Stycket

6.7 (C) Omfattningen av återvinning i kontokreditrelationer 177 i nackdelshänseende. Författaren argumenterade med hjälp av konceptar­ gumentet att: ”… en checkräkningskredit i återvinningssammanhang inte [är] att jämställa med ett vanligt lån. Då fråga om återvinning av en betalning till banken upp­ kommer görs i stället en summering av gjorda uttag och insättningar från återvinningsfristens början till konkursutbrottet. Om kontot t. ex. vid såväl början som slutet av perioden utvisar en skuld till banken och insättningarna under den aktuella tiden sammanlagt överstigit gjorda uttag räknas endast nettot som en betalning.” Sedan tredje upplagan av boken innehåller den inget konceptargument som gör anspråk på en mer allmän definition av en checkräkningskredit. (I tredje upplagan av boken lade författaren istället in en kommentar kring NJA 1996 s 271 som avgjorde frågan om borgenärbyte på så vis att trans­ aktionerna sågs som åtskilda. Författaren var tillika ett av justitieråden i det avgörandet.) Huruvida det är relevant att ta upp vad en författare skrivit i tidigare upp­ lagor kan diskuteras. Att det i en rättsdogmatisk undersökning är relevant att försöka spåra hur ett normativt argument uppkommit förefaller dock vara helt i linje med rättsdogmatiska tänkesätt. I varje fall kan något sådant vara av intresse i brist på redovisning av analys och i brist på motivering till en ståndpunkt. Den undersökning som här gjorts indikerar att den egentliga analysen kan ha bestått i en mycket kortfattad jämförelse med vanliga lån som utföll i konstaterandet att förhållandet för kontokredit avviker och att en avvikande lösning därför måste användas. Något motiv till varför just den förespråkade lösningen skall användas ges dock inte. Givetvis kan det dock ha funnits en mycket mer långtgående analys som dock helt enkelt inte redovisas. Ett sådant stilval förekommer ofta i rättsvetenskapen. 178 7 (C) Omfattningen av återvinning i kontokreditrelationers. 7