Stycket

2.I vanlig ordning behövs riktmärken för konsekvensbedömningen. Utgångspunkt kan tas i förarbetena. Där påtalas att skuldsanering syftar till att rehabilitera gäldenärens ekonomi, så att gäldenären kan få en ny chans till ett drägligare och mer samhällsnyttigt liv.[^1335] Det är även något som Högsta domstolen har påtalat i NJA 2005 s 303 och NJA 2014 s 621.[^1336] På så vis skiljer sig skuldsanering från konkurs, i och med att det är 438 gäldenärens intresse som främst betonas i stället för borgenärernas.[^1337] Skuldsanering liknar i så måtto företagsrekonstruktion. I förarbetena till lagen om företagsrekonstruktion framhålls nämligen, att syftet med den lagen är att skapa rättsliga förutsättningar för att rekonstruera livsdugliga företag, utan att de ska behöva försättas i konkurs.[^1338] I bedömningen av vilka fordringar som omfattas av ett offentligt ackord har Högsta domstolen likväl lagt tonvikten på likabehandlingsprincipen.[^1339]s. 26