvarandet av rättsfrågor i entreprenadavtal. Enligt Hansen är entreprenadavtal till sin karaktär sådana att rättsliga frågor inte kan besvaras utifrån en klassisk föreställning om avtal med klart definierade och statiska förpliktelse samt en skarp distinktion mellan parternas respektive förpliktelse- och ansvarssfärer. Ett sådant synsätt ger enligt Hansen alltför snäva ramar vid besvarandet av rättsfrågorna. Vid ingåendet av ett entreprenadavtal är det endast möjligt för parterna att i vissa huvuddrag kartlägga och reglera sin rättsliga relation. Den rättsliga relationen kan därför sällan fastställas på ett uttömmande sätt enbart med grund i parternas subjektiva förhållanden vid tidpunkten för avtalets ingående eller avtalstexten. Detta är enligt Hansen ett rättskälleproblem (”hjemmelsproblem”) som bör lösas genom en breddning av det rättsliga underlaget.s. 11

3.Hansens avhandling och förevarande avhandling kan sägas bygga på delvis samma problem, nämligen att det rättsliga underlaget inte fullt ut förmår besvara de rättsfrågor som uppkommer i entreprenadtvister. Hansen anser att detta beror på att dagens entreprenadavtal inte är lämpliga att hantera utifrån ett klassiskt synsätt på ömsesidigt förpliktande avtal. I förevarande avhandlingen står avsaknaden av direkt tillämpliga dispositiva rättsregler i fokus.s. 11

4.För att lösa problemet tar Hansen fasta på att entreprenadavtal ställer höga krav på parternas samarbete. Det är inte tillräckligt att naturaborgenären (beställaren) bidrar med betalning och naturagäldenären (entreprenören) utför det beskrivna arbetet. Ingen av parterna förmår nämligen uppfylla sina förpliktelser utan medverkan från motparten. Det föreligger därför ett beroendeförhållande mellan parterna. För att entreprenaden ska kunna utföras krävs samordning och planering parterna emellan. Avtalsförhållandet har karaktären av en samverkan för projektets genomförande. Enligt Hansen bör därför det huvudsakliga rättsliga underlaget vid avgörande av entreprenadtvister vara det innehåll och uttryck som parterna, på andra sätt än genom utformningen av avtalsvillkor, har gett den rättsliga relationen. Det bör riktas uppmärksamhet mot det beteende eller uppförande (”adfærd”) som parterna uppvisat i samband med avtalets ingående och under tiden för avtalets genomförande. Det blir då avgörande att värdera om parternas beteende framstår som legitimt i ljuset av avtalets föremål samt de faktiska och rättsliga villkor som gäller för avtalets uppfyllelse.s. 11

5.33s. 11

6.Vilka krav som bör uppställas på parternas beteende beror, enligt Hansen, delvis på dem själva och det individuella avtalets karaktär men också allmänna normer för vad som är ett gott beteende (”god optræden”) mellan parter i entreprenadavtal. Den närmare innebörden av normerna grundas på en skönsmässig bedömning och tillför entreprenadrätten ett mått av flexibilitet.s. 12

7.Det vore inte ointressant att försöka identifiera vad som i olika avseenden är god sed i entreprenadbranschen. God sed skulle kunna vara rättsligt bindande sedvana. För att sådan sedvana ska kunna beaktas av en domare som en rättskälla krävs dock att den har åberopats och styrkts. Huruvida en domare kan beakta god sed som en rättskälla beror alltså på parternas processföring – och domarens bevisvärdering – i det enskilda fallet.s. 12

8.Det ovan anförda försvårar rättsvetenskapliga undersökningar om vad som är god sed i entreprenadbranschen. Sådana undersökningar kräver exempelvis ett empiriskt underlag för att fastställa vad som är sedvana i entreprenadbranschen.s. 12

9.I en rättsdogmatisk undersökning om entreprenadavtal som regleras av svensk rätt är det i stället naturligt att beakta vad HD har anfört om tolkning och utfyllning av entreprenadavtal.s. 12

10.HD har i flera avgöranden uttalat sig om vilken metod som bör tillämpas vid tolkning av bestämmelserna i AB 04. Enligt HD ska det ”ytterst och sist” göras en övergripande rimlighetsbedömning. Det vore möjligt att beakta god sed i entreprenadbranschen inom ramen för rimlighetsbedömningen.s. 12

11.När det gäller fastställande av den dispositiva rätt som gäller för entreprenadavtal är NJA 2018 s. 653 av särskilt intresse. I avgörandet beaktar HD vad som gäller enligt norska och danska standardavtal samt norsk och dansk dipositiv entreprenadrätt vid fastställande av den svenska dispositiva rätten för entreprenadavtal. Även om HD:s hänvisningar till norsk och dansk rätt samt norska och danska standardavtal inte ger uttryck för en rättsnorm, kan det förstås som en anvisning om en metod som rättstillämpare kan använda sig av vid fri utfyllning. I avhandlingen tas fasta på vad HD anfört, inom ramen för överväganden om fri utfyllning.s. 12

HD:s anvisning om utfyllning av entreprenadavtal

1.Olika tillvägagångssätt hade kunnat tillämpas i en rättsdogmatisk undersökning som avser att undersöka vad som gäller mellan parterna i ett entreprenadavtal när varken avtalet eller direkt tillämpliga rättsregler ger något besked.s. 12

2.Ett sätt hade varit att enbart identifiera, tolka och förklara de rättsregler som existerar och är direkt tillämpliga på entreprenadavtal. En sådan undersökning hade 34 dock inte fört särskilt långt och inte inneburit något större bidrag till rättsutvecklingen på entreprenadrättens område.s. 12

3.Ett annat tillvägagångssätt hade varit att utöver att identifiera, tolka och förklara direkt tillämpliga rättsregler också göra detsamma med eventuella analogt tillämpliga rättsregler. Vad HD anfört om köplagens särskilda betydelse vid tolkning och utfyllning av entreprenadavtal hade då lämpligen beaktats. Därtill kunde allmänna principer och konsumenttjänstlagens regler vara relevanta, mot bakgrund av hur HD resonerat om tolkning och utfyllning av entreprenadavtal. En sådan undersökning hade inte kunnat besvara rättsfrågor när nämnda rättsnormer inte tillhandahåller något svar på den aktuella rättsfrågan eller är olämpliga att tillämpa på entreprenadavtal.s. 13

4.Ytterligare ett möjligt tillvägagångssätt är att beakta också andra källor än rättskällor, exempelvis underrättsavgöranden. Det är denna metod som tillämpas i avhandlingen. Eftersom det är många typer av källor som skulle kunna beaktas finns det i en rättsvetenskaplig undersökning skäl att tydliggöra vilka specifika källor som beaktas inom ramen för undersökningen.s. 13

5.Vid tolkning av bestämmelserna i AB 04 i ljuset av den dispositiva rätten beaktas i avhandlingen direkt tillämpa rättsregler, analogiskt tillämpliga rättsregler som föreskrivs i köplagen och konsumenttjänstlagen samt allmänna principer av olika slag.s. 13

6.Vid utfyllning av entreprenadavtal har undersökningen ett mer konstruktivt anslag. HD har genom sina avgöranden tillhandahållit riktlinjer för hur sådan bör gå till. HD:s avgöranden jämte en uppdelning mellan bunden utfyllning och fri utfyllning ligger till grund för den metod som tillämpas i avhandlingen. I ett första steg undersöks om direkt tillämpliga rättsregler ger svar på den aktuella rättsfrågan. Så är inte alltid fallet. I ett andra steg undersöks om det finns regler i köplagen eller konsumenttjänstlagen eller allmänna principer som, givet entreprenadavtalens karaktäristiska drag, är lämpliga att tillämpa på entreprenadavtal och som kan ge svar på den rättsliga frågan. Om så inte är fallet tas fasta på HD:s tillvägagångssätt i NJA 2018 s. 653, nämligen att söka identifiera likheter mellan reglerna i de dominerande skandinaviska standardavtalen AB 04, NS 8405 och AB 18 och i den mån det existerar sådana låta dessa ligga till grund för argument om hur en utfyllande regel bör formuleras. I avhandlingen beaktas också om regleringen i Allmänna bestämmelser varit densamma under lång tid.s. 13

7.Alla rättsfrågor som behandlas i avhandlingen kan inte besvaras med grund i direkt eller analogt tillämpliga rättsaregler eller med utgångspunkt i identifierades. 13

8.35 likheter mellan reglerna i AB 04, NS 8405 och AB 18. När så inte kan ske, ges i avhandlingen förslag på vad som kunde vara en lämplig utfyllande norm.s. 13

Särskilt om avtalstolkning

1.En återkommande fråga i avhandlingen är hur bestämmelserna i AB 04 bör tolkas.s. 14

2.Avtalstolkning betraktas i avhandlingen som en verksamhet driven av parternas argument. Någon ”korrekt” tolkning av ett avtal enligt gällande rätt finns med detta synsätt inte, såvida inte HD har uttalat hur det specifika omtvistade avtalsvillkoret ska tolkas. När det gäller bestämmelserna i AB 04 förekommer sådana uttalanden, exempelvis framgår av NJA 2015 s. 3 hur bestämmelsen kap. 1 § 8 i vissa avseenden ska tolkas. Det är dock sällsynt att det i prejudikat (eller någon annan rättskälla) fastställs hur en specifik bestämmelse i AB 04 ska tolkas. I avsaknad av sådana ställningstaganden är det en – inom vissa ramar – öppen fråga hur ett avtalsvillkor bör tolkas.s. 14

3.Det ovan anförda förhindrar inte att ett tolkningsalternativ kan kritiseras av det skälet att den bygger på en rättslig argumentation som inte är förenlig med etablerade tolkningsnormer.s. 14

4.HD har i flera avgöranden klargjort hur domstolen anser att tolkning av bestämmelserna i AB 04 bör gå till. Vad HD har anfört ger vissa ramar för den tolkning av bestämmelserna som sker i avhandlingen. Inom dessa ramar ger rättskällorna dock sällan besked om hur AB 04 ska tolkas.s. 14

5.Vilken metod som tillämpas i avhandlingen vid tolkning av villkoren i standardavtalen AB 04, NS 8405 och AB 18 utvecklas i avsnitt 1.6. 36s. 14

Tolkning av AB 04, NS 8405 och AB 18

Inledning

1.För att klargöra vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning enligt AB 04 behöver relevanta bestämmelser i standardavtalet identifieras och tolkas. Tolkning av relevanta villkor i AB 04, NS 8405 och AB 18 är också en förutsättning för att kunna bedöma om det föreligger likheter mellan standardavtalens regler.s. 18

2.Den tolkning av AB 04 samt NS 8405 och AB 18 som aktualiseras i avhandlingen handlar delvis om att identifiera de villkor som reglerar entreprenörens rätt till tidsförlängning på grund av störningar. Därutöver avser tolkningen att klarlägga den närmare innebörden av de identifierade villkoren.s. 18

3.Detta avsnitt 1.6 handlar om vilken metod som tillämpas i avhandlingen vid tolkning av AB 04, NS 8405 och AB 18. I avsnitt 1.6.2–1.6.8 står tolkning av AB 04 i fokus medan det avslutande avsnittet 1.6.9 tar sikte på tolkning av NS 8405 och AB 18.s. 18

HD:s praxis om tolkning av Allmänna bestämmelser

1.Högsta domstolen har i ett antal rättsfall klargjort vilken metod som bör tillämpas vid tolkning av bestämmelserna i AB 04 (och andra editioner av Allmänna bestämmelser). Vad HD har anfört kan sammanfattas enligt följande.s. 18

2.I första hand är förekomsten av en gemensam partsavsikt avgörande vid fastställande av avtalsinnehållet. Om någon sådan inte föreligger och det inte heller finns några omständigheter vid sidan av avtalstexten som kan klargöra hur parterna uppfattade ett omtvistat avtalsvillkor, bör tolkningen inriktas på avtalsvillkorets ordalydelse. När ett avtalsvillkors innebörd ska bedömas kan ledning hämtas från avtalets systematik och övriga bestämmelser. Tolkning kan också ske i ljuset av den dispositiva rätt som gäller för entreprenadavtal. Köplagens regler är då av särskilt intresse. Vid tolkning måste i vissa fall entreprenadavtalets speciella drag beaktas. Avtalstypen skiljer sig från köp genom att typiskt sett avse omfattande, komplicerat och långsiktigt arbete med flera inblandade parter. Ytterst och sist ska en övergripande rimlighetsbedömning göras.s. 18

3.37s. 18

4.Det kan diskuteras i vilken mån den metod för tolkning som följer av HD:s praxis skiljer sig från vad som sedan tidigare gällt för tolkning av standardavtal. Möjligen är det inte fråga om några skillnader i sak. Däremot skiljer sig HD:s tolkningsmetod i viss mån från vad som tidigare har gällt när villkoren i Allmänna bestämmelser har tolkats av jurister som är verksamma i entreprenadbranschen. Denna ”traditionella” tolkningsmetod präglas av att det särskilt beaktas vad BKK avsett med bestämmelserna (även om detta inte uttrycks i ordalydelsen) samt vad som framgår av motiv och kommentarer till äldre editioner av Allmänna bestämmelser.s. 19

5.Vad HD har anfört om tolkning av bestämmelserna i AB 04 ligger till grund för den metod som tillämpas i avhandlingen vid tolkning av bestämmelserna.s. 19

6.Om HD har uttalat sig om innebörden av en specifik bestämmelse, vilket är fallet med exempelvis AB 04 kap. 1 § 8, är domstolens tolkning styrande för analysen av bestämmelsen i avhandlingen. Annars tolkas bestämmelserna utifrån objektiva tolkningsmoment. Det innebär att ordalydelsen, standardavtalets systematik, dispositiva rättsnormer som är direkt eller analogt tillämpliga på entreprenadavtal samt rimlighetsöverväganden beaktas vid tolkningen av bestämmelserna. Att det inte fästs något avseende på subjektiva moment beror på att AB 04 är ett standardavtal. Det är sällan möjligt att fastställa någon gemensam partsavsikt om innebörden av bestämmelserna i standardavtalet.s. 19

7.Som anförts i avsnitt 1.5.5 betraktas avtalstolkning i avhandlingen som en verksamhet driven av parternas argument. Någon enligt gällande rätt ”korrekt” tolkning av ett avtalsvillkor finns inte med detta synsätt inte, såvida inte HD slagit fast hur villkoret ska tolkas. När tolkning av bestämmelserna i AB 04 diskuteras i avhandlingen handlar det inte – givet ett fåtal undantag – om att fastställa hur en 38 bestämmelse ska tolkas, utan om att kartlägga rimliga tolkningsalternativ och diskutera vad som talar för respektive emot dessa. I avhandlingen tas också ställning till vilket tolkningsalternativ som är mest övertygande.s. 19

8.Hur HD:s tolkningsmetod mer konkret ligger till grund för den tolkningsmetod som tillämpas i avhandlingen utvecklas i avsnitt 1.6.3–1.6.6. Vad som anförs i avsnitten är inte en redogörelse för hur tolkning bör eller ska ske i allmänhet. Det är enbart ett försök att beskriva den metod som tillämpas i avhandlingen vid tolkning av bestämmelserna i AB 04.s. 20

9.Syftet med att beskriva metoden för avtalstolkning är att så transparent som möjligt beskriva tillvägagångssättet i avhandlingen. Därigenom underlättas för läsaren att göra egna bedömningar av de i avhandlingen framförda argumenten för och emot olika tolkningsalternativ.s. 20

10.I avsnitt 1.6.7 förklaras vilken betydelse som i avhandlingen ges uttalanden i den entreprenadjuridiska litteraturen om hur bestämmelserna i AB 04 bör tolkas. Avsnitt 1.6.8 handlar om den slutliga sammanvägningen vid bedömningen av vilket tolkningsalternativ som i avhandlingen bedöms som det mest övertygande.s. 20

Bestämmelsernas ordalydelse

1.Ordalydelsen tillhandahåller utgångspunkter för tolkningen av bestämmelserna i AB 04. Ordalydelsen ger vanligen gott stöd för att identifiera relevanta bestämmelser och villkor för att de regler som kommer till uttryck i bestämmelserna ska vara tillämpliga. Däremot kan ordalydelsen sällan ensamt ligga till grund för fastställandet av innebörden av villkoren för en regels tillämplighet.s. 20

2.För att ett tolkningsalternativ som enbart grundas på ordalydelsen ska förespråkas i avhandlingen krävs att:s. 20

3. tolkningsalternativet framstår som rimligt samts. 20

4. det inte utifrån något objektivt tolkningsmoment i HD:s tolkningsmetods. 20

5.är möjligt att konstruera minst ett konkurrerande tolkningsalternativ soms. 20

6.är rimligt. Om tolkningen av en bestämmelse inte enbart kan grundas på ordalydelsen hämtas ledning från avtalets systematik.s. 20

7.Som framgår ovan är det enbart rimliga tolkningsalternativ som beaktas. Det är i princip alltid möjligt att konstruera olika tolkningsalternativ utifrån ordalydelsen i en text. För att ett tolkningsalternativ ska vara juridiskt relevant behöver det dock vara i någon mån rimligt. Att en övergripande rimlighetsbedömning alltid ska ske ”ytterst och sist” följer av HD:s praxis.s. 20

8.39s. 20

9.För att bedöma om ett tolkningsalternativ som enbart grundas på ordalydelsen är rimligt kan andra objektiva tolkningsmoment än ordalydelsen beaktas. Därigenom är det inte möjligt att upprätthålla någon strikt åtskillnad mellan de olika momenten i HD:s tolkningsmetod.s. 21

10.Ett tolkningsalternativ betraktas i avhandlingen som rimligt om det kan motiveras utifrån någon av de tre principerna om effektivitet, avtalsbalans och lojal samverkan eller om det finns stöd för tolkningsalternativet i rättskällor.s. 21

11.Att ett tolkningsalternativ i och för sig bedöms vara rimligt betyder inte att det är det rimligaste eller mest övertygande tolkningsalternativet. Det kan finnas mer än ett tolkningsalternativ som enbart grundas på ordalydelsen och som är rimligt. Det kan bero på att ord eller uttryck i bestämmelsen har olika innebörd beroende på om dess allmänspråkliga, fackmannamässiga, branschspecifika eller juridiska innebörd beaktas.s. 21

12.Om det finns två rimliga och konkurrerande tolkningsalternativ som enbart grundas på ordalydelsen kan inte ordalydelsen ensamt ligga till grund för tolkningen. Andra tolkningsmoment behöver då beaktas för att avgöra vilket alternativ som är mest övertygande.s. 21

13.HD har i ett fåtal fall uttalat hur ord och uttryck i Allmänna bestämmelser – eller avtal i allmänhet – ska tolkas. I avhandlingen tolkas sådana ord och uttryck i enlighet med vad HD anfört.s. 21

Standardavtalets systematik

1.När tolkningen av bestämmelserna sker med ledning av systematiken i AB 04 är det flera faktorer som kan beaktas.s. 21

2.Standardavtalet är indelat i kapitel. Kapitlen avser olika aspekter av genomförandet av ett entreprenadavtal. Exempelvis innehåller AB 04 kap. 1 regler om kontraktsarbetenas omfattning och har särskild betydelse när entreprenören ska kalkylera sitt anbud. Vid tolkningen av enskilda bestämmelser kan placeringen av bestämmelsen i ett visst kapitel ha betydelse.s. 21

3.I AB 04 förekommer rubriker i marginalen till vissa bestämmelser. Dessa kan ges betydelse vid systematisk tolkning. Det finns också kommentarstexter till vissa bestämmelser, vilka är införda i standardavtalet. Även dessa kan beaktas vid systematisk tolkning.s. 21

4.Vid systematisk tolkning kan sakliga och juridiska samband mellan bestämmelser i AB 04 vara relevanta. Med sakliga samband menas att bestämmelserna reglerar 40 samma underliggande problematik. Med juridiska samband avses att tolkningen eller tillämpningen av en bestämmelse är beroende av tolkningen eller tillämpningen av en annan bestämmelse.s. 21

5.Till standardavtalets systematik kan också hänföras syftet med bestämmelserna. En bestämmelse bör tolkas på ett sådant sätt att den uppfyller sitt syfte. I avsaknad av motivuttalanden kan syftet med en bestämmelse vara svårt att identifiera. En bestämmelses placering i ett visst kapitel kan ge viss vägledning. I vissa fall kan syftet med bestämmelserna i AB 04 identifieras genom uttalanden i motiven till AB 65 och AB 72, avseende motsvarande bestämmelser i dessa standardavtal.s. 22

6.Uttalanden i motiven till AB 65 och AB 72 samt utformningen av bestämmelserna i äldre editioner av Allmänna bestämmelser kan också i en vidare bemärkelse öka förståelsen av en bestämmelse och dess plats i standardavtalets systematik.s. 22

7.I förordet till AB 04 har standardavtalsförfattaren (BKK) angett vissa utgångspunkter för standardavtalet. Dessa skulle kunna beaktas inom ramen för en systematisk tolkning. I förordet anges:s. 22

8. att entreprenaden är en byggnads-, anläggnings- ellers. 22

9.installationsentreprenad,s. 22

10. att entreprenaden är en generalentreprenad eller delad entreprenad,s. 22

11. att entreprenaden är en utförandeentreprenad,s. 22

12. att ”AB 04 bygger på en rimlig balans mellan rättigheter ochs. 22

13.skyldigheter som syftar till en ekonomiskt optimal riskfördelnings. 22

14.mellan parterna”,s. 22

15. att god kommunikation och samverkan mellan parterna är nödvändigs. 22

16.för ett gott resultat,s. 22

17. att parterna bör ”finna former för en fortlöpande dialog” samts. 22

18. att parterna ”inom ramen för den allmänna lojalitetsplikten [bör] visas. 22

19.varandra förtroende och öppenhet”. Vad som anförs i förordet skulle också kunna beaktas inom ramen för den övergripande rimlighetsbedömning som, enligt HD, alltid göras ”ytterst och sist”.s. 22

20.41s. 22

Tolkning i ljuset av dispositiv rätt

1.En domare får inte avstå från att lösa en tvist vid domstolen. Det kan innebära att svar på rättsfrågor måste presteras trots att rättskällorna inte tillhandahåller några svar. En domare kan därför i sista hand fylla ut ett avtal genom fritt skön.s. 23

2.Vid tolkning i ljuset av dispositiv rätt är situationen en annan. Det handlar då om att utröna innebörden av parternas avtal. En slutsats av tolkningen kan vara att avtalet inte besvarar den aktuella rättsfrågan. Den kan då i stället lösas genom utfyllning.s. 23

3.Att en domare konstaterar att avtalet inte ger svar på en viss fråga är inte ett problem i förhållande till förbudet mot non liquet. Mot den bakgrunden kan argumenteras för att en domare inte bör ges samma utrymme att skapa nya normer vid tolkning i ljuset av dispositiv rätt som vid avtalsutfyllning. I avhandlingen ligger detta till grund för en metod enligt vilken det vid tolkning i ljuset av dispositiv rätt enbart beaktas ett urval av rättskällor.s. 23

4.HD har i samband med tolkning av bestämmelserna i AB 04 särskilt hänvisat till köplagens regler och allmänna principer av olika slag. Det har motiverats med att bestämmelserna i AB 04 har förhandlats mot bakgrund av köplagens regler. Det är därför i första hand köplagens regler och allmänna principer som beaktas vid tolkning av bestämmelserna i AB 04 i ljuset av den dispositiva rätten. Därutöver beaktas också reglerna i konsumenttjänstlagen.s. 23

5.Tolkning i ljuset av den dispositiva rätten sker i avhandlingen när varken ordalydelsen eller standardavtalets systematik ger tillräcklig vägledning vid tolkningen.s. 23

6.Det kan finnas särskilda skäl att beakta den dispositiva rätten när en bestämmelse innehåller ord eller uttryck som återfinns i en paragraf i köplagen eller konsumenttjänstlagen som reglerar samma fråga som bestämmelsen. Om ordalydelsen i en bestämmelse i AB 04 på detta sätt ansluter till lydelsen av en lagparagraf i någon av de nämnda lagarna, beaktas innebörden av uttrycket i lagparagrafen vid tolkning av bestämmelsen. Det gäller även om ordalydelsen och systematiken i och för sig tillhandahåller tillräckligt underlag för att besvara tolkningsfrågan.s. 23

7.Vid bedömningen av vilket genomslag den dispositiva rätten bör ges vid tolkningen av bestämmelserna i AB 04 ska enligt HD entreprenadavtalets ”speciella drag” beaktas. I avhandlingen beaktas inte enbart de förhållanden som enligt HD 42 utgör entreprenadavtalets ”speciella drag”, utan alla de förhållanden som enligt avsnitt 3.2 är typiska för entreprenadavtal.s. 23

Den övergripande rimlighetsbedömningen

1.En övergripande rimlighetsbedömning ska enligt HD:s praxis alltid göras ”ytterst och sist”.s. 24

2.Inom ramen för den övergripande rimlighetsbedömningen finns möjlighet att beakta en mängd olika omständigheter och värden.s. 24

3.I avhandlingen görs övergripande rimlighetsbedömningar med utgångspunkt i de tre principer för reglering av störningar som utvecklas i avsnitt 3.3. Principerna avser effektivitet, avtalsbalans och lojal samverkan.s. 24

4.Vid överväganden om vad som är en rimlig tolkning av ett avtalsvillkor kan det uppstå en konflikt mellan de tre principerna. Typiskt sett bör båda parter gynnas av att entreprenaden utförs på ett effektivt sätt. Det finns också stora samhällsekonomiska vinster med att ändliga resurser används på ett effektivt sätt. Vid konflikter mellan effektivitet, avtalsbalans och lojal samverkan skulle därför effektivitet kunna prioriteras.s. 24

5.I avhandlingen kommer dock lojal samverkan att ges företräde framför de två andra principerna. Skälet för detta är att principen om lojal samverkan sällan hamnar i konflikt med principen om effektivitet. Lojal samverkan kan rentav betraktas som en förutsättning för effektivitet i entreprenadavtal. Betydelsen av ett gott samarbete betonas också i förordet till AB 04. HD har i flera domar på senare tid lyft fram den allmänna lojalitetsplikten. Att entreprenadavtal är en typ av avtal som ställer höga krav på samarbete mellan parterna har betonats i litteraturen.s. 24

6.När en störning uppkommer behöver den på något sätt hanteras praktiskt av parterna. Om parterna samverkar lojalt för att hantera störningen kan det typiskt sett antas bidra till att reducera störningens negativa effekter. En lojal samverkan mellan parterna är därför av särskild betydelse vid reglering av störningar.s. 24

7.Det ovan anförda ger sammantaget att det finns skäl att prioritera principen lojal samverkan framför de två andra principerna.s. 24

Betydelsen av entreprenadjuridisk litteratur vid tolkning av