Givetvis finns det dock exempel på avgöranden där HD explicit diskuterar utrymmet för analog tillämpning (se exempelvis NJA 1995 s. 742 och NJA 1997 s. 418).
Hänvisas från p. 1 (s. 21)
1.En femte faktor består i att förekomsten av analogislut kan göra det svårt att fastställa vad ett civilrättsligt begrepp är. Anta att ett begrepp har tillämpats analogt på en viss situation i civilrätten. Ska den analoga tillämpningen då anses medföra att situationen ifråga täcks av det civilrättsliga begreppet eller ska analogislutet tas till intäkt för att situationen egentligen inte täcks av det civilrättsliga begreppet, låt vara att regeln utsträcktes till situationen ifråga? En bedömare av en skatterättslig fråga som utgår ifrån att civilrättsliga analogislut inkluderas i civilrättsliga begrepps betydelseområde kommer att göra en helt annan inramning av det civilrättsliga än en bedömare som utgår ifrån att civilrättsliga analogislut exkluderas från civilrättsliga begrepps betydelseområde. Frågan försvåras ytterligare av att det kan vara svårt att fastställa huruvida ett begrepp över huvud taget har tillämpats direkt eller analogt. Eftersom legalitetsprincipens föreskriftskrav inte har samma ställning på civilrättsområdet som på skatteområdet finns det inte något absolut behov för de allmänna domstolarna att tydligt ange huruvida en regel har tillämpats direkt eller analogt. Detta väcker frågan om vad ett analogislut är. Måste en allmän domstol själv ange att det rör sig om ett analogislut för att det ska vara ett analogislut? En följdfråga är i så fall om det nöd 21 vändigtvis rör sig om ett analogislut bara för att en allmän domstol anger att det rör sig om ett analogislut.s. 21