AD 1998 nr 73 om inkopplingsförfaranden i två nivåer, AD 1984 nr 89 om kravet på företagsavtal för att ett riksavtal skulle bli tillämpligt på arbetsplatsen och vilken betydelse det hade för fredspliktens omfattning och AD 1979 nr 5 om antagande av TGL-avtalet. I AD 2011 nr 4 hade en arbetsgivare blivit bunden av kollektivavtal
Hänvisas från p. 33 (s. 2256)
33.Utformningen av ITP-planen illustrerar parternas syn på relationen mellan medlemsorganisationerna och huvudorganisationerna. Trots att medlemsbundenheten i 26 § MBL är tvingande finns det en del frågetecken kring hur den ska tillämpas på sammanslutningar, eftersom praktiken visar att avtal slutna på den nivån inte ses på samma sätt som kollektivavtal på lägre nivåer. Ledning kan hittas i hur arbetsmarknadens parter historiskt sett organiserat sig och i hur de tidigare reglerats. Synen på sammanslutningars avtal kan hänga samman med tidigare praxis mellan parterna från tiden då kollektivavtalslagen (KL) var gällande. Bestämmelsen om medlemsbundenheten i KL gav större utrymme för parterna att styra över när kollektivavtalet skulle binda även medlemmarna. Frågan är om det rättsligt finns samma frihet sedan MBL infördes och 26 § gjordes tvingande. ITP-planens utformning tyder dock på att huvudorganisationerna vill ge sina medlemmar större utrymme att avgöra om de vill underkasta sig huvudorganisationernas överenskommelser eller inte. Det allmänna verkar också acceptera att parterna skjuter fram tidpunkten för medlemsbundenhet. Arbetsdomstolen har vid ett antal tillfällen tolkat innebörden av inkopplingsförfaranden. I dessa mål har parternas möjlighet att använda sig av sådana förfaranden inte ifrågasatts.s. 2256