NJA 2018 s. 653 p. 40.
Hänvisas från p. 18 (s. 8)
Introduktion till ämnet
1.Entreprenadavtal är avtal om uppförande eller ändring av byggnadsverk. För entreprenadavtal mellan konsumenter och näringsidkare gäller konsumenttjänstlagens regler. I övrigt saknas dock i princip lagregler om parternas rättigheter och skyldigheter i entreprenadavtal. Det innebär att frågor om parternas rättigheter och skyldigheter i entreprenadavtal där beställaren inte är konsument sällan kan besvaras med grund i direkt tillämpliga rättsregler. Detta skapar en osäkerhet om vilka regler som gäller när parternas avtal inte ger något besked.s. 1
2.I avhandlingen undersöks vissa frågor om parternas rättigheter och skyldigheter i entreprenadavtal där beställaren inte är konsument. Fortsättningsvis avses med ”entreprenadavtal” uteslutande sådana avtal.s. 1
3.I entreprenadbranschen har sedan länge utarbetats och tillämpats standardavtal för entreprenadavtal. Dessa standardavtal kallas för ”Allmänna bestämmelser” och har en dominerande ställning i branschen. De senaste editionerna av Allmänna bestämmelser är AB 04 och ABT 06.s. 1
4.23s. 1
5.Entreprenadavtal är typiskt sett långvariga avtal. Under tiden för utförandet av entreprenaden kan det inträffa oförutsedda händelser som försvårar arbetena. Förhållandena på arbetsområdet går inte heller att fullt ut klarlägga innan entreprenaden påbörjas. Detta gör att det typiskt sett är svårt för parterna att göra korrekta bedömningar om förutsättningarna för arbetenas utförande.s. 2
6.I entreprenadbranschen används ibland ordet ”störning” som benämning på förhållanden som avviker från vad entreprenören förutsatt innan avtalets ingående. Ibland avses i stället konsekvenserna av sådana avvikande förhållanden. Även om ordet förekommer i entreprenadrättslig litteratur och entreprenadtvister, saknar det en i entreprenadbranschen allmänt accepterad betydelse. När en part i en rättegång (typiskt sett entreprenören och tillika käranden) påstår att det har förekommit en störning varierar vad som avses.s. 2
7.Med störning avses i avhandlingen en omständighet som avviker från vad entreprenören förutsatt (antagit) senast vid avgivandet av sitt löfte (anbud) att ingå avtalet som gör att entreprenörens arbeten inte kan utföras som planerat och som orsakar tillkommande kostnader, en försening eller bådadera. När ordet störning används i avhandlingen är det med denna innebörd, om inte annat framgår av texten. Givet denna innebörd kan en störning delas upp i tre moment, nämligen:s. 2
8.1) Avvikelse: en omständighet som avviker från vad entreprenören förutsatts. 2
9.(antagit) senast vid avgivandet av sitt löfte (anbud) att ingå avtalet.s. 2
10.2) Arbetspåverkan: en påverkan på arbetena som medför att de inte kans. 2
11.utföras som planerat.s. 2
12.3) Effekt: tillkommande kostnader för arbetena, en försening av arbetenas. 2
13.eller bådadera. Uppdelningen av störningar i de tre momenten används i avhandlingen som ett analysredskap. 24s. 2
14.Störningar kan betraktas som en entreprenadrättslig typ av ändrade förhållanden. Att det förekommer en störning i en entreprenad säger i sig ingenting om huruvida entreprenören har rätt till tilläggsvederlag eller tidsförlängning eller om villkoren för någon annan rättsföljd är uppfyllda. Störning är inte ett rekvisit i någon dispositiv rättsregel som är tillämplig på entreprenadavtal.s. 3
15.Störningar är ett för entreprenadavtal karaktäristiskt och vanligt förekommande problem. En undersökning av vem av parterna som ska stå för de negativa konsekvenserna av en störning har därför stor praktisk relevans.s. 3
16.En konsekvens av störningar kan vara att entreprenören inte kan färdigställa det av beställaren föreskrivna arbetsresultatet i avtalad tid. Att entreprenaden färdigställs i avtalad tid är viktigt för båda parter. För beställaren kan en försening av färdigställandet innebära att det byggnadsverk som entreprenaden avser inte kan användas på planerat sätt. Om entreprenaden exempelvis avser uppförande av ett nytt hyreshus kan en försening av färdigställandet medföra att hyresgästerna inte kan flytta in enligt hyresavtalen. För entreprenörens del kan ett försenat färdigställande innebära t.ex. oförutsedda kostnader och att entreprenören inte kan frigöra resurser vid beräknad tidpunkt.s. 3
17.Entreprenören ansvarar för att entreprenaden färdigställs i avtalad tid. Om entreprenören anser att färdigställandet har försenats på grund av en störning, kan entreprenören framställa ett krav på tidsförlängning.s. 3
18.Med tidsförlängning avses att en avtalad tidsfrist för färdigställandet av hela eller delar av arbetsresultatet senareläggs. Därigenom kan ett annars föreliggande dröjsmål elimineras och entreprenören undviker avtalsbrottspåföljder för dröjsmålet, så som skadestånd eller förseningsvite. I avhandlingen undersöks vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning.s. 3
19.Tidsförlängning är en rättsföljd som föreskrivs i Allmänna bestämmelser. Den förekommer också i standardavtal som avser köp eller konsumenttjänster. Däremot finns ingen lagregel om tidsförlängning i köplagen ellers. 3
20.25 konsumenttjänstlagen. Huruvida tidsförlängning är en tillgänglig dispositiv rättsföljd vid utfyllning av entreprenadavtal är inte givet.s. 3
21.Alla störningar ger inte entreprenören rätt till tidsförlängning. Om AB 04 har införlivats är det som utgångspunkt standardavtalets bestämmelser som reglerar vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning. Oklarheter om innebörden av bestämmelserna i AB 04 är en i entreprenadtvister ofta förekommande fråga.s. 4
Problem
1.En välfungerande entreprenadbransch är av allmänt intresse. När beställare och entreprenörer tvistar förbrukas resurser som hade kunnat användas bättre. Det handlar inte enbart om att ekonomiska medel används till ersättning för juridiska ombud och sakkunniga, utan också om att parternas personal lägger arbetstid på tvisterna. Den belastning som entreprenadtvister innebär för allmänna domstolar ska inte heller underskattas.s. 4
2.Att helt eliminera entreprenadtvister är inte möjligt. Det är dock eftersträvansvärt att försöka reducera antalet tvister samt att minska omfattningen och komplexiteten av förekommande tvister.s. 4
3.Parterna i ett entreprenadavtal kan ha införlivat standardavtalet AB 04 för att reglera sitt avtalsförhållande. Standardavtalet är dock varken fullständigt eller i alla delar tydligt. Det medför att det mellan parterna kan uppkomma frågor om såväl tolkning som utfyllning, även när standardavtalet har införlivats. Så kan exempelvis ske när entreprenören kräver tidsförlängning grundat på påståenden om störningar i entreprenaden.s. 4
4.Det är generellt svårt för avtalsparter att förutse hur deras avtal kommer att bedömas av en domstol. Det beror på att de inte på förhand vet hur avtalet kommer att tolkas eller fyllas ut. Svårigheterna förstärks för parterna i entreprenadavtal, eftersom det saknas lagregler om parternas rättigheter och skyldigheter i entreprenadavtal.s. 4
5.Det är tre entreprenadjuridiska problem som ligger till grund för avhandlingen, nämligen: (1) osäkerheten om vilken dispositiv rätt som gäller för entreprenadavtal, (2) tolkningsfrågor relaterade till bestämmelserna i AB 04 och (3) svårigheter att reda ut vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning. 26s. 4
6.Problemet om dispositiv rätt kan aktualiseras i alla entreprenadavtal. Frågor om tolkning av AB 04 kan aktualiseras i avtal där standardavtalet har införlivats. Det tredje problemet är relevant i entreprenadtvister där entreprenören anser sig ha rätt till tidsförlänging eftersom det har förekommit störningar i entreprenaden.s. 5
7.Vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning kan inte besvaras utan att det klargörs vad som sammantaget gäller enligt tillämpliga regler. Parternas avtal avgör i första hand vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning. Om AB 04 har införlivats har innebörden av bestämmelserna i standardavtalet avgörande betydelse för vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning. Om avtalet inte ger något besked om vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning uppkommer frågan om vad som gäller enligt dispositiv rätt. På så sätt hänger de tre problemen samman.s. 5
Syfte
1.Avhandlingen syftar till att underlätta för parter och domare att systematiskt och konsekvent bedöma vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning.s. 5
2.Om parterna kan göra systematiska och konsekventa bedömningar av vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning kan de med större precision värdera sina risker och möjligheter i en entreprenadtvist. Om parterna gör skilda bedömningar av sina respektive risker och möjligheter i en tvist kan det vara svårt för dem att finna en annan lösning än att låta en domstol avgöra tvisten. Om parterna i stället gör likartade rättsliga bedömningar borde förutsättningarna öka för dem att undvika tvister eller reducera dessas omfattning.s. 5
3.Om domare ges bättre möjligheter att göra systematiska och konsekventa bedömningar av vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning bör det också kunna bidra till att lika fall behandlas lika. Det ökar förutsebarheten och rättssäkerheten för parterna och har ett värde i sig.s. 5
4.Syftet med avhandlingen är inte enbart att klarlägga innehållet i gällande rätt. Det finns två huvudsakliga skäl för detta. Det ena skälet är att AB 04 har en dominerande ställning i entreprenadbranschen. Det är därför angeläget att klarlägga vad som gäller enligt standardavtalets bestämmelser. Om avhandlingen enbart tog sikte på gällande rätt skulle en stor del av entreprenadjuridiken falla utanförs. 5
5.27 undersökningen. Det skulle reducera avhandlingens praktiska relevans. Det andra skälet är att det i hög grad saknas rättsregler som kan ge besked om vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning. Den primära frågan kan därför vara vad som gäller när dispositiva rättsnormer inte tillhandahåller något svar på vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning, snarare än vad som följer av gällande rätt.s. 5
6.Att avhandlingen tar sikte på störningar beror på att företeelsen aktualiserar principiellt intressanta rättsfrågor om entreprenadavtal. Det finns ett samband mellan störningar och entreprenadavtalens karaktäristiska drag. En rättsvetenskaplig undersökning av störningar kan bidra till en ökad förståelse av entreprenadavtal i allmänhet.s. 6
7.Anledningen till att syftet avgränsas till enbart rättsföljden tidsförlängning är att tidsförlängning är en för entreprenadavtalet karaktäristisk rättsföljd. Tidsfaktorn är central i entreprenadavtal. Att klarlägga förutsättningarna för entreprenörens rätt till tidsförlängning har också praktisk relevans.s. 6
8.Vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tilläggsvederlag eller skadestånd behandlas inte i avhandlingen. Avgränsningen har ökat projektets genomförbarhet. Många av de frågor som aktualiseras i undersökningen är samtidigt relevanta också vid bedömningen av vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till ersättning.s. 6
Fråga
1.Den övergripande fråga som ska besvaras i avhandlingen är vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning.s. 6
2.Ordet ”kan” i meningen ovan avser att signalera att även om en störning i och för sig kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning kan det finnas ytterligare villkor för att entreprenören ska ges en sådan rätt. Rätten till tidsförlängning kan exempelvis vara villkorad av att entreprenören har underrättat beställaren om störningen i viss tid. Därtill kommer processuella regler relaterade till åberopande av rättsfakta och styrkande av sådana fakta.s. 6
3.Den övergripande frågan ska besvaras genom att det i avhandlingen presenteras en modell för analys av vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till 28 tidsförlängning. Genom modellen möjliggörs en systematisk och konsekvent analys av vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning.s. 6
4.I avhandlingen undersöks vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning (1) enligt reglerna i AB 04 och (2) när parternas avtal inte reglerar frågan. Detta sker genom att analysmodellen tillämpas på ett antal typfall.s. 7
5.För att kunna besvara den övergripande frågan är det nödvändigt att i avhandlingen klarlägga vad som avses med störningar och hur företeelsen relaterar till entreprenadavtalens karaktäristiska drag. Med anledning härav har i avhandlingen anlagts ett något vidare angreppssätt än vad som är fallet i vissa rättsdogmatiska studier.s. 7
6.I avhandlingen är det nödvändigt att lägga visst fokus på vad som kännetecknar störningar. Det beror på att ordet ”störning” används med varierande innebörd i entrprenadbranschen. Om en part i en entreprenadtvist utan förtydligande påstår att det har förekommit en störning i entreprenaden är det oklart vad som avses. Ibland är störning en benämning av omständigheter som har påverkat entreprenörens arbete. I andra fall menas påverkan på arbetena. I ytterligare andra fall avses något helt annat, exempelvis omständigheter som uppfyller villkoren för tillämpningen av vissa bestämmelser i AB 04.s. 7
7.Det bitvis oklara språkbruket gör att det kan vara svårt för parterna att kommunicera om störningar och klargöra på vilka punkter de har en gemensam uppfattning respektive är oense. Det blir då svårt för parterna att, med eller utan en domares bistånd, renodla sin tvist.s. 7
8.Störningar är en viss typ av faktiska förhållanden. En beskrivning av vad som kännetecknar störningar kan öka förståelsen för företeelsen och underlätta bedömningen av vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning.s. 7
9.Det ska framhållas att klassificeringen av ett visst förhållande som en störning inte säger någonting om entreprenören (eller beställaren) har rätt till någon rättsföljd. Störning är inte ett rättsligt begrepp.s. 7
10.För att avgöra om en störning kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning behöver störningen analyseras juridiskt. I avhandlingen tillhandahålls en analysmodell, genom vilken störningar delas upp i de tre momenten (1) avvikelse, (2) arbetspåverkan och (3) effekt. Modellen kan användas för att analysera påståenden om störningar och störningars eventuella rättsverkningar.s. 7
11.I avhandlingen konstrueras ett antal typfall av avvikelser. Tre av dessa utgör utgångspunkter för undersökningen av vilka störningar som kan ge entreprenörens. 7
12.29 rätt till tidsförlängning enligt AB 04 eller när parternas avtal inte reglerar frågan. De tre typfallen är: (1) för sent lämnad information från beställaren, (2) oförutsedda väderförhållanden och (3) avvikande markförhållanden.s. 7
13.För att kunna besvara frågan om vilka störningar som enligt AB 04 kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning behöver relevanta bestämmelser i standardavtalet identifieras och tolkas. Detta utgör en betydande del av undersökningen.s. 8
14.När parternas avtal inte ger något besked om vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning ska utfyllning i första hand ske med direkt tillämpliga rättsnormer.s. 8
15.Tidsförlängning skulle kunna vara resultatet av jämkning av ett avtalsvillkor i entreprenadavtal enligt 36 § avtalslagen, vilket är en på entreprenadavtal direkt tillämplig rättsregel. Utrymmet för att tillämpa generalklausulen på entreprenadavtal antas dock vara begränsat. I övrigt finns inga direkt tillämpliga rättsregler varigenom tidsförlängning skulle kunna utgå.s. 8
16.Avsaknaden av direkt tillämpliga rättsregler aktualiserar en för entreprenadrätten central fråga, nämligen i vilken mån reglerna i Allmänna bestämmelser kan eller bör beaktas vid avtalsutfyllning.s. 8
17.Avtalsvillkoren i AB 04 ger inte uttryck för dispositiv rätt. I avhandlingen argumenteras för att bestämmelserna i vissa fall ändå kan få betydelse vid utfyllning av entreprenadavtal, nämligen när det finns en likhet mellan reglerna i AB 04 samt det norska standardavtalet NS 8405 och det danska standardavtalet AB 18 eller när regleringen i Allmänna bestämmelser i stort har varit densamma under lång tid. Utifrån sådana likheter kan kartläggas argumentationslinjer som kan ge domstolarna vägledning vid fri utfyllning.s. 8
18.HD har i NJA 2018 s. 653 öppnat för att norska och danska standardavtal samt norsk och dansk entreprenadrätt kan beaktas vid fri utfyllning och utveckling av den dispositiva entreprenadrätten. Att en rättsfråga besvaras på ett visst sätt enligt dispositiv entreprenadrätt i Norge eller Danmark eller de dominerande norska och danska standardavtalen för entreprenadavtal ger, enligt HD, ”ett betydande stöd” för att den dispositiva entreprenadrätten i Sverige bör ges samma innehåll som i grannländerna. Att HD på detta sätt influeras av norsk och dansk entreprenadjuridik kan utgöra ett stöd för argumentationsmönster om hur fri utfyllning av entreprenadavtal bör gå till och hur den dispositiva (svenska) entreprenadrätten bör utvecklas. 30s. 8
19.Att en betydande del av undersökningen avser reglerna i AB 04 vore motiverat redan med anledning av standardavtalets dominerande ställning och utbredda användning i entreprenadbranschen. Därtill kan standardavtalets bestämmelser alltså ligga till grund för argument om fri utfyllning på det ovan beskrivna sättet. Därigenom kan bestämmelserna i förlängningen ha betydelse vid tillskapandet av nya dispositiva rättsregler för entreprenadavtal.s. 9
Rättsdogmatik på entreprenadrättens område
Inledning
1.I följande avsnitt 1.5–1.8 behandlas metodologiska frågor.s. 9
2.I detta avsnitt 1.5 klargörs att avhandlingen är rättsdogmatisk. Som redan anförts präglas entreprenadrätten av bristen på direkt tillämpliga rättsregler och entreprenadbranschen av dominansen av en grupp standardavtal (Allmänna bestämmelser). Samtidigt kan rättsdogmatiken beskrivas som en metod som syftar till att klarlägga innehållet i gällande rätt. Detta aktualiserar vissa frågor. I avsnitt 1.5.2–1.5.5 behandlas de metodologiska frågor som aktualiserats vid genomförandet av en rättsdogmatisk undersökning på entreprenadjuridikens område.s. 9
3.I avsnitt 1.6 behandlas metodologiska överväganden avseende tolkning av standardavtalen AB 04, NS 8405 och AB 18. Frågor om utfyllning av entreprenadavtal adresseras i avsnitt 1.7. I efterföljande avsnitt 1.8 behandlas några ytterligare principiella metodfrågor.s. 9
Rättsfrågor besvaras med utgångspunkt i rättsnormer
1.Undersökningen är rättsdogmatisk. Med det avses att rättsfrågor besvaras med utgångspunkt i gällande rättsnormer – i den mån det är möjligt.s. 9
2.Osäkerheten om vilka dispositiva normer som är tillämpliga på entreprenadavtal är ett centralt tema i avhandlingen. Att undersökningen är rättsdogmatisk innebär inte att den enbart avser att kartlägga vilka svar på juridiska frågor som tillhandahålls av rättsnormer. I undersökningen dras också upp argumentationslinjer för hur entreprenadavtal bör kunna fyllas ut när rättsnormerna inte ger svar på hur en rättsfråga ska besvaras.s. 9
3.31s. 9
4.En del av undersökningen består i att identifiera, tolka och förklara relevanta rättsnormer. Det kan vara rättsnormer som stadgas i lag eller som följer av uttalanden i förarbeten eller HD:s praxis.s. 10
5.De för avhandlingen relevanta rättsnormerna kan grovt insorteras i två grupper. Den första gruppen avser rättsnormer som avser tolkning och utfyllning av avtal. Tolkningsnormerna kan ta sikte på tolkning av standardavtalet AB 04, entreprenadavtal eller avtal i allmänhet. Normer om utfyllning kan avse utfyllning av entreprenadavtal eller avtal i allmänhet. Den andra gruppen gäller rättsnormer om parternas rättigheter och skyldigheter i ett entreprenadavtal och närliggande avtalstyper, så som köp och konsumenttjänstavtal.s. 10
6.Att undersökningen är rättsdogmatisk innebär att det vid tolkning och förklaring av rättsnormer eftersträvas att den aktuella delen av rättsordningen framstår som ett sammanhängande system utan logiska motsättningar. Ett sätt att systematisera rättsnormer inom kontraktsrätten är att samla dem i avtalstyper.s. 10
7.När en domstol ska besvara en juridisk fråga om parternas rättigheter och skyldigheter i ett entreprenadavtal söks svaret i första hand i parternas avtal. Varken avtal eller standardavtal är rättskällor i konventiell mening. Att ett avtal eller standardavtal kan innehålla regler som överensstämmer med vad som gäller enligt en rättsnorm är en annan sak. Det är också en annan sak att förekomsten av en viss regel i ett avtal eller standardavtal kan utgöra ett stöd för uppfattningen att det existerar rättsligt bindande sedvana av visst slag (exempelvis partsbruk eller branschpraxis).s. 10
8.Om parternas avtal inte ger tillräckligt besked om hur en juridisk fråga av betydelse för avtalsförhållandet ska besvaras kan domaren fylla ut avtalet. Sådan utfyllning ska i första hand ske med direkt tillämpliga rättsnormer. För att identifiera sådana är den kontraktsrättsliga systematiseringen av rättsnormer i avtalstyper till hjälp. Det är inte alltid det existerar direkt tillämpliga rättsregler som ger svar på den juridiska frågan. Så är påfallande ofta fallet för entreprenadavtal. 32s. 10