Genom användandet av termen (lag)bestämmelse i forskningsfrågorna avgränsas andra regler och principer bort. Exempelvis kommer frysningsprincipen inte att (direkt) studeras i den bemärkelsen som exempelvis fordrans uppkomst såvitt avser 5 kap 1 § konkurslagen studeras. Frågor om fordrans uppkomst kan och har dock aktualiserats såvitt gäller frysningsprincipen. Principen används för att avgöra om en viss tillgång i konkursboet ska omfattas av en särskild förmånsrätt, se vidare nedan under avsnitt 11.2. Är en sådan tillgång en fordran kan det bli relevant att avgöra om fordran har uppkom- mit före eller efter den kritiska tidpunkten, se exempelvis NJA 2016 s 661, där en sådan bedömning sker. Frågan om huruvida en viss fordran har uppkommit kan följaktligen ingå som en delfråga i de bedömningar i vilka frysningsprincipen används på det strax ovan beskrivna sättet. Här bör dock beaktas att frågan då präglas av att bestämma frys- ningsprincipens innehåll avseende en viss fordran. Av 2016 års avgörande framgår att HD fäste avgörande vikt vid när fordran var tillräckligt bestämd. Det gör att frågan om fordrans uppkomst då får en annan karaktär än vad som annars gäller i frågan. Frysnings- principen kommer likväl att indirekt behandlas nedan, se exempelvis avsnitt 11.2. Med att frysningsprincipen indirekt kommer att behandlas avses att principen beskrivs för att studien berättigar det. Det beror framför allt på att frysningsprincipen har använts i den funktionalistiska bedömningen, se exempelvis nedan under avsnitten 8.4, 8.5 och 11.2.
Hänvisas från p. 1 (s. 3)
Genom användandet av termen (lag)bestämmelse i forskningsfrågorna avgränsas andra regler och principer bort. Exempelvis kommer frysningsprincipen inte att (direkt) studeras i den bemärkelsen som exempelvis fordrans uppkomst såvitt avser 5 kap 1 § konkurslagen studeras. Frågor om fordrans uppkomst kan och har dock aktualiserats såvitt gäller frysningsprincipen. Principen används för att avgöra om en viss tillgång i konkursboet ska omfattas av en särskild förmånsrätt, se vidare nedan under avsnitt 11.2. Är en sådan tillgång en fordran kan det bli relevant att avgöra om fordran har uppkom- mit före eller efter den kritiska tidpunkten, se exempelvis NJA 2016 s 661, där en sådan bedömning sker. Frågan om huruvida en viss fordran har uppkommit kan följaktligen ingå som en delfråga i de bedömningar i vilka frysningsprincipen används på det strax ovan beskrivna sättet. Här bör dock beaktas att frågan då präglas av att bestämma frys- ningsprincipens innehåll avseende en viss fordran. Av 2016 års avgörande framgår att HD fäste avgörande vikt vid när fordran var tillräckligt bestämd. Det gör att frågan om fordrans uppkomst då får en annan karaktär än vad som annars gäller i frågan. Frysnings- principen kommer likväl att indirekt behandlas nedan, se exempelvis avsnitt 11.2. Med att frysningsprincipen indirekt kommer att behandlas avses att principen beskrivs för att studien berättigar det. Det beror framför allt på att frysningsprincipen har använts i den funktionalistiska bedömningen, se exempelvis nedan under avsnitten 8.4, 8.5 och 11.2.s. 3