NJA 2010 s. 629, •Temarör och den borttappade huvudnyckeln«, p.11.
Hänvisas från p. 3 (s. 177)
3.Relationen omfattas av parternas avtalsfrihet. De kan därför själva välja hur relationen ska regleras. Om så är fallet gäller deras överenskommelse enligt principen om avtalsbundenhet. Relationen regleras i Obligationsretten: almindelig del, Arnholm, C. J. (1974), Privatrett. J, Almindelig obligasjonsrett, Augdahl, P. (1 978), Den norske obligasjonsretts almindelige del, Kriiger, K. (1 989) , Norsk kontraktsrett, Hagstrnm, Obligasjonsrett, Gomard, B. och !versen, T. (2011), Obligationsret. F. {1857), Lärobok i Sverigesallmänna nu gällande civil-rätt. D. Förmögenhetsrätten, s. 686. så fall av en avtalsnorm. Om relationen däremot inte fö~er av en avtalsnorm är frågan om den istället styrs av en dispositiv norm och i så fall vilket innehåll denna har. Att relationen är dispositiv är sedan länge vedertaget och framgår av både litteratur och praxis. Till exempel säger Högsta domstolen att tillämpningen av en sådan typ av norm förutsätter att »innebörden inte framgår av avtalet«. En variant på samma tema är att frågan om »vedtagelsen berever fordringshaveren andre misligholdelsesbefojelser, beror i forste r.-ekke på aftalen«. Den norm som styr relationen kallas nedan för N (och här antar jag initialt att den faktiskt existerar). N reglerar förhållandet mellan avtalsvitet och ersättning enligt det positiva intresset. I förhållande till andra dispositiva påföljder gäller andra motsvarande regler. Eftersom avtalsvitet alltid kommer att utgå enligt principen om avtalsbundenhet måste det vara den dispositiva rätten som påverkas, inte tvärtom. N styr därigenom vid vilka omständigheter ersättning enligt det positiva intresset inte ska utgå eller utgå i begränsad omfattning. Detta är N :s rättsverkan. Ett tänkbart rekvisit för denna rättsverkan är »närvaro av en vitesfordran«. Om det föreligger en vitesfordran är N :s rekvisit uppfyllt och således aktualiseras dess rättsverkan: att ersättning enligt det positiva intresset -det vill säga ersättning för hela skadan - inte ska utgå alternativt att en begränsad ersättning ska utgå.s. 177