Stycket

1.i första hand följer av tolkning, och i andra hand av utfyllning.Däremot gäller avtalsnormerna inte framför tvingande utfyllnadsnormer, utan om de senare är tillämpliga gäller dessa oavsett förekomsten av avtalsnormer. Om tvingande utfyllnadsnormer saknas men det finns avtalsnormer är rättstillämparen skyldig att tillämpa avtalsnormerna, under förutsättning att de är åberopade av rätt part.Att avtalsnormerna i dessa fall är bindande och ska tillämpas framför dispositiva utfyllnadsnormer följer av den tidigare nämnda principen om avtalsbundenhet. Den rättstillämpare som använder dispositiva utfyllnadsnormer har därför medgett att avtalsnormerna saknar innehåll med avseende på frågan. En viktig skillnad mellan avtalsnormer och utfyllnadsnormer är deras förekomst i tiden före, under och efter avtalsförhållandet. Detta utgör också grunden för avhandlingens uppdelning mellan den dispositiva rätten och utfyllnadsnormerna. Eftersom avtalsnormerna är knutna till förekomsten av det specifika avtalsförhållandet existerar dessa vare sig innan eller efter avtalsförhållandet.Utfyllnadsnormerna finns däremot som huvudregel sedan tidigare i form av dispositiva rättsnormer. I tolkning, s. 193. u8. Westberg, P. överraskande rättsbildning på grundval av ha11delsbruk eller allmänt tillämpade standardvillkor-några reflexioner i a11/ed11ing av NJA 1998 s. 448 och 1999 s. verksamhet eller kräver deri också bevisbedömningar? Svensk Juristtidning, s. 799 f. och Lehrberg, Avtalstolkning, s. 119. Adestam, Den dokumentvillkorade garantin, s. 66. Jfr emellertid Arvidsson, N. Avtals efterverkan vid utträden ur varaktigas. 14