1.Utifrån de ovan nämnda fallen kan ett antal faktorer som Arbets-s. 2301
2.domstolen lägger vikt vid utläsas; effekterna av agerandet, anställnings-s. 2301
3.formen (tillsvidare eller tidsbegränsad) och arbetsgivarens avsikt meds. 2301
4.agerandet. Innan ytterligare analys tar vid, kan det återigen framhållass. 2301
5.att det ofta är svårt att göra jämförelser mellan olika ersättningsbelopps. 2301
6.då situationerna varierar. Alla fall är unika. Kombinationen av effektens. 2301
7.för den enskilde, vad denne går miste om, hur säker förlusten är samts. 2301
8.hur den diskriminerande agerat är vad som slutligen avgjort beloppenss. 2301
9.storlek. Och, som sagt, är det sällan Arbetsdomstolen hänför en visss. 2301
10.omständighet till en viss del av ersättningsbeloppet. Däremot går dets. 2301
11.att göra några generella iakttagelser.s. 2301
12.En iakttagelse är att omständigheter som inte spelar någon roll vids. 2301
13.ansvarsprövningen, dvs. om det överhuvudtaget föreligger någon dis-s. 2301
14.kriminering, kan få betydelse vid ersättningsbestämningen. Så skedde is. 2301
15.de nämnda fallen av graviditetsdiskriminering, där ansvar inte kundes. 2301
16.undgås eftersom arbetsgivaren agerat på ett sätt som visade att dets. 2301
17.286s. 2301
18.Diskrimineringsersättning som påföljd i och utanför arbetsrätten fanns ett samband med graviditeten – även om det samtidigt fanns andra skäl till att inte anställa; såsom bristande personlig lämplighet i form av otillräcklig arbetskapacitet. Arbetsdomstolen har i de fallen tagit hänsyn till förekomsten av andra faktorer. Detta kan naturligtvis diskuteras; ska ersättningsbestämningen inkludera även dessa andra omständigheter? Är det inte diskrimineringen i sig som ska bedömas? Emot det kan anföras att just förekomsten av andra orsaker kan innebära att konsekvensen likväl hade uppstått, oberoende av graviditeten, vilket innebär att förlusten inte kan konstateras vara lika stor som vid ageranden uteslutande beroende på diskrimineringsgrunden – som i AD 2015 nr 72 (den gravida chauffören), där kvinnan dessutom antogs med stor sannolikhet ha fått tjänsten om det inte varit för hennes tillstånd.s. 2302
19.Det sagda kan vara en följd av att ansvarsprövningen är fokuserad vid överträdelsen av förbuden, och mindre fokus läggs vid den som utsatts eller andra faktorer som inverkat på den effekt som uppstått; kollektivet är viktigare än individen – vilket också följer av lagens syfte i någon mening. När ersättningen ska bestämmas är dock effekterna för den enskilde av stor vikt: Ersättningsbestämningen är individ- och effekt fokuserad, då det åtminstone som utgångspunkt tycks vara de realiserade effekterna för den enskilde som avgör ersättningsbeloppet. Vad den enskilde gått miste om, eller har riskerat att gå miste om, är något som Arbetsdomstolen tagit stor hänsyn till. En intressant effekt av det sagda är att preventionssyftet – som i högre grad tar sikte på handlingen – riskerar att motverkas av det vid ersättningsbestämningen betonade kompensationssyftet.s. 2302
20.En annan iakttagelse kan göras, som rör variationen i beloppsnivåerna. Av de fall som analyserats i det ovanstående förefaller det finnas fyra huvudsakliga nivåer: De tydligaste schabloniserade beloppen är 50 000 kr (sex av sjutton fall) respektive 75 000 kr (fyra av sjutton fall), jämte vilka lägre ersättningsbelopp utgetts i särpräglade situationer, och högre när det rört sig om upprepad diskriminering. I de fall 75 000 kr har utgetts, är den gemensamma nämnaren att samtligas. 2302
21.287s. 2302
22.Sabina Hellborgs. 2303
23.de fallen lett till relativt säkra och långtgående negativa konsekvensers. 2303
24.för den diskriminerade: uppsägning respektive utebliven anställnings. 2303
25.med diskrimineringsgrunden som avgörande faktor. I de fall där er-s. 2303
26.sättningen landat på högre belopp, 110 000 till 125 000, har det va-s. 2303
27.rit fråga om samtidiga överträdelser av andra arbetsrättsliga lagar ochs. 2303
28.således inte en ”renodlad” diskrimineringsersättning. Ett undantag ärs. 2303
29.AD 2018 nr 42 (sysselsättningskravet), där det höga beloppet beroddes. 2303
30.på upprepade diskriminerande handlingar, vilket särskiljer det fallet.s. 2303
31.En försiktig iakttagelse (försiktig med anledning av att den baserars. 2303
32.sig på ett enstaka fall) är att Arbetsdomstolen frångått en svepandes. 2303
33.hänvisning till de preventiva aspekterna för en mer konkretiserad er-s. 2303
34.sättningsbestämning. Av de tidigare reaktionerna i doktrinen att dömas. 2303
35.är en sådan utveckling välkommen.s. 2303
36.Sammanfattningsvis tycks det finnas relativt tydliga standardsum-s. 2303
37.mor som utdöms vid diskriminering, med visst utrymme för ned- ochs. 2303
38.uppjustering (även om särskilt högre belopp är svåranalyserade meds. 2303
39.anledning av sammanslagningen med allmänt skadestånd). Det finnss. 2303
40.fördelar med standardbelopp eller schabloner, vilket är särskilt fram-s. 2303
41.trädande när det gäller ersättning för skador som inte går att mäta is. 2303
42.pengar. Strävan efter nyansering och hänsyn till alla aspekter kan göras. 2303
43.processen ineffektiv och krånglig, i betydligt högre grad än fördelarnas. 2303
44.med att försöka uppnå exakthet i något som ändå inte är mätbart.s. 2303
45.Däremot finns i ovan nämnda fall exempel på situationer där dis-s. 2303
46.krimineringen lett till förluster, vilka inte beaktats vid ersättningsbe-s. 2303
47.stämningen. När en arbetstagare av rädsla för att utsättas för ytter-s. 2303
48.ligare kränkningar sjukskriver sig eller säger upp sig från sitt arbete,s. 2303
49.finns det mot bakgrund av det ovan sagda skäl att överväga jämförelsers. 2303
50.med ersättningsbeloppen då det diskriminerande agerandet bestått is. 2303
51.en uppsägning. Och även om det inte går att utläsa krav på högres. 2303
52.ersättningsnivåer generellt i de EU-rättsliga källorna, ger EU-domsto-s. 2303
53.lens praxis tydligt uttryck för en grundprincip: En effektiv ersättnings. 2303
54.ska åtminstone kompensera den skada som inträffat. Argument för högres. 2303
55.ersättningsnivåer behöver således inte (enbart) hämtas ur abstrakt for-s. 2303
56.mulerade idéer om effektivitet eller prevention.s. 2303
57.288s. 2303