AD 1998 nr 73 om inkopplingsförfaranden i två nivåer, AD 1984 nr 89 om kravet på företagsavtal för att ett riksavtal skulle bli tillämpligt på arbetsplatsen och vilken betydelse det hade för fredspliktens omfattning och AD 1979 nr 5 om antagande av TGL-avtalet. I AD 2011 nr 4 hade en arbetsgivare blivit bunden av kollektivavtal
Hänvisas från p. 33 (s. 2256)
1.Det finns en viss oklarhet om hur avtal mellan huvudorganisationer ska behandlas. Många avtal på huvudorganisationsnivå reglerar relationen mellan parterna, men avtalsförsäkringar såsom tjänstepensionen reglerar villkor mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det råder ocksås. 2254
2.239s. 2254
3.Caroline Johanssons. 2255
4.viss diskrepans mellan de organisationer som traditionellt sett ansess. 2255
5.vara ”huvudorganisationerna på arbetsmarknaden” och definitionens. 2255
6.i MBL. Traditionellt sett brukar inte PTK räknas som en huvud-s. 2255
7.organisation, men ur ett rättsligt perspektiv omfattas PTK av begrep-s. 2255
8.pet ”sammanslutning av arbetstagarorganisationer” i 6 § tredje styckets. 2255
9.MBL. Där framgår att bestämmelser som avser arbetstagar- eller ar-s. 2255
10.betsgivarorganisation i tillämpliga delar även gäller sammanslutningars. 2255
11.av sådana organisationer. I det här fallet är det intressant utifrån med-s. 2255
12.lemsbundenheten. Till skillnad mot den allmänna avtalsrättsliga prin-s. 2255
13.cipen att avtal endast binder de parter som sluter avtalet, i detta falls. 2255
14.Svenskt Näringsliv och PTK, binder kollektivavtal även medlemmar is. 2255
15.de avtalsslutande organisationerna. Detta framgår av 26 § MBL.s. 2255
16.Enligt 26 § MBL läst tillsammans med den 6 § gäller medlemsbun-s. 2255
17.denheten för individuella arbetsgivare och arbetstagare som är med-s. 2255
18.lemmar i en arbetsgivarorganisation respektive en arbetstagarorgani-s. 2255
19.sation, men också lokalavdelningar i förhållande till centralorganisa-s. 2255
20.tioner och centralorganisationer i förhållande till sammanslutningars. 2255
21.av arbetsgivar- respektive arbetstagarorganisationer, det som här gårs. 2255
22.under benämningen huvudorganisationer.s. 2255
23.Den kollektivavtalade tjänstepensionen kan utifrån exemplet ITP-s. 2255
24.planen beskrivas på följande sätt: huvudorganisationerna på arbets-s. 2255
25.marknaden förhandlar fram en pensionsöverenskommelse som sedans. 2255
26.antas av deras medlemsorganisationer. Utifrån medlemsbundenhetens. 2255
27.i 26 § MBL framstår det som onödigt att ha en punkt om att med-s. 2255
28.lemsorganisationerna måste anta planen. Överenskommelserna oms. 2255
29.tjänstepension mellan PTK och Svenskt Näringsliv är skriftliga ochs. 2255
30.reglerar anställningsvillkor. Samtliga rekvisit i 23 § MBL är uppfylldas. 2255
31.240s. 2255
32.Den svenska tjänstepensionen och det finns inget som tyder på att parterna inte vill binda sig till överenskommelsen. Det borde därför röra sig om ett kollektivavtal och medlemsorganisationerna, liksom deras medlemmar, skulle alltså vara bundna redan av sitt medlemskap i Svenskt Näringsliv respektive PTK.s. 2256
33.Utformningen av ITP-planen illustrerar parternas syn på relationen mellan medlemsorganisationerna och huvudorganisationerna. Trots att medlemsbundenheten i 26 § MBL är tvingande finns det en del frågetecken kring hur den ska tillämpas på sammanslutningar, eftersom praktiken visar att avtal slutna på den nivån inte ses på samma sätt som kollektivavtal på lägre nivåer. Ledning kan hittas i hur arbetsmarknadens parter historiskt sett organiserat sig och i hur de tidigare reglerats. Synen på sammanslutningars avtal kan hänga samman med tidigare praxis mellan parterna från tiden då kollektivavtalslagen (KL) var gällande. Bestämmelsen om medlemsbundenheten i KL gav större utrymme för parterna att styra över när kollektivavtalet skulle binda även medlemmarna. Frågan är om det rättsligt finns samma frihet sedan MBL infördes och 26 § gjordes tvingande. ITP-planens utformning tyder dock på att huvudorganisationerna vill ge sina medlemmar större utrymme att avgöra om de vill underkasta sig huvudorganisationernas överenskommelser eller inte. Det allmänna verkar också acceptera att parterna skjuter fram tidpunkten för medlemsbundenhet. Arbetsdomstolen har vid ett antal tillfällen tolkat innebörden av inkopplingsförfaranden. I dessa mål har parternas möjlighet att använda sig av sådana förfaranden inte ifrågasatts.s. 2256
34.241s. 2256
35.Caroline Johanssons. 2257
36.Vilken skillnad som finns mellan 26 § MBL och den tidigare regle-s. 2257
37.ringen i kollektivavtalslagen, samt vilka följder en sådan skillnad kans. 2257
38.tänkas få behandlas inte utförligt i förarbetena. Det kan vara en indika-s. 2257
39.tion på att lagstiftaren inte hade någon avsikt att MBL skulle innebäras. 2257
40.någon förändring vad gäller synen på medlemsbundenheten. Ett skäls. 2257
41.för medlemsbundenhet är att arbetsmarknadens parter ska kunna fyllas. 2257
42.den kollektivt reglerande funktion de är tänkta att ha på arbetsmark-s. 2257
43.naden. Ett annat viktigt skäl för medlemsbundenheten är att främjas. 2257
44.en stark fredsplikt. Genom att lagreglera medlemsbundenheten läm-s. 2257
45.nas inte ansvaret åt organisationerna att genom intern påtrycknings. 2257
46.försäkra sig om att medlemmar inte vidtar stridsåtgärder när kollek-s. 2257
47.tivavtal slutits. När det gäller avtal slutna på huvudorganisationsnivås. 2257
48.är troligtvis inte fredspliktargumentet lika avgörande eftersom det is. 2257
49.regel är förbunden som beslutar om stridsåtgärder. Om sannolikhetens. 2257
50.(och möjligheten) att vidta stridsåtgärder är starkt begränsad för sam-s. 2257
51.manslutningar kan det vara ett skäl att lämna det öppet för parternas. 2257
52.att besluta på vilken nivå inom organisationsstrukturen medlemsbun-s. 2257
53.denheten tillämpas, åtminstone mellan huvudorganisationer och derass. 2257
54.medlemsorganisationer. Även om frågan inte lett till några praktiskas. 2257
55.problem är det en intressant illustration av mötet mellan tvingandes. 2257
56.rättsregler och arbetsmarknadsorganisationernas, och även det allmän-s. 2257
57.nas, syn på hur dessa tillämpas på nuvarande organisationsstruktur.s. 2257
58.Vad gäller ITP1 gick tiden för inkopplingsförfarandet ut den 25 majs. 2257
59.2006 och i och med att pensionsplanen har antagits gäller den soms. 2257
60.kollektivavtal för alla medlemsförbund. Det innebär att senare gjordas. 2257
61.ändringar direkt binder medlemsförbunden.s. 2257
62.242s. 2257
63.Den svenska tjänstepensionens. 2258