Justitieråden i NJA 2017 s 9 (Multitotal) stycke 26, med hänvisningar till Håkan Anders son, Skyddsändamål och adekvans, 1993 s 87–105, Propositionen 1972:5 s 21–22, och NJA 1991 s 217 (WH Finans). I en allmän framställning används begreppen ”tillräcklig betingelse”, ”nödvändig betingelse” och ”conditio sine quad non”, Jan Hellner och Marcus Radetzki, Ska deståndsrätt, 9 u, 2014 s 185–188. Beträffande skador i kontraktsförhållanden hävdas ett något avvikande sambandskrav se exempelvis Bertil Bengtsson, Om skadeståndsrättsliga principer, JT 2017–18 s 265–275, på s 273.
Hänvisas från p. 1 (s. 19)
1.Utöver normerna om skadebegränsningsskyldigheten har jag identifierat att det allmänna kravet på samband mellan handling och skada kan vara relevant. Normerna om krav på samband mellan handling och skada är relevanta för att avgöra vilka handlingar som en bank skall ansvara för. Några normer som mer precist handlar sambandet mellan en avtalsvidrig spärr av en kontokredit och konkurs har jag inte identifierat. Däremot har jag noterat allmänna normer på temat. I SkadestL uttrycks sambandskravet med rekvisitet ”vållar” och ”vållar … genom”, se exempelvis SkadestL 2:1–2. I KöpL används rekvisitet ”genom” för skador av just betalningsdröjsmål, 57 §. I rättspraxis förekommer också att sambandskravet uttrycks i allmänna termer. Exempelvis kan justitieråden skriva beskriva läran om adekvat kau salitet som att det inte är tillräckligt att det föreligger ett faktiskt eller logiskt orsakssamband mellan handling och effekt, utan att det också krävs att sambandet är av viss särskild beskaffenhet, eller av viss kvalitet. Vidare har justitieråden anfört att skadan måste ha framstått som en beräknelig och i viss mån typiskt följd av det skadegörande beteendet. Skadan behöver i någon mening vara förutsebar. Det som skall skäras bort är osedvanliga eller osannolika effekter som skadevållaren inte borde ha tagit i beräkning. 412 19 (O) Utrymmet för skada för ett bolag vid en skadelidande handling …s. 19