Det individuella anställningsavtalet får dock inte innehålla avvikelser som strider mot vissa tvingande bestämmelser i kollektivavtalet, vanligtvis avseende vissa minimi- villkor, Se 27 § MBL som stadgar att anställningsavtal som strider mot gällande kol- lektivavtal ska anses ogiltigt. Det avtalade villkoren får inte heller strida mot lag, övrig författning och rättsr egler fastställda i praxis. Bortsett från detta finns generellt sett inga hinder mot att avtala om arbetsvillkor som är gynnsammare för arbetstagaren än vad som följer av kollektivavtalet, Se AD 2005 nr 2, om bland annat arbetsgivare och arbetstagares möjlighet att träffa överenskommelser om högre löner än de som finns angivna i anställningsavtal.
Hänvisas från p. 1 (s. 2128)
1.Arbetstagare och arbetsgivare kan, inom ramen för avtalsfriheten, komma överens om arbetsskyldighetens närmare innehåll i anställningsavtalet. En arbets tagare har mot bakgrund av detta möjligheten att, i överenskommelse med arbetsgivaren, avtala om arbetsskyldighetens omfattning och begränsn ing. Det är således möjligt att i anställningsavtal utesluta vissa arbets uppgifter. Frågan som här diskuterar är möjligheten att införa s.k. samvetsklausuler i anställningsavtal. Med samvetsklausul avses här en tilläggsparagraf i anställningsavtal som ger hälso- och sjukvårds personal möjligheten att av samvetsskäl (mora-s. 2128
2.113s. 2128
3.Kavot Zilléns. 2129
4.liska eller religiösa skäl) befrias från att utföra vissa arbetsuppgifters. 2129
5.som annars ingår i arbetsskyldigheten. Denna avtalade form av sam-s. 2129
6.vetsklausul ska inte förväxlas med de rättsligt reglerade samvetsklausu-s. 2129
7.lerna som förekommer i vissa länders hälso- och sjukvårdslagstiftning,s. 2129
8.exempelvis i Norge och Danmark.s. 2129
9.Trots att avtalsfriheten möjliggör för arbetsgivare och arbetstagares. 2129
10.att komma överens om vissa arbetsvillkor och arbetsförmåner, är dets. 2129
11.tänkbart att avtalsbestämmelser som begränsar arbetsskyldigheten is. 2129
12.vissa fall kan vara svåra att förena med exempelvis hälso- och sjukvårds-s. 2129
13.personalens lagstadgade skyldigheter i 6 kap. PSL. En bestämmelse is. 2129
14.avtal som befriar läkare från att informera patienter om viss vård ochs. 2129
15.behandling är exempelvis inte förenlig med den lagstadgade informa-s. 2129
16.tionsplikten i 6 kap. 6 § PSL. Om hälso- och sjukvårdspersonal i avtals. 2129
17.tillåts att avstå från att ge viss akut vård och behandl ing, kan det varas. 2129
18.i strid med kravet på vetenskap och beprövad erfaren het i 6 kap. 1 §s. 2129
19.PSL. Dessutom kan en avtalad samvetsklausul medföra svårigheter förs. 2129
20.de arbetsgivare som, i egenskap av vårdgivare (de som bereder vården),s. 2129
21.bär det yttersta ansvaret för att personalen utför sitt arbete i enlighets. 2129
22.med de krav som ställs på en god vård i 5 kap. 1 § HSL.s. 2129
23.Här kan nämnas att Kristdemokraterna under 2014 lade fram mo-s. 2129
24.tioner i både Jönköpings och Kronobergs landstings fullmäktige oms. 2129
25.att ändra personal policyn i land stinget så att hälso- och sjukvårdsper-s. 2129
26.sonal av samvets skäl på ett enklare sätt skulle kunna komma överenss. 2129
27.med arbetsgivaren om att avstå från att utföra vissa arbetsu ppgifter.s. 2129
28.Både Kronobergs landstingsf ullmäktige och Jönköpings landstings-s. 2129
29.fullmäktige avslog dock motionerna.s. 2129
30.114s. 2129
31.Vårdvägran – några arbetsrättsliga implikationers. 2130
32.Tillämpningen av samvetsklausuler i anställningsavtal skulle i praktiken kunna medföra konsekvenser för vårdverksamheten, patientens tillgång till viss vård och patientens trygghet och säkerhet i vården. För det första kan vårdtillgängligheten i vissa fall äventyras om det på grund av vårdvägran inte finns tillräckligt med kompetent personal som vill medverka vid viss vård. För det andra kan en tillåtande attityd gentemot personal som inte vill medverka vid eller utföra viss vård och behandling verka avskräckande för patienter och påverka förtroendet för vården på ett negativt sätt. Dessutom kan problem uppstå om exempelvis en läkare av religiösa skäl befrias från att ge viss behandling, men fortfarande har ett ansvar att ge råd och infor mation till patienten om behandlingen. I dessa fall finns risk för att läkaren inte är objektiv i sin rådgivning beträffande behandlingen. En barn morska som har en negativ inställning till abort kan exempelvis ha svårt att vara objekt iv i sitt bemötande av abortsökande kvinnor. Det finns i den situationen en risk för att kvinnan uppfattar kontakten med barnmorskan som psykiskt påfrestande, vilket även kan skapa skuldk änslor hos kvinnan.s. 2130
33.Det sagda innebär inte att det föreligger några principiella hinder mot att i individuella anställningsavtal utesluta vissa arbetsuppgifter från vissa arbetstagares arbetss kyldighet. Att personal befrias från att medverka vid eller utföra viss vård som de av samvetsskäl inte vill utföra kan även medföra positiva effekter för vården, exempelvis genom att patienter inte behöver bemötas eller behandlas av personal som har en negativ inställning till den vård patienten söker. Det är dock viktigt att det säkerställs att samvetsklausulens innehåll inte strider mot personalens allmänna åligganden enligt lag och de krav som ställs på vården, vilket måste bedömas utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Om verksamheten på ett enkelt och smidigt sätt kan organiseras så att arbetstagare som önskar det befrias från att utföra vissa arbetsuppgifter och detta inte medför ytterligare arbetsb elastning för övrig personal, eller orsakar för längd väntetid för vårdsökande, skulle en sådan avtalad samvetsklausul i princip vara förenlig med god vård. Det kan emellertid vara praktiskt svårt för arbetsgivaren att tillgodose alla arbets sökandess. 2130
34.115s. 2130
35.Kavot Zilléns. 2131
36.och arbetstagares önskem ål om att avstå från att utföra vissa vårdrelate-s. 2131
37.rade arbetsuppgifter. Att med ge en sådan möjlighet till alla som önskars. 2131
38.det, skulle i praktiken kunna medföra ytterligare arbets belastning förs. 2131
39.övriga arbetstagare och orsaka vissa svårigh eter för patienter att få visss. 2131
40.vård och behandling utförd, vilket inte kan anses förenligt med kravets. 2131
41.på god vård och vårdtillgänglighet. Visserligen skulle en omfördelnings. 2131
42.av arbetsuppgifter kunna jämna ut skillnaderna i arbetsbelastningen,s. 2131
43.men denna möjlighet är till stor del beroende av vilket utrymme soms. 2131
44.finns för om fördelning av arbets uppgifterna, om omför delningen ärs. 2131
45.skälig eller medför väsentliga uppgifts förändringar eller om det är ens. 2131
46.liten eller stor arbetsplats etc.s. 2131