Rättsfall
AD 1996 nr 79
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
AD 1996 nr 79
BibTeX
@misc{ad-1996-79,
author = {{Arbetsdomstolen}},
title = {{AD 1996 nr 79}},
year = {1996},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
12 hänvisningar i 3 artiklar · 12 stycken/fotnoter
- Karlskogamålet, AD 1996 nr 79 och Mjölbymålet, AD 1997 nr 68. I Bammorskemålet II, AD 1998 nr 66, har EG-domstolen svarat på arbets 294 domstolens fråga om omfattningen av begreppet lön.1236 Detta mål be handlas endast i samband med just denna rättsfråga då arbetsdomstolen ännu inte avgjort målet.
- Bammorskemålet är det enda svenska mål som prövats där utgångs punkten för talan var likvärdigt arbete och där jämförelsepersonema ut förde olika eller artskilda arbetsuppgifter. Kumlamålet, AD 1995 nr 158, och även det senare målet, Karlskogamålet, AD 1996 nr 79, byggde på en jämförelse av likvärdigt arbete med liknande arbetsuppgifter inom samma 332 yrkeskategori. I det senare målet, Mjölby målet, AD 1997 nr 68, var par terna överens om att arbetena var lika eller i vart fall likvärdiga.
- I det likartade Karlskogamålet, AD 1996 nr 79, var kommunens enda förklaring, och invändning, till löneskillnaderna mellan två avdelnings chefer att arbetena inte var likvärdiga.1423 Den manliga avdelningschefen hade ett större sparbeting, fler anställda och en mer omfattande budget. I målet användes som bevisning en arbetsvärdering gjord av Anita Harri man, enligt samma metod som senare användes i Bammorskemålet, AD
- A. a. s. 35 3 Hon pekar bl.a. på AD:s resonemang i AD 1996 nr 79 om att en kvinna som får ansvar för ytterligare ett distrikt inte hade fått en ökad arbetsbörda, eftersom kvin- nor antas ha simultankapacitet. Beträffande samma rättsfall påpekar hon även att män för- väntas vara lagarbetare, eftersom pojkar tränas i lagsporter som fotboll och ishockey, se s. 340 ff.
- Se AD 1984 nr 140, AD 1991 nr 62, AD 1995 nr 158, AD 1996 nr 41, AD 1996 nr 79 och AD 1997 nr 68.
- I AD 1995 nr 158 godtog domstolen att JämO inte gjort någon systematisk arbetsvärdering. JämO hade gjort den bedömningen att det var möjligt att med sunt förnuft resonera kring olika aspekter med utgångspunkt i kriterierna: kunskaper och förmåga (färdigheter), arbetsinsats (ansträngning), ansvar och arbetsförhållanden, eftersom arbetsuppgifterna var snarlika.861 AD ansåg att JämO visat att arbetena var likvärdiga i jämställdhetslagens mening. I det andra (och mest uppmärksammade) lönediskrimineringsmålet efter lagändringen AD 1996 nr 41 (första barnmorskemålet) gällde frågan om en barnmorskas arbete är att anse som likvärdigt med två klinikingenjörers arbeten. Arbetsuppgifterna var inte snarlika varför JämO hade låtit genomföra en systematisk arbetsvärdering. Denna underkände AD av den anledningen att den ansåg att det förelåg brister i underlaget. Domstolen kritiserade att insamlandet av underlaget skett utan att sakkunniga på de olika arbetsområdena anlitats, att de som införskaffat underlaget för arbetsbeskrivningarna även gjort värderingarna samt att någon viktning av olika faktorer inte gjorts. Därför förelåg, enligt domstolen, en påtaglig obalans mellan de olika arbetsbeskrivningarna och denna brist har inte reparerats genom övrig utredning i målet. Eftersom JämO hade bevisbördan i denna del, avslogs JämO:s yrkanden. Domstolen uteslöt dock inte möjligheten att bedöma 206 helt olika arbeten som likvärdiga men konstaterade svårigheten i detta samt att det ställs höga krav på den arbetsvärdering som skall ligga till grund för bedömningen.862 I följande mål (AD 1996 nr 79) hade den fackliga organisationen låtit göra en systematisk arbetsvärdering (enligt systemet Likvärdigt arbete) men domstolen bortsåg från denna av flera skäl bl.a. eftersom arbetsbeskrivningarna tillkommit på olikartat sätt, den ena genom intervju och den andra genom svar på frågeformulär. Som ovan nämnts skall en existerande arbetsvärdering samt den värdering av olika arbetsuppgifter och normer i övrigt för lönesättningen som tillämpas på arbetsmarknaden tjäna som utgångspunkt.863 Man finner dock ingen närmare vägledning i förarbetena till hur detta skall gå till. AD har avgjort ytterligare ett mål angående lönediskriminering p.g.a. kön som handlade om en jämförelse mellan det arbete som två kvinnliga barnmorskor utförde jämfört med en manlig medicintekniker, AD 2001 nr 13 (andra barnmorskemålet). Domstolen ansåg att arbetena var likvärdiga men inte att könsdiskriminering förelegat då löneskillnaderna saknade samband med kön. Åldersskillnaden mellan jämförelsepersonerna, arbetsmarknadssituationen och kollektivavtalen angav domstolen som skäl till att samband mellan löneskillnaderna och kön saknades. Denna dom innebär dock att AD för första gången ansett att två helt olika arbeten är likvärdiga. Det är oklart vilken betydelse kollektivavtalen har i Sverige vid bedömningen av lika eller likvärdigt arbete. Klart är däremot att det i vart fall ställs höga krav på den arbetsvärdering som skall ligga till grund för bedömningen. Diskussionen om kollektivavtalens betydelse föranleder flera frågor. Till att börja med sägs i förarbetena att det är först när en arbetsvärdering inte finns eller är otillräcklig som domstolen skall beakta andra omständigheter.864 Laurén konstaterar att det skulle kunna diskuteras huruvida detta är i överensstämmelse med EG-domstolens uppfattning att arbetsvärdering skall ses som en av flera metoder som kan användas vid domstolens bedömning.865 Kritiker framhåller att lönesättningen inte bör avgöras av domstolar.866