1.Diskriminering kan förekomma i alla skeden av ett ansökningsförfarande och anställningsförhållande, och ansvaret är långtgående för arbetsgivaren. Frågan om hur förekomsten av diskriminering i flera moment i en anställningsprocess ska inverka på ersättningsbeloppet har fått delvis olika svar i praxis, där man möjligen kan notera en skiftning i Arbetsdomstolens hänsynstaganden. I AD 2010 nr 91 hade en kvinna åldersdiskriminerats, dels genom att inte kallas till intervju, dels genom att inte erbjudas anställning. I det fallet betonade Arbetsdomstolen att överträdelserna inte kunde hållas åtskilda på ett meningsfullt sätt, utan att den omedelbara innebörden för den diskriminerade skulle vara avgörande för diskrimineringsersättningens storlek. Den omedelbara innebörden var att kvinnan inte hade möjlighet att komma i fråga för anställning. Det slutliga ersättningsbeloppet bestämdes till 75 000 kr, med beaktande av de preventiva aspekterna.s. 2294
2.Den nyss nämnda situationen kan skiljas från när det är fråga om upprepad diskriminering vid flera separata tillfällen, såsom i AD 2018 nr 42 (sysselsättningskravet). En kvinna med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga hade vid tre tillfällen blivit indirekt diskriminerad genom att uteslutas ur rekryteringsprocessen i enlighet med ett krav på annan huvudsaklig sysselsättning som arbetsgivaren uppställt. För detta utgavs 110 000 kr i diskrimineringsersättning, varav 40 000 kr för ett av tillfällena och 70 000 kr gemensamt för två tidigare tillfällen. Den upprepade diskrimineringen beaktades således i hög grad, och det kan konstateras att Arbetsdomstolen i detta fall lägger stor vikts. 2294
3.279s. 2294
4.Sabina Hellborgs. 2295
5.vid faktorer som i förarbetena ansetts vara skäl till högre ersättnings-s. 2295
6.belopp i syfte att motverka diskriminering. Preventionstanken får etts. 2295
7.genomslag genom att varje händelse värderas för sig, och att det slut-s. 2295
8.liga beloppet inte reduceras genom någon sorts mängdrabatt.s. 2295
9.En annan faktor som påverkar det totala ersättningsbeloppet, ochs. 2295
10.därigenom även diskrimineringsersättningen, är om det samtidigt före-s. 2295
11.kommit överträdelser av annan lagstiftning som påfordrar allmänt skade-s. 2295
12.stånd. Ett exempel på ett sådant fall är AD 2015 nr 12 (den gravidas. 2295
13.frisören) där det utdömdes 120 000 kr för överträdelser av anställ-s. 2295
14.ningsskyddslagen, diskrimineringslagen och föräldraledighets lagen. Ens. 2295
15.gravid kvinna hade blivit uppsagd från sitt arbete på en frisers along,s. 2295
16.och Arbetsdomstolen kom fram till att skälet därtill hade sambands. 2295
17.med hennes graviditet. Det fanns därmed ingen saklig grund för upp-s. 2295
18.sägning, samtidigt som beslutet att säga upp kvinnan ifråga var i strids. 2295
19.med både föräldraledighetslagens och diskrimineringslagens förbud.s. 2295
20.Beloppet delades inte upp för respektive lagöverträdelse. Liksom i an-s. 2295
21.dra fall där den negativa effekten för den enskilde består i förlust av an-s. 2295
22.ställning kunde det förväntas ett relativt högt ersättningsbelopp. Dens. 2295
23.samtidiga överträdelsen av anställningsskyddslagen har, vilket ävens. 2295
24.framgår av ovan nämnda AD 2011 nr 37 (den åldersdiskriminerandes. 2295
25.avtalsturlistan), en stor inverkan på beloppet.s. 2295
De preventiva aspekterna
1.I det ovanstående har det noterats att Arbetsdomstolen beaktar dis-s. 2295
2.krimineringsersättningens preventiva syfte genom att nämna att er-s. 2295
3.sättningen bestämts med ”hänsyn till de preventiva aspekterna”. Ar-s. 2295
4.betsdomstolen har alltså, till skillnad från Högsta domstolen (vilkets. 2295
5.beskrivs nedan) inte infört något konkret utformat preventionspåslags. 2295
6.utan använder sig av en mer generell formulering om preventionenss. 2295
7.inverkan.s. 2295
8.Det finns skäl till den generella och oprecisa formuleringen, mots. 2295
9.bakgrund av Arbetsdomstolens tradition av att inte gå in i detalj-s. 2295
10.redogörelser vid ersättningsbestämningen – särskilt gällande allmännas. 2295
11.skadestånd. Det finns dock också skäl att ställa sig frågan om ”de pre-s. 2295
12.ventiva aspekterna” är ett inslag i det som redan har beaktats, eller etts. 2295
13.påslag som tillkommer därutöver. Ett exempel är det ovan nämndas. 2295
14.AD 2015 nr 44 (forskningsstödet) där ett lågt ersättningsbelopp utgavs,s. 2295
15.280s. 2295
16.Diskrimineringsersättning som påföljd i och utanför arbetsrätten på grund av omständigheter kring handlingen. Skulle beloppet ha varit ännu lägre om det inte vore för beaktandet av preventionssyftet, eller har frånvaron av omständigheter som anses motivera prevention föranlett det låga beloppet?s. 2296
17.I AD 2018 nr 42 (sysselsättningskravet) kan det noteras att Arbetsdomstolen inte nämner de preventiva aspekterna, utan på ett tydligt sätt redogör för hur det faktum att diskrimineringen varit upprepad påverkar ersättningsbeloppet. Den mer svepande hänvisningen till preventiva aspekter, ersätts alltså i AD 2018 nr 42 med en konkretisering av vilket typ av beteende som ska motverkas. Varje diskriminering ersätts, och det totala beloppet blir ett av de högsta belopp som utdömts i diskrimineringssammanhang.s. 2296