Målet, som drevs av JämO, handlade om en kvinnlig ekonom i Kumla kommun som uppbar lägre lön än två manliga ekonomer trots likvärdiga meriter. Kommunen dömdes att betala skadestånd för könsdiskriminering. I ett annat mål, AD 1996 nr 79, som gällde chefslöner, hade SKTF framgång i en mindre del av målet. I övriga mål ogillades talan om lönediskriminering.
Hänvisas från p. 1 (s. 2156)
1.Sedan 1980 har tio mål om lika lön för lika eller likvärdigt arbete prövats av Arbetsdomstolen. Endast ett av dem, AD 1995 nr 58, har lett till att talan om lönediskriminering till fullo bifallits. Det är ett anmärkningsvärt magert resultat, särskilt i jämförelse med de väsentligt större möjligheterna till facklig framgång i tvister om anställningsskydd, medbestämmande, kollektivavtalstolkning och andra arbetsrättsliga tvister – men också vid jämförelse med utgången i andra typer av diskrimineringsmål, t.ex. mål om sexuella trakasserier. Det gäller oavsett om talan förts av ett fackförbund eller av JämO.s. 2156
2.I ILO-konventionen nr 100 och i Kvinnokonventionen är skyddet mot diskriminering en rättighet för individen. Detsamma gäller skyd-s. 2156
3.141s. 2156
4.Lena Svenaeuss. 2157
5.det mot diskriminering i EU-rätten. Det råder ingen tvekan om atts. 2157
6.svårigheterna att nå framgång i denna typ av mål har att göra med atts. 2157
7.den individuella rättigheten stöpts om för att passa in i den svenskas. 2157
8.modellens kollektivt utformade arbetsrätt och därmed förlorat sin es-s. 2157
9.sens. Denna metamorfos har krävt språkliga innovationer.s. 2157
10.Det började med att en parlamentarisk utredning våren 1978s. 2157
11.presenterade ett förslag till jämställdhetslag som innehöll ett rela-s. 2157
12.tivt skarpt förbud mot könsdiskriminering i arbetslivet. Det var ens. 2157
13.tuff uppgift för propositionsskrivarna att leverera en produkt soms. 2157
14.kunde dämpa den starka oron hos arbetsmarknadens parter. Dens. 2157
15.viktigaste strategin gick ut på att förvandla könsdiskriminering tills. 2157
16.en medbestämmandefråga. I betänkandet SOU 1975:1 Demokratis. 2157
17.på arbetsplatsen (961 sidor) finns dock ingenting alls som behandlars. 2157
18.könsdiskriminering eller jämställdhet.s. 2157
19.Nu lanserades diskursen att jämställdhet var en fråga om fackligt in-s. 2157
20.flytande i linje med kraven på en demokratisering av förhållandena i ar-s. 2157
21.betslivet. Jämställdhetslagen skulle vara ett led i det stora reformarbetes. 2157
22.på det arbetsrättsliga fältet som hade kännetecknat 1970-talet. Därförs. 2157
23.måste den nya lagen inordnas i det arbetsrättsliga regelverket med desss. 2157
24.grundstruktur av respekt för affärsledningsrätt och kollektivavtal samts. 2157
25.bevarande av parternas frihet att utan statlig inblandning sköta arbets-s. 2157
26.marknadsfrågorna. För att dölja det magra resultatet, sett till diskrimi-s. 2157
27.neringsförbudens effektivitet, krävdes en del marknadsf örings åtgärder.s. 2157
28.En sådan åtgärd var lanseringen av svag bevispresumtion.s. 2157
29.I propositionen 1978/79:175 föreslogs en särskild bevisregel, kallads. 2157
30.svag bevispresumtion, för lönediskrimineringsfallen. Presumtion bety-s. 2157
31.der antagande. Om det, enligt de begränsade möjligheter som gavss. 2157
32.för att påvisa detta, blivit styrkt att olika lön betalades för lika ellers. 2157
33.likvärdigt arbete så skulle presumeras, att arbetsgivarens lönesättnings. 2157
34.var diskriminerande. Men för att motbevisa detta antagande behövdess. 2157
35.inte någon stark bevisning från arbetsgivarens sida. Det skulle alltsås. 2157
36.vara lättare för arbetsgivaren än vid andra typer av diskriminering atts. 2157
37.motbevisa ett påstående om lönediskriminering. När en lön bestämts is. 2157
38.kollektivavtal efter förhandling mellan parterna var detta ett bevisfak-s. 2157
39.tum för att lönen inte var diskriminerande.s. 2157
40.142s. 2157
41.Makten över löneskillnaderna på svensk arbetsmarknad: Om magi och …s. 2158
42.Genom konstruktionen svag bevispresumtion skapades en stark skyddsmur kring kollektivavtalen. Ingen närmare granskning huruvida avtalen byggde på könsdiskriminerande värderingar kunde genom denna bevislättnad bli aktuell. Det var en rättslig innovation under falsk flagg. Detta var inte en regel som gav bevislättnad för den som ansåg sig diskriminerad. Det var raka motsatsen, nämligen en presumtion för att arbetsgivarens lönesättning inte var diskriminerande.s. 2158