Denna kombination av frågor har främst aktualiserats i spörsmålet om en konkurs- eller en massafordran föreligger, se NJA 2004 s 836, HD:s domskäl st 3, i vilket HD uttryckte saken på följande sätt: ”Utmärkande för en konkursfordran, som är en fordran som görs gällande mot konkursgäldenären, jämfört med en massafordran, som är en fordran som riktar sig mot konkursboet, är att konkursfordran med ett fåtal undantag har uppkommit före konkursbeslutet under det att massafordran har uppkommit efter denna tidpunkt på grundval av t.ex. fortsatt drift av gäldenärens rörelse eller andra liknande åtgärder som vidtas för boets räkning. En konkursfordran anses i regel ha uppkommit före konkurs- beslutet om det rättsfaktum som utgör den väsentliga grunden för fordran inträffat före konkursutbrottet.” Se även nedan i not 37, om konkurs- och massafordringar.
Hänvisas från p. 1 (s. 9)
1.För att ta ut en kompassriktning för undersökningen behöver undersökningens frågeställningar anges. Men som redan har framkommit genom de exempel som har givits kan de rättsliga frågorna om fordrans uppkomst formuleras på lite olika sätt. Frågorna har också formulerats på lite olika sätt i både rättspraxis och doktrinen. Emellanåt har fokus lagts på den temporala aspekten av frågan. Frågan när fordran uppkommit har ställts, såväl abstrakt på regelplanet som i den konkreta tillämpningen. När-frågan kan varieras såtillvida att frågan vid vilken tidpunkt fordran uppkommer kan ställas. Andra gånger har frågan formulerats som både en när- och en vem-fråga. Den senare frågan har då avsett vem som är förpliktad till fordran. Någon gång har när-frågan kombinerats med spörsmålet om fordran har uppkommit. I dessa fall har det först avgjorts om ett visst rättsfaktum eller vissa rättsfakta givit upphov till att en fordran har uppkommit (alltså exempelvis avtalet, leveransen eller någon annan omständighet). Svaret har därefter tillämpats på ett visst händelseförlopp, för att därigenom ge svar på om fordran har uppkommit före eller efters. 9