Samuelsson, Entreprenadavtal, s. 259 ff. Denna del är numera delvis obsolet ge- nom rättsfallet NJA 2017 s. 113, •Den övertagna överlåtelsebesiktningen•. i Nordiska förmögenhetsrättsdagarna, s. 201 ff. 1 31
Hänvisas från p. 1 (s. 338)
1.tidigare uppfattningen att det inte går att friskriva sig från grov vårdslöshet alltjämt håller. Avslutningsvis återfinns i Maunsbachs artikel från 2018 en processuell vinkel, som inte förekommer i någon av de tidigare framställningarna. Artikeln behandlar situationen där parterna har avtalat om regleringen av processrättsliga frågor, till exempel tvistlösningsform, talerättsbegränsningar eller åberopandeförbud, där dessa ska vara bindande inte bara för parterna utan också för den domstol de är åberopade inför, och vad som händer om dessa är processrättsligt ogiltiga men är kopplade till ett civilrättsligt giltigt avtalsvite. Bortsett från dessa mer omfattande framställningar nämns avtalsvitet i flertalet standardverk i den svenska avtals-och obligationsrätten. Som klausultyp nämns den redan av Nehrman, då som wite och prena conventionalis.Under andra halvan av 1800-talet förekommer korta uttalanden i olika civilrättsliga framställningar. Klausultypen kallas där i likhet med Nehrman för antingen wite eller pactum de prena conventionalis.I dessa verk beskrivs i korthet vad ett avtal om vite är och i vilka avtalstyper det förekommer. I vissa fall innehåller framställningarna också en kort redogörelse för vitets förhållande till skadestånd enligt den dispositiva rätten. 37. Maunsbach, L. (2018), Avta/sviten -civilrättslig giltighet trots processrättslig ogiltighet? 38. Nehrman, D. (1729), Inledning til then swenska iurisprudentiam civilem, af naturens lagh och Sweriges rikes äldre och nyare stadgar uthdraget1 och vpsatt af David Nehrman. Med hans kongl. may:tz nådigsta privilegio, s. 241 och 282. 39. Till exempel Schrevelius, F. (1 8 57), Lärobok i Sveriges allmänna nu gällande civilrätt. D. Förmögenhetsrätten, s. 685 och Olivecrona, K. (1862), Förmögenhets rätt efter professor K. O/ivecronas föreläsningar, s. 686 f.s. 338