Jfr AD 2017 nr 61 där Arbetsdomstolen ansåg det obehövligt att inhämta för- handsavgörande, eftersom det inte var möjligt med en konformtolkning av den natio- nella bestämmelsen om utredningsskyldighet vid trakasserier (2 kap. 3 § diskrimine- ringslagen), eftersom denna regel inte hade någon motsvarighet i direktivet.
Hänvisas från p. 16 (s. 2122)
1.EU-rätten påverkar medbestämmandelagens regler om arbetstagarin-s. 2121
2.flytande på olika sätt. Här har jag beskrivit tre olika sätt på vilka ge-s. 2121
3.nomförandet återspeglas i medbestämmandelagen.s. 2121
4.För det första, nya bestämmelser: skillnaden mellan den existerandes. 2121
5.lagen och ett direktiv överbryggas med en ny paragraf. Att dessa be-s. 2121
6.stämmelser har EU-rättslig bakgrund framgår av paragrafen, och tyd-s. 2121
7.ligt i de nationella förarbetena som motiverar bestämmelsen (se av-s. 2121
8.snitt 5).s. 2121
9.För det andra, kompletterande av rättskällebilden: ett eller flera di-s. 2121
10.rektiv genomförs utan att ordalydelsen i de relevanta bestämmelsernas. 2121
11.ändras. De flesta inflytandedirektiven är minimidirektiv, och hindrars. 2121
12.således inte regler som är mer förmånliga för arbetstagarna. Det är oftas. 2121
13.106s. 2121
14.EU-arbetsrätten i medbestämmandelagen möjligt att sammanjämka medbestämmandelagen och EU-arbetsrätten. Ibland kan emellertid oklara situationer uppstå, och då måste det avgöras om EU-arbetsrätten har en annan innebörd än det som tidigare antagits vara rättsläget på nationell nivå (se avsnitt 4).s. 2122
15.För det tredje, bidrar EU-rätten till en förskjutning av befintliga bestämmelsers systematiska innebörd. Så har skett beträffande den allmänna förhandlingsrätten (se avsnitt 2), som numera också representerar en aspekt av inflytandet för anställda i arbets- och företagsledningsbeslut, och således inte längre något som enbart är ägnat att möjliggöra kollektivavtals- och tvisteförhandlingar. Att medbestämmandelagen på detta sätt tillförts en EU-rättslig dimension framgår dock inte av bestämmelsens lydelse, som alltså kvarstår oförändrad. Även om regeln är densamma, så har rättskällebilden bakom den förändrats avsevärt.s. 2122
16.Arbetsdomstolen har aldrig vänt sig till EU-domstolen för bistånd med tolkning av direktivbestämmelser om arbetstagarinflytande. Den EU-rättsliga kopplingen till nationell lagstiftning är tydligast när nya bestämmelser genomförs på nationell nivå. När befintliga bestämmelser används för att genomföra direktiv uppfattas sannolikt behovet att begära förhandsavgörande från EU-domstolen som mindre, eftersom de omfattande nationella rättskällorna kan ge ledning om bestämmelsens innebörd. Inte desto mindre är detta underlag för tolkningen inte det enda som ska beaktas då det är fråga om en ny regel, med ett nytt syfte, inordnats i den existerande bestämmelsen. Det förefaller som att Arbetsdomstolens frågor till EU-domstolen rent faktiskt avsett situationer där konflikten mellan nationell rätt och EUrätten varit uppenbar, samt i situationer där EU-rätten genomförts i nationell rätt med stöd av en helt ny bestämmelse.s. 2122
17.Medbestämmandelagens regler om arbetstagarinflytande hänger samman och skapar en helhet som ska ge arbetstagarna inflytande i allas. 2122
18.107s. 2122
19.Erik Sjödins. 2123
20.frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ge-s. 2123
21.nomförande av inflytandedirektiv genom befintliga bestämmelser kans. 2123
22.således påverka samspelet mellan de olika delarna som bildar helheten.s. 2123
23.Alla tre sätt på vilka EU-rätten påverkar svensk rätt förekommer is. 2123
24.medbestämmandelagens regler om arbetstagarinflytande. EU-arbets-s. 2123
25.rätten har på liknande sätt format också andra delar av den individu-s. 2123
26.ella och kollektiva arbetsrätten.s. 2123
27.Inflytandedirektivens påverkan på medbestämmandelagen är etts. 2123
28.led i det EU-rättsdrivna skiftet för den nordiska arbetsrätten. EU-s. 2123
29.arbetsrättens påverkan medför att de välkända och omfattande natio-s. 2123
30.nella 40-åriga lagförarbetena inte längre har den centrala rollen soms. 2123
31.utgångspunkt när medbestämmandelagens innehåll ska fastställass. 2123
32.tolkningsvis. Den förändrade rättskällebilden kräver att den som skas. 2123
33.tillämpa medbestämmandelagen i det enskilda fallet undersöker dens. 2123
34.EU-rättsliga kopplingen. Medbestämmandelagen gäller alltjämt pås. 2123
35.samtliga arbetsplatser i Sverige, och numera krävs det av arbetsgivares. 2123
36.och arbetstagarorganisationer runt om i landet att de känner till hurs. 2123
37.svensk medbestämmanderätt förhåller sig till EU:s inflytandedirektiv.s. 2123
38.108s. 2123
39.Vårdvägran – några arbetsrättsliga implikationers. 2124