Här avses den s.k. EU-spärren och att kollektivavtalen inte får utgöra en otillbörlig urholkning av lagstiftning. Jfr AD 1995 nr 108 och AD 1996 nr 20, se vidare E. Sjö- din, Ett europeiserat arbetstagarinflytande. En rättslig studie av inflytandedirektivens genomförande i Sverige (2015) s. 157 ff.
Hänvisas från p. 26 (s. 2034)
1.I arbetsrättsliga sammanhang används ofta en vid definition av rätts-s. 2033
2.källor, och stundom används ’det konkreta rättsliga materialet’ syno-s. 2033
3.nymt till rättskällor.s. 2033
4.Beskrivningen av arbetsrättens källor tar sin utgångspunkt i hur an-s. 2033
5.ställningsavtalet får sitt innehåll. Utifrån denna synvinkel presenterass. 2033
6.vad som får uppfattas som hierarkiskt ordnade uppräkningar: tving-s. 2033
7.ande EU-rätt respektive nationell lag, tvingande kollektivavtal, semi-s. 2033
8.dispositiv lag, enskilda anställningsavtal, dispositiv lag och dispositivas. 2033
9.kollektivavtal. Således; i frågor som inte blivit föremål för uttryckligs. 2033
10.avtalsreglering, får anställningsavtalet sitt innehåll från lagstiftnings. 2033
11.eller kollektivavtal; t.ex. antalet semesterdagar för en viss arbetstagare.s. 2033
12.Att anställningsförhållandet har varit utgångspunkten för de his-s. 2033
13.toriska utvecklingsprocesser som skapat rättsområdets föreställningars. 2033
14.om rättskällorna har bidragit till skapandet av ett distinkt rättsområdes. 2033
15.benämnt arbetsrätt. Utgångspunkten i frågeställningen om varifråns. 2033
16.anställningsavtalet får sitt innehåll har bidragit till att arbetsrätten ens. 2033
17.gång i tiden fått konturer i relation till övrig civilrätt.s. 2033
18.Detta sätt att framställa arbetsrätten som ett hierarkiskt ordnats. 2033
19.system är mest framträdande för regleringen av förhållandet mellans. 2033
20.arbetsgivaren och den enskilda arbetstagaren, alltså den individuellas. 2033
21.arbetsrätten. För den kollektiva arbetsrättens del ger litteraturen emel-s. 2033
22.lertid inte lika tydliga beskrivningar av rättskällorna och deras hierar-s. 2033
23.kier. Vilket innehåll ett visst kollektivavtal ska anses ha är primärt ens. 2033
24.18s. 2033
25.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet fråga om tolkning av avtalet. Förhållandet mellan arbetsgivare och fackföreningar är inte föremål för en lika omfattande reglering som förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.s. 2034
26.Lagstiftningen uppställer bl.a. vissa regler för arbetsstriden och för vad som kan bli föremål för kollektivavtalsreglering. Vidare utfärdas gränser för fackföreningens behörighet att företräda arbetstagarna i relation till arbetsgivaren och Arbetsdomstolen. Den kollektiva arbetsrätten bestämmer möjligheterna att avvika från lagstiftning genom kollektivavtal, dvs. semi-dispositiviteten. Avslutningsvis kan nämnas att lagstiftningen kompletterar kollektivavtalen genom att föreskriva en rättslig överbyggnad till dem i form av rättsföljder av att kollektivavtal ingås; t.ex. fredsplikt och primär förhandlingsskyldighet.s. 2034