AD 1996 nr 74.
Hänvisas från p. 31 (s. 2250)
31.Det finns inte några hinder i EU:s internationella privaträtt mot att väcka en fastställelsetalan på det sätt som ovan föreslagits. Bryssel I-förordningen innehåller dock inte några regler om vad som krävs för att en part ska få väcka fastställelsetalan. Det är i stället en processuell fråga som får avgöras enligt domstolslandets egen processrätt. Frågan om en arbetstagarorganisation skulle ha rätt att väcka fastställelsetalan i svensk domstol för att fastställa lovligheten av en stridsåtgärd måste därför avgöras enligt svensk processrätt. Enligt 4 kap. 6 § LRA ska en fastställelsetalan avvisas om det inte ”är av avsevärd betydelse för käranden […] att sådan fastställelsetalan prövas”. Vid bedömningen av om käranden har ett sådant fastställelseintresse har Arbetsdomstolen slagit fast att en fastställelsetalan har avsevärd betydelse om det finns anledning att anta att en bifallande dom kommer att påverka motparten direkt i det rättsliga handlandet eller om det blir direkt avgörande vid en senare fullgörelsetalan. Vidare har Arbetsdomstolen slagit fast att det är förhållandena när fastställelsetalan väcks som ska beaktas, men att även senare inträffade omständigheter kan beaktas.s. 2250