Stycket

9.Det anförda talar mot att frågan, om banken i förevarande fall ådragit sig något betalningsansvar, skall prövas med tillämpning av ett generellt medver­ kansansvar på skadeståndsrättsliga grunder som må följa av icke kodifierade rättsgrundsatser utan anknytning till ABL.” Av citatet framgår att justitieråden såg en gemensam nämnare mellan brist­ täckningsansvar och skadeståndsrättsligt medverkansansvar, att det skydd för bolagets kapital som ABL utgör i det närmaste är uttömmande och att det därför inte var aktuellt med att använda allmänna rättsgrundsatser vid sidan av ABL. Det förefaller således tydligt att domskälen handlar om att utesluta rättsgrunder vid sidan av ABL. Något stöd för att utesluta använd­ ning av de skadeståndsregler som stadgas i ABL ger domskälen till synes inte. Ett annat rättsfall som nämnts kring frågan om exklusiva sanktioner är NJA 1999 s 426 (Sturetvättsfallet). I detta fall ställer justitieråden krav på uppsåt för att med analog tillämpning av reglerna mot ”olovlig kapi­ talanvändning” i 1975 års ABL underkänna säkerhet (tredjemanspant) som ett kreditinstitut fått från ett aktiebolag som därefter gick i konkurs. Revisionssekreteraren, vars motivering majoriteten fattade beslut i enlighet med, påpekade: ”Enligt ordalydelserna är bestämmelserna i 12 kap 2 § och 5 § 1 st [i 1975 års ABL] enbart tillämpliga på utbetalningar till aktieägare men de anses även vara analogt tillämpliga på utbetalningar till annan än aktieägare, främst i fråga om personer som haft ägarliknande kopplingar till bolaget. Analogierna har dock ansetts böra hållas inom förhållandevis snäva ramar med hänsyn till säkerheten i omsättningen och det praktiska ekonomiska livet.” 320 15 (K) Vilka sanktioner skall följa med värdeöverföringsansvar? Den analogiska tillämpning som justitieråden beslutar om i fallet handlar således om att använda regleringen mot ett subjekt som regleringens orda­ lydelse inte omfattar. Inte heller detta rättsfall ger något stöd för att utesluta användning av de skadeståndsregler som stadgas i ABL. Reglerna i ABL riktar sig enligt sin ordalydelse mot angivna subjekt och någon analogi är inte nödvändig.s. 15