AD 1996 nr 74.
Hänvisas från p. 31 (s. 2250)
1.Normalt sett vidtas stridsåtgärder av arbetstagarorganisationer mots. 2249
2.arbetsgivare. En rättslig prövning brukar normalt aktualiseras närs. 2249
3.arbetsgivaren väcker talan mot arbetstagarorganisationen. Som hars. 2249
4.visats ovan finns det, i gränsöverskridande situationer, ofta en möj-s. 2249
5.lighet för arbetsgivaren att enligt deliktforumregeln i artikel 7 p. 2 is. 2249
6.Bryssel I-förordningen väcka talan i sitt hemvistland som det land därs. 2249
7.skadan uppkom. Detta är en möjlighet som stärker arbetsgivarsidan.s. 2249
8.En arbetstagarorganisation som vidtar stridsåtgärder kan emellertids. 2249
9.se till att förebygga denna problematik. Om t.ex. stridsåtgärder skas. 2249
10.vidtas mot ett utländskt flygbolag på en svensk flygplats eller mot etts. 2249
11.utländskt fartyg i svensk hamn kan arbetstagarorganisationen se tills. 2249
12.att i svensk domstol omedelbart väcka fastställelsetalan och yrka atts. 2249
13.domstolen ska fastställa stridsåtgärden som lovlig. Den svenska dom-s. 2249
14.stolen ska därmed vara behörig enligt deliktforumregeln i artikel 7 p. 2s. 2249
15.i Bryssel I-förordningen.s. 2249
16.När en domstol har förklarat sig behörig i ett internationellt falls. 2249
17.gäller litispendens för domstolar i andra EU-medlemsstater enligt ar-s. 2249
18.tikel 29 i Bryssel I-förordningen. Om talan om samma sak inkommers. 2249
19.till domstolar i olika medlemsstater ska alla domstolar utom den därs. 2249
20.talan först väcktes låta handläggningen vila till dess den första dom-s. 2249
21.stolen tagit ställning till sin behörighet, enligt artikel 29 p. 1 i Bryssels. 2249
22.I-förordningen. Om den första domstolen anser sig behörig ska dom-s. 2249
23.stolarna i de andra länderna avvisa talan enligt artikel 29 p. 3 i sammas. 2249
24.förordning. Den relevanta tidpunkten är enligt artikel 32 p. 1 i Bryssels. 2249
25.I-förordningen när en stämningsansökan eller motsvarande handlings. 2249
26.har ingetts till en domstol. Av EU-domstolens praxis följer att tid-s. 2249
27.punkten då förberedande bevisutredningar inletts inte är av relevanss. 2249
28.vid fastställandet av den relevanta tidpunkten.s. 2249
29.234s. 2249
30.Gränsöverskridande stridsåtgärder – särskilt om möjligheten att yrka …s. 2250
31.Det finns inte några hinder i EU:s internationella privaträtt mot att väcka en fastställelsetalan på det sätt som ovan föreslagits. Bryssel I-förordningen innehåller dock inte några regler om vad som krävs för att en part ska få väcka fastställelsetalan. Det är i stället en processuell fråga som får avgöras enligt domstolslandets egen processrätt. Frågan om en arbetstagarorganisation skulle ha rätt att väcka fastställelsetalan i svensk domstol för att fastställa lovligheten av en stridsåtgärd måste därför avgöras enligt svensk processrätt. Enligt 4 kap. 6 § LRA ska en fastställelsetalan avvisas om det inte ”är av avsevärd betydelse för käranden […] att sådan fastställelsetalan prövas”. Vid bedömningen av om käranden har ett sådant fastställelseintresse har Arbetsdomstolen slagit fast att en fastställelsetalan har avsevärd betydelse om det finns anledning att anta att en bifallande dom kommer att påverka motparten direkt i det rättsliga handlandet eller om det blir direkt avgörande vid en senare fullgörelsetalan. Vidare har Arbetsdomstolen slagit fast att det är förhållandena när fastställelsetalan väcks som ska beaktas, men att även senare inträffade omständigheter kan beaktas.s. 2250
32.En svensk arbetstagarorganisation som vidtar stridsåtgärder mot en utländsk arbetsgivare i Sverige har, enligt min mening, generellt sett ett fastställelseintresse för frågan om stridsåtgärderna som vidtagits varit lovliga eller ej. En bifallande dom skulle nämligen vara direkt avgörande för en senare fullgörelsetalan. En fastställelsetalan skulle också ”låsa” tvisten till svensk domstol och på så sätt garantera att de stridsåtgärder som vidtagits i Sverige får prövas enligt svensk rätt.s. 2250
33.235s. 2250
34.Erik Sinanders. 2251