NJA 2012 s. 597, •Den försenade kraftverksgeneratorn•, p. 18 f. Som synes på- pekar domstolen att det överraskande eller oväntade gäller båda parter, men att det tyngande bara gäller den ena. 241
Hänvisas från p. 12 (s. 196)
12.A J I Denna ordning gäller i princip också när det, såsom i förevarande fall, är fråga om ett standardavtal. Om domstolen i [^2014]års fall talar om tolkning skulle domskälen kunna läsas som att det finns en speciell tolkningsregel för avtalade avtalsbrottspåföljder, däribland avtalsviten.Skälen för en sådan tolkningsregel är emellertid svåra att spåra. Av vissa uttalanden i litteraturen framgår att för standardavtal gäller en för (endera parten) tyngande och oväntade klausuler speciell och restriktiv tolkningsprincip. Högsta domstolen har i NJA [^2012]s. 597 gjort ett uttalande angående i vilken mån parterna genom ett avtalsvite dels infört ett krav på viss effekt, dels gjort avsteg från en viss princip i den dispositiva rätten. Domstolen sade där följande. En sådan från dispositiv rätt avvikande innebörd av bestämmelsen, som typiskt sett får anses vara inte bara överraskande utan också tämligen långtgående och klart oförmånlig för beställaren samt motsvarande oväntad och fördelaktig för entreprenören, måste förutsätta ett tydligt stöd i bestämmelsens ordalydelse eller i andra tolkningsdata. Något sådant stöd finns inte. Exempel på sådana (för ena parten) tyngande klausuler är ansvarsbegränsningar och friskrivningar. Ett exklusivt vite har, om skadan överstiger vitesbeloppet, en likadan effekt på tillämpningen av den dispositiva rätten. Däremot kan ett avtalsvite inte också vara en friskrivning, eftersom vitesbeloppet måste vara större än noll. Detta innebär att den Avtalsgrundande rättsfakta, s. 66 f., Lehrberg, Avtalstolkning, s. 196 f., Bernitz, Standardavtalsrätt, s. ff. och samt T 0rum, Interpretation efc ommercial contracts, s.s. 196