Arbetsdomstolens schema för tolkning av kollektivavtal är nog tydligare etablerat än vad som kan utläsas i Högsta domstolens praxis i avtalstolkningsmål, en hierarkisk ordning kan dock märkas också där. Se J. Samuelsson, Tolkning och utfyllning (2008) s. 219 med hänvisningar. Bilden att Högsta domstolen, dock jämfört med Arbets- domstolen mer underförstått, markerar en hierarki eller ett tolkningsschema håller alltjämt; se från 2018 NJA 2018 s. 834 (”försäkringsvillkor av standardkaraktär”), NJA 2018 s. 653 (entreprenadavtal) och NJA 2018 s. 200 (servitut).
Hänvisas från p. 14 (s. 2069)
1.Utgångspunkten i dispositiva tvistemål är att den som hävdar att ett visst förhållande föreligger ska bevisa det, det vill säga styrka (om inte beviskravet av någon anledning är sänkt) de omständigheter som parten menar ska ligga till grund för domstolens bedömning av den rättsliga frågan. Regelns innehåll behöver däremot inte, och kan inte heller, bevisas. Domstolen ordnar också de sålunda bevisade omständigheterna under den regel som den finner (til)lämplig (jura novit curia). Det kan vara så att distinktionen mellan regel och omständighet, eller mellan rättsfrågor och sakfrågor, är tydligare och mer okomplicerad när omständigheter ska subsumeras under en lagregel än när regeln härleds ur avtal. Om tvisten gäller avtalets innehåll gäller den samtidigt just frågan om vilken regeln är, härledd ur vad parterna sagts. 2068
2.53s. 2068
3.Mikael Hanssons. 2069
4.och gjort – det vill säga omständigheter som ska bevisas. Vad som hars. 2069
5.sagts, gjorts och annars förevarit ska bevisas, vad det betyder rättsligts. 2069
6.kan inte i och för sig bevisas. Däremot lär den regel parten hävdars. 2069
7.följer av avtalet behöva påstås för att domstolen ska kunna lägga dens. 2069
8.till grund för den rättsföljd som parten har yrkat. Domstolen har atts. 2069
9.välja mellan två sinsemellan oförenliga utfall av tolkningen, den kans. 2069
10.inte under åberopande av den strax ovan nämnda maximen hävda atts. 2069
11.en tredje tolkning är den riktiga – domstolen känner rätten, parternas. 2069
12.känner avtalet.s. 2069
13.Arbetsdomstolens schema för tolkning av kollektivavtal är, får mans. 2069
14.nog säga, tämligen etablerat. I det följande diskuterar jag några tolk-s. 2069
15.ningsstrategier som kan identifieras i Arbetsdomstolens tolknings-s. 2069
16.verksamhet. Genomgången utgår från om tolkningsstrategierna ärs. 2069
17.deskriptiva eller normativa till sin karaktär, det vill säga om legitimi-s. 2069
18.teten hänför sig till normativa eller deskriptiva argument. Det måstes. 2069
19.dock markeras att distinktionerna som sådana knappast håller streck.s. 2069
20.Avtalet är både normativt och faktiskt, eller ingetdera. En indelnings. 2069
21.av tolkningsstrategier i normativa och deskriptiva kan inte kan göras. 2069
22.anspråk på att vara annat än en övning – om än en belysande sådan.s. 2069