- NJA 2016 s. 661, HD:s domskäl p. 8.
- Bland äldre fall märks NJA 1953 s. 465 (utmätning respektive pantsättning av fordran på staten för ersättning på grund av krigsförluster). Se Håstad, Sakrätt (1996) s. 342, som drar en linje från detta mål till bruket att pantsätta fordran på framtida jordbruksstöd (vilket ju HD senare bedömde i NJA 2016 s. 661) samt RH 96:139 som rörde överlåtelse av arealbidrag.
- har behandlats ur denna aspekt är NJA 2016 s. 661. I målet, som gällde pantsätt-
Rättsfall
NJA 2016 s. 661
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2016 s. 661
BibTeX
@misc{nja-2016-s-661,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2016 s. 661}},
year = {2016},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
10 hänvisningar i 3 artiklar · 10 stycken/fotnoter
Fordrans uppkomst inom insolvensrätten3 hänvisningar
- Se NJA 2009 s 291; NJA 2013 s 725; NJA 2014 s 537; NJA 2016 s 661; NJA 2019 s 941; HD:s dom i mål nr T 396-19 från den 16 juni 2020 (”Medansvar för rättegångs- kostnader”); HFD 2016 ref 62.
- Genom användandet av termen (lag)bestämmelse i forskningsfrågorna avgränsas andra regler och principer bort. Exempelvis kommer frysningsprincipen inte att (direkt) studeras i den bemärkelsen som exempelvis fordrans uppkomst såvitt avser 5 kap 1 § konkurslagen studeras. Frågor om fordrans uppkomst kan och har dock aktualiserats såvitt gäller frysningsprincipen. Principen används för att avgöra om en viss tillgång i konkursboet ska omfattas av en särskild förmånsrätt, se vidare nedan under avsnitt 11.2. Är en sådan tillgång en fordran kan det bli relevant att avgöra om fordran har uppkom- mit före eller efter den kritiska tidpunkten, se exempelvis NJA 2016 s 661, där en sådan bedömning sker. Frågan om huruvida en viss fordran har uppkommit kan följaktligen ingå som en delfråga i de bedömningar i vilka frysningsprincipen används på det strax ovan beskrivna sättet. Här bör dock beaktas att frågan då präglas av att bestämma frys- ningsprincipens innehåll avseende en viss fordran. Av 2016 års avgörande framgår att HD fäste avgörande vikt vid när fordran var tillräckligt bestämd. Det gör att frågan om fordrans uppkomst då får en annan karaktär än vad som annars gäller i frågan. Frysnings- principen kommer likväl att indirekt behandlas nedan, se exempelvis avsnitt 11.2. Med att frysningsprincipen indirekt kommer att behandlas avses att principen beskrivs för att studien berättigar det. Det beror framför allt på att frysningsprincipen har använts i den funktionalistiska bedömningen, se exempelvis nedan under avsnitten 8.4, 8.5 och 11.2.
- NJA 2009 s 291, HD:s domskäl st 11. Se även NJA 2013 s 725, HD:s domskäl st 5; NJA 2014 s 537, HD:s domskäl st 4; HD:s dom i mål nr T 396-19 från den 16 juni 2020 (”Medansvar för rättegångskostnader”), HD:s domskäl st 11. Jfr även NJA 2016 s 661, HD:s domskäl st 7. Jfr även HFD 2016 ref 62, HFD:s domskäl under rubriken Statens regressfordran vid offentligt ackord, Högsta förvaltningsdomstolens bedömning.