Detta har inte minst betydelse vid frågan om vad som är en näringsbetingad andel, se 2:2, 24:32-33 IL och bland annat RÅ 1997 ref. 36, RÅ 2009 ref. 100. Se också prop. 1999/2000:2, Inkomstskattelagen Del 2 s. 21 f. och prop. 2002/03:96, Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar, s. 105.
Hänvisas från p. 1 (s. 11)
1.En fråga som har berörts i högst begränsad utsträckning i den skatterättsliga litteraturen är vilket lands civilrättsordning som ska användas vid tillämpningen av svensk skattelag när en transaktion har gränsöverskridande karaktär. Huruvida ett avtal är underkastat civilrättsordningen i stat A eller stat B kan ha betydelse för vilka verkningar det får. Exempelvis kan ett löfte om remuneratorisk gåva i princip aldrig bli bindande enligt engelsk rätt, vilket alltså ser ut att skilja sig åt från hur utgångspunkten är i Sverige. Om inte parterna har kommit överens om vilken stats civilrättslagstiftning som ska tillämpas kan Rom Iförordningen möjligen vara behjälplig för att avgöra detta. Nästföljande fråga är vilka konsekvenser detta får för skatterätten. Av art. 1.1 2 st. framgår att förordningen ”i synnerhet inte [ska] tillämpas på skattefrågor”. Det skulle dock kunna hävdas att innebörden av detta är att förordningen inte kan tillämpas direkt på skatterättens område, men att dess verkningar ändå kan få betydelse för tillämpningen av skattelag. I så fall utgör skrivelsen i art. 1.1 en tautologi eftersom det tydligt framgår av övriga artiklar att dessa inte har med skatterättsliga frågor att göra. 11 Ett annat exempel på att förhållandet mellan skatte- och civilrätt kan bli problematiskt i en internationell kontext gäller tillämpningen av art. 5.5 i OECD:s modellavtal. Artikeln föreskriver att en person som agerar för ett företags räkning i en annan stat under vissa förutsättningar konstituerar ett fast driftställe för detta företag. Enligt Linus Jacobson kan art. 3.2 medföra att bedömningen av rekvisitet ”för annans räkning” blir beroende av intern civilrätt. Eftersom detta i sin tur kan skilja sig åt mellan olika medlemsstater kan tolkningen av artikel 5.5 sålunda skilja sig åt. Olika stater kan dessutom förhålla sig på olika sätt till relationen mellan skatte- och civilrätt. Som exempel kan nämnas att professionella idrottsutövare inte skattemässigt kan styra intjänade prispengar till ett helägt bolag enligt amerikansk rätt, vilket däremot har ansetts vara möjligt i Sverige. En anknytande aspekt är hur utländska rättsfigurer ska jämföras med svenska, i den mån en sådan bedömning blir aktuell. Exempelvis kan frågan om vad som är att jämställa med ett svenskt aktiebolag nämnas. En annan, liknande fråga är hur utländska truster förhåller sig till rekvisitet ”utländsk juridisk person” i 6:8 IL, samt hur avkastning eller utbetalning av trustegendom ska beskattas. Olika civilrättsliga klassificeringar i olika stater, eller olika förhållningssätt till civilrätten riskerar att leda till icke avsedd dubbelbeskattning. Såvitt gäller inkomstbeskattningen skulle detta till exempel kunna bestå i att en idrottsutövares prispengar dels beskattas hos bolaget i Sverige, dels beskattas hos idrottsutövaren personligen i källstaten. 12s. 11