NJA 1995 s 367 II (Obligentia).
Hänvisas från p. 14 (s. 488)
14.bevis om vad som förekommit, men måste ändå tillmätas betydelse.” Av praxis framgår att HD i två avgöranden lagt vikt vid vem som har bäst förutsättningar att utreda vad som hänt. Det ena fallet gällde ett konto som från början varit redovisningsmedelskonto men där konkursförvaltaren ifrågasatte separationsrätt på grund av hur konkursgäldenären hanterat kon tot. HD placerade då bevisbördan på ”kontohavarens rättsinnehavare – – i detta fall konkursboet” med motiveringen att denna part hade de bästa möjligheterna ”att prestera utredning härom genom att föra bevisning om vilka transaktioner som förekommit på kontot.” Det andra fallet gällde ett konto från vilket uttag gjorts och där den som hävdade separationsrätts. 488