Citat i kontext

1.4 · Fråga

Citerar
Fotnot 35

NJA 2018 s. 653 p. 40.

Hänvisas från p. 18 (s. 8)

1.Den övergripande fråga som ska besvaras i avhandlingen är vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning.s. 6

2.Ordet ”kan” i meningen ovan avser att signalera att även om en störning i och för sig kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning kan det finnas ytterligare villkor för att entreprenören ska ges en sådan rätt. Rätten till tidsförlängning kan exempelvis vara villkorad av att entreprenören har underrättat beställaren om störningen i viss tid. Därtill kommer processuella regler relaterade till åberopande av rättsfakta och styrkande av sådana fakta.s. 6

3.Den övergripande frågan ska besvaras genom att det i avhandlingen presenteras en modell för analys av vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till 28 tidsförlängning. Genom modellen möjliggörs en systematisk och konsekvent analys av vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning.s. 6

4.I avhandlingen undersöks vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning (1) enligt reglerna i AB 04 och (2) när parternas avtal inte reglerar frågan. Detta sker genom att analysmodellen tillämpas på ett antal typfall.s. 7

5.För att kunna besvara den övergripande frågan är det nödvändigt att i avhandlingen klarlägga vad som avses med störningar och hur företeelsen relaterar till entreprenadavtalens karaktäristiska drag. Med anledning härav har i avhandlingen anlagts ett något vidare angreppssätt än vad som är fallet i vissa rättsdogmatiska studier.s. 7

6.I avhandlingen är det nödvändigt att lägga visst fokus på vad som kännetecknar störningar. Det beror på att ordet ”störning” används med varierande innebörd i entrprenadbranschen. Om en part i en entreprenadtvist utan förtydligande påstår att det har förekommit en störning i entreprenaden är det oklart vad som avses. Ibland är störning en benämning av omständigheter som har påverkat entreprenörens arbete. I andra fall menas påverkan på arbetena. I ytterligare andra fall avses något helt annat, exempelvis omständigheter som uppfyller villkoren för tillämpningen av vissa bestämmelser i AB 04.s. 7

7.Det bitvis oklara språkbruket gör att det kan vara svårt för parterna att kommunicera om störningar och klargöra på vilka punkter de har en gemensam uppfattning respektive är oense. Det blir då svårt för parterna att, med eller utan en domares bistånd, renodla sin tvist.s. 7

8.Störningar är en viss typ av faktiska förhållanden. En beskrivning av vad som kännetecknar störningar kan öka förståelsen för företeelsen och underlätta bedömningen av vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning.s. 7

9.Det ska framhållas att klassificeringen av ett visst förhållande som en störning inte säger någonting om entreprenören (eller beställaren) har rätt till någon rättsföljd. Störning är inte ett rättsligt begrepp.s. 7

10.För att avgöra om en störning kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning behöver störningen analyseras juridiskt. I avhandlingen tillhandahålls en analysmodell, genom vilken störningar delas upp i de tre momenten (1) avvikelse, (2) arbetspåverkan och (3) effekt. Modellen kan användas för att analysera påståenden om störningar och störningars eventuella rättsverkningar.s. 7

11.I avhandlingen konstrueras ett antal typfall av avvikelser. Tre av dessa utgör utgångspunkter för undersökningen av vilka störningar som kan ge entreprenörens. 7

12.29 rätt till tidsförlängning enligt AB 04 eller när parternas avtal inte reglerar frågan. De tre typfallen är: (1) för sent lämnad information från beställaren, (2) oförutsedda väderförhållanden och (3) avvikande markförhållanden.s. 7

13.För att kunna besvara frågan om vilka störningar som enligt AB 04 kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning behöver relevanta bestämmelser i standardavtalet identifieras och tolkas. Detta utgör en betydande del av undersökningen.s. 8

14.När parternas avtal inte ger något besked om vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning ska utfyllning i första hand ske med direkt tillämpliga rättsnormer.s. 8

15.Tidsförlängning skulle kunna vara resultatet av jämkning av ett avtalsvillkor i entreprenadavtal enligt 36 § avtalslagen, vilket är en på entreprenadavtal direkt tillämplig rättsregel. Utrymmet för att tillämpa generalklausulen på entreprenadavtal antas dock vara begränsat. I övrigt finns inga direkt tillämpliga rättsregler varigenom tidsförlängning skulle kunna utgå.s. 8

16.Avsaknaden av direkt tillämpliga rättsregler aktualiserar en för entreprenadrätten central fråga, nämligen i vilken mån reglerna i Allmänna bestämmelser kan eller bör beaktas vid avtalsutfyllning.s. 8

17.Avtalsvillkoren i AB 04 ger inte uttryck för dispositiv rätt. I avhandlingen argumenteras för att bestämmelserna i vissa fall ändå kan få betydelse vid utfyllning av entreprenadavtal, nämligen när det finns en likhet mellan reglerna i AB 04 samt det norska standardavtalet NS 8405 och det danska standardavtalet AB 18 eller när regleringen i Allmänna bestämmelser i stort har varit densamma under lång tid. Utifrån sådana likheter kan kartläggas argumentationslinjer som kan ge domstolarna vägledning vid fri utfyllning.s. 8

18.HD har i NJA 2018 s. 653 öppnat för att norska och danska standardavtal samt norsk och dansk entreprenadrätt kan beaktas vid fri utfyllning och utveckling av den dispositiva entreprenadrätten. Att en rättsfråga besvaras på ett visst sätt enligt dispositiv entreprenadrätt i Norge eller Danmark eller de dominerande norska och danska standardavtalen för entreprenadavtal ger, enligt HD, ”ett betydande stöd” för att den dispositiva entreprenadrätten i Sverige bör ges samma innehåll som i grannländerna. Att HD på detta sätt influeras av norsk och dansk entreprenadjuridik kan utgöra ett stöd för argumentationsmönster om hur fri utfyllning av entreprenadavtal bör gå till och hur den dispositiva (svenska) entreprenadrätten bör utvecklas. 30s. 8

19.Att en betydande del av undersökningen avser reglerna i AB 04 vore motiverat redan med anledning av standardavtalets dominerande ställning och utbredda användning i entreprenadbranschen. Därtill kan standardavtalets bestämmelser alltså ligga till grund för argument om fri utfyllning på det ovan beskrivna sättet. Därigenom kan bestämmelserna i förlängningen ha betydelse vid tillskapandet av nya dispositiva rättsregler för entreprenadavtal.s. 9