Se NJA 2013 s 725, HD:s domskäl st 5; NJA 2014 s 537, HD:s domskäl st 4; NJA 2019 s 941, HD:s domskäl st 16; HD:s dom i mål nr T 396-19 från den 16 juni 2020 (”Medansvar för rättegångskostnader”), HD:s domskäl st 11; HFD 2016 ref 62, HFD:s domskäl under rubriken Statens regressfordran vid offentligt ackord, Högsta förvaltnings- domstolens bedömning.
Hänvisas från p. 9 (s. 4)
1.Frågan om fordrans uppkomst har fått förnyad aktualitet på senare år. Det finns en rad nya (vissa nästan rykande heta) avgöranden från Högsta domstolen och från Högsta förvaltningsdomstolen, i vilka domstolarna har uttryckt sig på ett annorlunda sätt i jämförelse med tidigare avgöranden i frågan. I det första rättsfallet i denna serie, NJA 2009 s 291, tog Högsta domstolen ett helhetsgrepp om frågan huruvida en fordran har uppkommit i de fall då den inte är fullgången vid den kritiska tidpunkten. Med att fordran är fullgången avses att samtliga omständigheter som grundar fordran har inträffat.s. 3
2.25s. 3
3.Beträffande frågan uttalade Högsta domstolen inledningsvis att det av rättspraxis framgick att det inte fanns någon för alla fall gällande princip för att avgöra om en fordran har uppkommit. Därefter konstaterades:s. 4
4.”Av stor betydelse för frågan om en fordrans uppkomsttidpunkt – närs. 4
5.omständigheterna är sådana att fordringen vid den kritiska tidpunkten kans. 4
6.sägas ha varit svävande – är syftet med den bestämmelse vars tillämpning ärs. 4
7.i fråga [hänvisningar uteslutna]. Huruvida fordringen skall anses ha funnitss. 4
8.vid den kritiska tidpunkten trots att den inte var fullgången är alltså i högs. 4
9.grad beroende av ändamålet med den aktuella regeln.” Det citerade uttalandet (med mindre variationer) har upprepats vid ett antal tillfällen i såväl Högsta domstolen som i Högsta förvaltningsdomstolen. Det helhetsgrepp om frågan om fordrans uppkomst som Högsta domstolen tog i NJA 2009 s 291 tycks ha hårdnat.s. 4
10.Låt oss undersöka det citerade uttalandet lite närmare. Av uttalandet följer att det är när fordran är svävande vid den kritiska tidpunkten som syftet och ändamålet med den bestämmelse som tillämpningen gäller ska ha stor betydelse i bedömningen av om en fordran har uppkommit. En fordran är svävande om något (eller några) men inte samtliga rättsfakta som ger upphov till den fullgångna fordran föreligger.s. 4
11.Ett exempel får illustrera detta: Låt säga att du har köpt denna avhandling via Iustus.se. När boken dimper ned i postlådan visar det sig emellertid att du också har fått ett exemplar från författaren. Du väljer därför att avyttra det inköpta exemplaret på bokbörsen.com. Du får svar på din annons och ett avtal ingås med köparen. Därefter skickar du boken och fakturan till din medkontrahent, och enligt avtalet ska betalning ske efter leverans. Din penningfordran uppkommer här i ett skeende som är utsträckt över viss tid. De första omständigheterna inträffar i samband med avtalsslutet, men din fordran blir inte fullgången förrän leverans sker. Den är alltså svävande fram till den punkten. Inträffar en kritisk tidpunkt under tiden som din fordran är svävande ska alltså syftet och ändamålet 26 med den bestämmelse som tillämpningen gäller ha stor betydelse enligt Högsta domstolen; syftet och ändamålet med bestämmelsen kan sägas vara den lins genom vilken vi ska se på frågan om fordrans uppkomst.s. 4
12.Innebörden av Högsta domstolens allmänna uttalande kan förtydligas ytterligare. Här bör först uppmärksammas att samma typ av fordran har givits olika uppkomsttidpunkter i domstolens praxis beroende på vilken bestämmelse som har tillämpats. Högsta domstolen har bland annat funnit att avtalsgrundade fordringar har uppkommit genom avtalet, när en innehållanderätt upphört och om avbeställning inte längre är möjlig. En kort tentativ studie av hur bedömningen av om en fordran har uppkommit enligt det allmänna uttalandet kan visa hur detta är möjligt. Återigen kan bokförsäljningsexemplet användas. I enlighet med det allmänna uttalandet behövs bestämmelser i vilka lokutionen fordrans uppkomst ingår, för att en sådan studie ska kunna ske. 5 kap 1 § konkurslagen och 3 kap 3 och 8 §§ lagen om företagsrekonstruktion får tjäna som de bestämmelserna i denna tentativa studie.s. 5
13.Enligt 5 kap 1 § konkurslagen får endast de fordringar som har uppkommit innan konkursbeslutet meddelades göras gällande i en konkurs. Mot bakgrund av Högsta domstolens uttalande blir frågan vilket rättsfaktum (eller vilka rättsfakta) som måste föreligga för att syftet och ändamålet med just den nämnda bestämmelsen ska få stor betydelse. Det ger svaret på när din penningfordran har uppkommit, såvitt avser 5 kap 1 §. För att besvara den nämnda frågan måste vi alltså känna till vilka syften och ändamål som är relevanta för regeln i 5 kap 1 § konkurslagen.s. 5
14.I NJA 2009 s 291, som gällde kvittning i konkurs, använde Högsta domstolen de insolvensrättsliga principerna likabehandlingsprincipen och frysningsprincipen i sin bedömning, varvid det framhölls att förhållandena vid konkursutbrottet bör vara avgörande för borgenärernas inbördes rätt. Som kommer att framgå nedan är principerna lämpliga att använda även i frågan om fordrans uppkomst beträffande 5 kap 1 § konkurslagen. För att förhållandena vid konkursutbrottet ska vara avgörande för borgenärernas inbördes rätt bör endast de som är just borgenärer vid den tidpunkten kunna göra gällande sina fordringar i konkursen. Vi tar med oss det argumentet till exemplet.s. 5
15.Frågan var alltså när din penningfordran, vars grund var bokförsäljningen, hade uppkommit såvitt avser bedömningen av om denna fordran får göras gällande i din medkontrahents konkurs. Avgörande bör vara oms. 5
16.27 du är borgenär vid konkursutbrottet. För att du ska vara borgenär måste du förstås ha en fordran mot din medkontrahent. Medkontrahenten måste alltså ha förpliktat sig vid den kritiska tidpunkten. Det sker genom avtalet. Din penningfordran bör följaktligen ha uppkommit genom avtalet, om utgångspunkt tas i Högsta domstolens uttalande. Kedjan fordran – borgenär – förpliktelse kan framstå som tautologisk. Att förpliktelsen sätts i centrum innebär likväl att ett visst perspektiv tas på fordringsförhållandet. Hur detta sker kommer att utvecklas nedan.s. 5
17.Nästa konkretion av Högsta domstolens allmänna uttalande utgörs av en tillämpning av 3 kap 3 och 8 §§ lagen om företagsrekonstruktion. I bestämmelserna regleras vilka fordringar som ska omfattas av ett offentligt ackord i en företagsrekonstruktion. Det är endast de fordringar som har uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktionen som omfattas av ackordet. Bokexemplet får anpassas något. Anta att din medkontrahent i nära tidsmässigt samband med köpet har ansökt om företagsrekonstruktion, och att ett ackord fastställs inom ramen för förfarandet. Frågan kan då ställas om din penningfordran har uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion (och därför omfattas av ackordet samt ska sättas ned i enlighet med detsamma) eller om den har uppkommit efter samma tidpunkt (och att du därför har rätt till full betalning).s. 6
18.I bedömningen av den nämnda frågan i denna tentativa studie ska återigen syftet och ändamålet med de aktuella bestämmelserna ha stor betydelse. Och liksom i den tidigare bedömningen är likabehandlingsprincipen återigen aktuell. Högsta domstolen har nämligen använt principen för att avgöra frågan om huruvida en fordran har uppkommit före eller efter den kritiska tidpunkten för ett offentligt ackord. I NJA 2014 s 537 konstaterade domstolen att likabehandlingsprincipen innebär att var och en (av borgenärerna) ska drabbas av gäldenärsföretagets betalningsoförmåga i förhållande till sin fordringsrisk. I uppkomsttidpunktsfrågan får det till följd att fordringar som är beroende av gäldenärsföretagets betalningsförmåga vid den kritiska tidpunkten omfattas av ackordet enligt domstolen.s. 6
19.För att avgöra om din penningfordran omfattas av köparens offentliga ackord får frågan alltså ställas om du var beroende av köparens betalningsförmåga vid den kritiska tidpunkten (det vill säga ansökan om företagsrekonstruktion). Här bör det beaktas att fram till den tidpunkt då du lämnar ut varan kan du ha en rätt att innehålla densamma och inställa din fullgörelse i enlighet med 61 § köplagen. Denna innehållanderätt är beroende av att din medkontrahents handlingssätt eller ekonomiska för28 hållanden visar att det finns starka skäl att anta att köparen inte kommer att fullgöra sin prestation. Du blir alltså beroende av köparens betalningsförmåga först när du levererar boken. Din penningfordran bör alltså ha uppkommit först vid leveransen av boken, såvitt avser dessa regler.s. 6
20.Utifrån den tentativa studien av det allmänna uttalandet från Högsta domstolen kan konstateras att din penningfordran kan uppkomma genom såväl avtalsslutet som leveransen av boken. En och samma fordran, i bemärkelsen att den har en och samma grund, kan alltså ha flera tänkbara uppkomsttidpunkter. Som nämndes strax ovan visar även Högsta domstolens praxis detta. Tidpunkten för fordrans uppkomst kan följaktligen bero på vilken bestämmelse som ska tillämpas, om den av Högsta domstolen uttalade metoden används. Att syftet och ändamålet med bestämmelsen ska ha stor betydelse innebär att hänsyn tas till den regelkontext i vilken frågan om fordrans uppkomst befinner sig, såtillvida att om frågan ska bedömas i en insolvensrättslig regelkontext kommer insolvensrättsliga hänsyn att tas. Frågan om fordrans uppkomst inom insolvensrätten blir då i hög grad en insolvensrättslig fråga.s. 7
21.Rättskälleläget är dock mer intrikat – andra argument än syftet och ändamålet med den bestämmelse som ska tillämpas har använts för att avgöra frågor om fordrans uppkomst. Det kommer till exempel indirekt till uttryck i förarbetena till 1921 års konkurslag, där det påtalas att frågan om huruvida en fordran har uppkommit inte är en konkurslags sak att avgöra. Frågan om fordrans uppkomsttidpunkt är alltså enligt detta uttalande inte alls en insolvensrättslig fråga. Tidigare nämndes också att Högsta domstolen lade ut en ny linje genom de refererade allmänna uttalandena; det finns en mängd ytterligare argument och rättsliga normer som i många fall inte utgår från att syftet och ändamålet med den aktuella regeln ska avgöra om en fordran har uppkommit. Principen om den väsentliga grunden har redan nämnts. Den har också hänvisats till och använts i frågan om fordrans uppkomst i rättspraxis, förarbeten och doktrinen. Det har sagts att när den väsentliga grunden för fordrans. 7
22.29 föreligger har fordran uppkommit. Den väsentliga grunden har då i regel bestått av avtalet eller den skadegörande handlingen.s. 7
23.Avseende avtalsgrundade fordringar finns det även en äldre lära om tidpunkten för fordrans uppkomst, villkorsläran. Den återgavs i många civilrättsliga standardverk från mitten av 1800-talet till mitten av 1900talet, och får beskrivas som det då gällande sättet att hantera frågor om sådana fordringars uppkomsttidpunkt på. Läran utgår från ett antal begrepp, såsom det ovannämnda villkorsbegreppet, och leder till att en fordran har uppkommit när gäldenären har förpliktat sig. Ett visst perspektiv tas därigenom på fordringsförhållandet, vilket öppnar dörren för en avtalsrättslig bedömning av om gäldenären har förpliktat sig. Läran ger uttryck för att frågan om fordrans uppkomst är en obligationsrättslig frågeställning.s. 8
24.Emellanåt har även ett systematiskt perspektiv anlagts på frågan om fordrans uppkomst. Frågan såvitt avser 5 kap 1 § konkurslagen kan tas som exempel. I regeln föreskrivs, som sagt, att endast de fordringar som har uppkommit innan konkursbeslutet meddelades kan göras gällande i en konkurs. 5 kap 1 § konkurslagen kan läsas mot 3 kap 1 § samma lag. I den senare bestämmelsen stadgas det att konkursgäldenären inte får åta sig sådana förbindelser som kan göras gällande i konkursen efter det att konkursbeslutet meddelades. Beaktas bör också att det endast är fordringar mot just konkursgäldenären som kan göras gällande i gäldenärens konkurs. Utifrån konkurslagens systematik finns därför stöd för att (konkurs)gäldenären åtminstone måste ha åtagit sig en förbindelse före den kritiska tidpunkten, för att en konkursfordran ska ha uppkommit.s. 8
25.Sammanfattningsvis finns flera tänkbara uppkomsttidpunkter för en och samma typ av fordran redan vid beaktande av den metodregel som Högsta domstolen uttalade i NJA 2009 s 291. Det finns även flera andra sätt att avgöra om en fordran har uppkommit. Rättskälleläget kan av dessa skäl beskrivas som komplext, och bland annat har underrätter kommit till olika slutsatser i samma typ av fråga om när en viss fordran ska ha uppkommit. Det framstår alltså som att frågan om fordrans uppkomst 30 är aktuell att undersöka; frågan om fordrans uppkomst fordrar en undersökning.s. 8