och rättsdogmatisk utredning

1.Eftersom resultatet följer analysen i föregående kapitel är metoden den­ samma som jag redan redovisat i föregående kapitel, d v s beslutsteoretisk analys, konsekvensanalys och rättsdogmatisk utredning. Vad jag lagt till genom den rättsdogmatiska utredningen i denna del är normer om skyl­ dighet för den skadelidande att begränsa sin skada respektive normer om krav på samband mellan handling och skada. Jag har också på ett mer direkt sätt använt variabeln att verksamhetens värde kan variera liksom att kostnaderna för alternativen till konkurs kan variera. Därtill har jag gjort enkla antaganden om fakta och om förhållandena mellan dessa variabler.s. 408

Om sambanden

1.Att ett bolag drabbas av en spärr av sin kontokredit och därmed lider en likviditetsförlust behöver inte innebära att bolaget drabbas av en så bety­ dande likviditetsbrist att den leder till insolvens och konkurs. En konkurs beror typiskt sett på flera faktorer som samverkar.s. 408

2.Ett bolag har anledning att skaffa sig marginaler och alternativ för att undvika likviditetsproblem. Likaså behöver ett bolag ha marginaler för att kunna undanröja likviditetsproblem som ändå uppstår. Det kan förvisso vara en svår konst att lyckas med dessa ambitioner, men de är ändå rele­ vanta i sammanhanget. Om ett bolag inte arbetar med likviditetsfrågorna kan det vara bolagsföreträdarnas oskicklighet som orsakar en konkurs i högre grad än bankens uppsägning av kontokrediten. Ett bolag som inte har rutiner för att hantera likviditet och inte vidtar åtgärder när oväntade likviditetsproblem inträffar, kan i högre grad vara orsak till en konkurs än en spärr av en kontokredit. Bolag behöver se till att vidta åtgärder för att upprätthålla sin existens och likviditet är av vital betydelse. Liknelsen med 19 (O) Utrymmet för skada för ett bolag vid en skadelidande handling … 409 att en människa måste se till att äta tydliggör att likviditet är något som ett bolag ser till att skaffa sig oavsett oförutsedda händelser. Om bolaget inte vidtar åtgärder för att skaffa sig likviditet kan det, beroende på omständig­ heterna, finnas anledning att betrakta bristen på åtgärder som orsaken till en konkurs. Bristen på åtgärder kan också vara anledning till att se en brist på relevant samband mellan handlingen och konkurs. Alternativt kan bristen på åtgärder betraktas som relevant på så vis att bolaget inte begränsat sin skada trots att bolaget kunnat göra det. Beträffande samband är det klart att en spärr av en kontokredit orsakar effekten likviditetsförlust. Den skada som banken orsakat genom en avtals­ vidrig spärr är i de fallen kostnaderna för att åtgärda likviditetsförlusten. Det handlar om kostnader för att skaffa annan kredit, kostnader för kapi­ taltillskott från tidigare eller ny ägare, eller kostnader för rekonstruktion. Handlingen att spärra kontokrediten behöver inte leda till konkurs. Givetvis finns det dock fall där sambandet mellan handlingen och effek­ ten konkurs bör betraktas som relevant i ersättningshänseende. När bolaget agerat på sätt som det borde för att hantera likviditetsförlusten, men bolaget ändå gått i konkurs, finns det anledning att se ett relevant samband mellan handling och konkurs. De fall där det finns ett relevant samband mellan handlingen och effek­ ten kan antas vara när bolagets verksamhet haft ett obetydligt värde. När verksamheten hade ett obetydligt värde är risken för konkurs större än om bolaget hade ett betydande värde, jfr kapitel 17–18 ovan. Därmed blir det svårare och mer kostsamt att skaffa likvider. Kostnaderna för rekonstruktion kan också vara större än verksamhetens värde. Därmed blir effekten av handlingen just konkurs. Effekten blir konkurs trots att bolaget agerat på sätt som kan förväntas när det gäller att hantera likviditetsförlusten. Om verksamheten däremot har ett betydande värde kan bolaget skaffa likvider genom kredit eller tillskott från gammal eller ny ägare. Det finns då också ett värde som gör det är värt att rekonstruera verksamheten.s. 408

Skadebegränsningsskyldigheten

1.Normen om skyldighet för den skadelidande att begränsa sin skada är en allmän norm som har stöd i en mängd normativa utsagor. För kontrakts­ rättsliga sammanhang är KöpL 70 § 1 st ett tydligt sådant: ”Den skadelidande 410 19 (O) Utrymmet för skada för ett bolag vid en skadelidande handling … parten skall vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada. Försummar han det, får han själv bära en motsvarande del av förlusten.” Någon motsvarande lagregel finns inte för utomobligatoriska förhållanden, men däremot finns exempel på hur principen använts i rättstillämpningen. Det finns också exempel på hur den hävdats i doktrin.s. 19

2.I rättspraxis har vidare uttalats att den skadelidande skall göra vad som rimligen kan krävas för att minimera en skada. Det hävdas att skadelidanden skall vidta lämpliga åtgärder. Vidare har justitieråden ansett att vägledning kan sökas i hur en normal skadelidande under motsvarande omständigheter skulle ha handlat om han eller hon visste att ersättning inte skulle erhållas. De har dock menat att det bara kan krävas att den skadelidande tar förhål­ landevis begränsade risker med sina skadebegränsande åtgärder. Exempelvis skall komplicerade rättsliga processer normalt inte inledas och skadelidande skall heller inte riskera sitt anseende på marknaden.s. 410

3.Utifrån de allmänna normativa utsagorna finns det anledning att peka på att ett bolag alltid har anledning att försöka skaffa de likvider som behövs för bolagets fortsatta existens. Ett bolag med kontokredit skulle således försökt att skaffa likvider på andra sätt när banken spärrar kontokrediten. Det är ingen riskabel process. En normal skadelidande skulle också försökt rekonstruera verksamheten om bolaget hamnat i ekonomiska svårigheter av egen kraft.s. 410

4.Några specifika normativa utsagor om att en gäldenär skall anses skyldig att undvika konkurs genom att sälja verksamheten eller vidta åtgärder för företagsrekonstruktion, har jag emellertid inte identifierat. Inte heller har jag hittat några specifika utsagor om att gäldenären måste skaffa likviditet för att undvika konkurs. Det nämns inget specifikt om någon plikt att skaffa likviditet på kreditmarknaden eller genom kapitaltillskott.s. 410

5.De motargument mot en skadebegränsningsskyldighet som jag kan kon­ struera har att göra med bolagsföreträdarna. Företrädarna kan ha anledning att föredra konkurs för att skydda sig själva i en situation där de är osäkra 19 (O) Utrymmet för skada för ett bolag vid en skadelidande handling … 411 på om de kommer att bli personligt ansvariga. Som nämnts kan företagsre­ konstruktion i ganska hög grad antas ge effekt beträffande undvikande av personligt ansvar för bolagets skulder. Möjligen kan riskerna vara mindre om företrädarna väljer konkurs. För att argumentet skall anses relevant behö­ ver företrädarnas intresse av denna eventuella riskbegränsning accepteras i ett sammanhang som handlar om bolagets skadebegränsningsskyldighet. Detta är en särskild fråga som jag inte utreder här eftersom den inte är nödvändig för att redovisa det resultat jag redovisar i detta kapitel.s. 410

Sambandskravet

1.Utöver normerna om skadebegränsningsskyldigheten har jag identifierat att det allmänna kravet på samband mellan handling och skada kan vara relevant. Normerna om krav på samband mellan handling och skada är relevanta för att avgöra vilka handlingar som en bank skall ansvara för. Några normer som mer precist handlar sambandet mellan en avtalsvidrig spärr av en kontokredit och konkurs har jag inte identifierat. Däremot har jag noterat allmänna normer på temat. I SkadestL uttrycks sambandskravet med rekvisitet ”vållar” och ”vållar … genom”, se exempelvis SkadestL 2:1–2. I KöpL används rekvisitet ”genom” för skador av just betalningsdröjsmål, 57 §. I rättspraxis förekommer också att sambandskravet uttrycks i allmänna termer. Exempelvis kan justitieråden skriva beskriva läran om adekvat kau­ salitet som att det inte är tillräckligt att det föreligger ett faktiskt eller logiskt orsakssamband mellan handling och effekt, utan att det också krävs att sambandet är av viss särskild beskaffenhet, eller av viss kvalitet. Vidare har justitieråden anfört att skadan måste ha framstått som en beräknelig och i viss mån typiskt följd av det skadegörande beteendet. Skadan behöver i någon mening vara förutsebar. Det som skall skäras bort är osedvanliga eller osannolika effekter som skadevållaren inte borde ha tagit i beräkning. 412 19 (O) Utrymmet för skada för ett bolag vid en skadelidande handling …s. 19

2.Till de allmänna normerna hör också att den vållande handlingen inte behöver ha varit den viktigaste eller starkast verkande orsaken till skadan. Det skall för ansvar räcka att handlingen varit en bidragande orsak. Samti­ digt får handlingen inte ha haft en obetydlig påverkan, så att den exempelvis bara påverkade tidpunkten för när skadan inträffade.s. 412

3.De allmänna normativa utsagorna av detta slag ger inte särskilt använd­ bart stöd för hur bedömaren skall hantera ett komplext förlopp där en spärr av en kontokredit orsakat likviditetsförlust. Det är härvid relevant att handlingen kan ha försvårat för ett bolags företrädare att undvika konkurs, samtidigt som det inte behöver ha varit omöjligt att undvika den. För att få närmare stöd har bedömaren anledning att beakta de eventuella normativa preciseringar av sambandskravet som kan finnas. Jag får här redovisa att jag inte identifierat några specifika normativa utsagor om sambandet mellan en handling och konkurs i skadeståndsrättsligt hänseende. Till saken hör också att det kan vara i hög grad besvärligt att bedöma vad som utgör orsak och verkan. Därtill är sambandskravet också omdiskuterat.s. 412

4.Det finns dock inte anledning att här göra mer än att peka på att sam­ bandskravet kan hävdas som norm i sammanhanget. Effekten av denna norm blir i sammanhanget densamma som normen om skadebegränsnings­ skyldighet. Skadan blir i rättslig mening begränsad till viss nivå, se nästa avsnitt.s. 412

5.Eftersom jag menar att effekten av de båda normerna kan bli densamma finns det anledning att avgöra om normerna kan fånga upp olika slags fall. Det är dock inte en fråga som jag har anledning att utreda för att nå resultatet om att skadan i rättslig mening blir begränsad till viss nivå. 19 (O) Utrymmet för skada för ett bolag vid en skadelidande handling … 413s. 412

Analys av variabler

1.Med normen om den skadelidandes skyldighet att begränsa sin skada går det att i all enkelhet konstruera ett möjligt utfall av några olika variabler. En variabel är verksamhetens värde. En annan är kostnaderna för alternativen till konkurs. Alternativen till konkurs är som nämnts tre. Kostnaderna är transaktionskostnaderna för att hitta en köpare av verksamheten på mark­ naden, kostnaderna för att rekonstruera bolaget, respektive transaktions­ kostnaderna och kostnaderna för att skaffa likviditet på kreditmarknaden. Verksamhetens värde kan variera från vilket värde som helst som är min­ dre än noll till vilket som helst som är högre värde än noll. Värden som är lägre än noll innebär att bolaget inte led någon skada. De relevanta värdena är därför de värden som är högre än noll. I diagrammet nedan har jag därför illustrerat variabeln som stigande från strax över noll. I förhållande till verksamhetens värde antar jag att kostnaderna för att skaffa likvider varierar i omvänd riktning. Jag antar nämligen att det är kostsamt att skaffa likvider genom kredit om verksamheten har ett litet värde. Ju högre värde verksamheten har desto mindre kostsamt att skaffa likvider. Kostnaderna för likvider blir dock aldrig lägre än noll. I diagrammet har jag illustrerat denna variabel som nedåtgående till en viss nivå där den stannar. Detta är antagligen ett korrekt antagande även beaktat att mängden likvider kan variera. (Om verksamheten har ett litet värde blir kostnaderna högre för samma mängd likvider än om verksamheten har ett stort värde.) När det gäller kostnaderna för rekonstruktion respektive försäljning av verksamheten antar jag att kostnaderna är stora om verksamheten har ett litet värde. Då bör det vara kostsamt rekonstruera verksamheten. Detsamma 414 19 (O) Utrymmet för skada för ett bolag vid en skadelidande handling … är antagligen fallet beträffande kostnaderna för att hitta en köpare. Om värdet är särskilt lågt kan det dock möjligen finnas undantag, såtillvida att det möjligen kan vara enkelt att hitta en köpare som är beredd att betala ett obetydligt nominellt belopp. Bortsett från denna möjlighet antar jag dock att kostnaderna för rekonstruktion respektive försäljning är stora när verksamheten har ett litet värde. När verksamheten har ett stort värde antar jag att kostnaderna för båda dessa alternativ också är stora. Detta för att omfattningen av rekonstruktion och transaktion påverkar kostnaderna. Däremot antar jag att kostnaderna är mindre i de fall verksamheten har ett mellanstort värde. Den kurva jag använt handlar förstås bara om att illustrera de antaganden jag gjort på de enkla grunder jag nu redovisat.s. 19

2.Om mina antaganden stämmer visar illustrationen mitt resultat. Effekten av normerna och möjligheterna att agera är att skadan endast skall anses leda till en viss nivå av skada i rättslig mening. Detta är helt enkelt vad jag hävdar med detta kapitel.s. 414

Reflektioner kring resultatet

1.När jag reflekterar över resultatet finns det anledning att börja med tankar om hur resultatet kan uppfattas. Jag kan då tänka mig att några läsare menar att jag gör något de inte anser sig känna igen som förmögenhetsrättslig forskning. Andra läsare menar kanske att vad jag pekat på helt enkelt inte är värt att veta.s. 414

2.I förhållande till min målbild för ”forskningsresultat” menar jag dock att det handlar om en analys som givit ett resultat och att detta resultat inte går att nå utan just en närmare analys. Jag beaktar då också att det finns exempel på hur just resultat kring utfallet av normer anses utgöra forskning. Såväl ekonomisk som sociologisk forskning omfattar exempel på detta, och det finns även exempel i rättsvetenskaplig forskning. Att det utfall jag påvisat bygger på en renodlat teoretisk analys, ser jag inte som diskvalificerande i förhållande till min målbild.s. 414

3.Något som jag i högre grad reflekterar över är att resultatet bygger på till synes enkla antaganden som jag inte bekräftat genom någon empiri. Det kan förefalla tämligen enkelt att nå det resultat som jag gjort. Vad jag åstadkommit har jag emellertid inte sett i tidigare forskning eller källor i övrigt. Därför är det möjligen så att resultatet kan anses tillföra tidigare 19 (O) Utrymmet för skada för ett bolag vid en skadelidande handling … 415 okänd kunskap. I varje fall är det ett tillskott om jag gör förbehåll för att någon annan kan ha nått samma slutsats i insatser som gjorts inom andra fält än rättsvetenskapen, eller i rättsvetenskap i utlandet. Jag reflekterar också över att resultatet tillför förståelse för mänskligt handlande. Att nivån på skadan i rättslig mening inte kan bli högre än en viss nivå speglar hur vi har anledning att betrakta ageranden och konflikter kring temat. Det kan tillföra något av bland annat det skälet att temat konkurser i anledning av skadevållande handling rör sig över förmögenhetsrättsliga ämnesgränser. Resultatet är vidare relevant som kunskap om mänskligt handlande. Med en norm som begränsar nivån av skada styrs vårt beteende i flera av de faser som parter interagerar kring de problem som ligger bakom fenomenet. Detta utan att resultatet för den skull är normativt. Beträffande aspekter som metodologi och systematiskt tillvägagångssätt bygger analysen på delar av vad jag redovisat i föregående kapitel 18. De delarna har jag åstadkommit med ett systematiskt tillvägagångssätt. I detta kapitel 19 tillför jag en begränsad rättsdogmatisk utredning och variabler som jag dragit en logisk slutsats av. Jag menar därför att resultatet nåtts genom ett metodologiskt och systematiskt tillvägagångssätt. Med de förbehåll jag nu redovisat menar jag att resultatet uppfyller min målbild. Handlingen skall endast anses leda till en viss nivå av skada i rättslig mening. Jag kan betrakta det i termer av forskningsresultat. En annan reflektion är om jag betraktar resultatet som ett förmögenhets­ rättsligt och rättsvetenskapligt forskningsresultat, eller som något annat? En aspekt av denna fråga är att resultatet växt fram ur en analys i rättsveten­ skapligt syfte. En annan aspekt är att resultatet ger en förklaring som verkar vara användbart i juridiken och i rättsvetenskapen. Resultatet förefaller gå att använda för att förstå samband mellan aktuella förmögenhetsrättsliga regleringar och aktuella fakta. Jag frågar mig varför det skulle vara något annat än just förmögenhetsrätt? I nästa kapitel 20 återkommer jag till reflektioner kring detta resultat. De båda kapitlen 19–20 ger nämligen underlag för att göra jämförelser. 416 20 (p) Samband mellan handling och effekten konkurs?s. 414