Vid sidan av och i marginalen går det att peka på hur koncernbidrag och redovisning hanteras i skatterättsligt hänseende RÅ 1998 ref 6 (Bil & Buss) och RÅ 2001 ref 79 (Östersunds Parkering).
Hänvisas från p. 3 (s. 15)
3.15 (K) Vilka sanktioner skall följa med värdeöverföringsansvar? 333 Efter sådana åtgärder går det att i huvudsak bedöma dotterbolagets ekono miska ställning. Samtidigt kan det förstås vara missvisande att moderbolaget i balansräkningen kan redovisa ett positivt eget kapital som kan sakna reell substans med hänsyn till den dolda skulden. I praktiken kommer de båda koncernbolagen antagligen inte att göra någon sådan anmärkning som jag nu nämnt. Vitsen med att göra koncern bidraget kan i hög utsträckning anats vara att få moderbolagets balans att framstå som bättre än innan. Att samtidigt förta denna effekt genom en anmärkning framstår sannolikt som märkligt i de sammanhang som moder bolaget behöver kommunicera sin redovisning. Huruvida det föreligger någon redovisningsrättslig skyldighet att, på ett eller annat sätt, redovisa återbäringsanspråket, förefaller möjligen vara en oklar fråga. Allmänna normer om en ”rättvisande bild”, i bl a ÅRL 2:3, talar för redovisning. Ett annat starkt argument för att informationen skall komma fram i redo visningen är dock att det skulle ge systemfrämjande effekter. Om bolagen måste ge informationen om återbäringsanspråket blir det betydligt svårare att få ut effekterna av den olagliga transaktion som de vill genomföra. Jag gör därför antagandet att sanktionen straffansvar för bokföringsbrott antagligen kan komma ifråga som en följd av ett olagligt eftergivande av en fordran som heller inte redovisas. I varje fall är detta antagligt på mottagarsidan av eftergivandet, d v s i här aktuellt fall för moderbolagets företrädare. 334 15 (K) Vilka sanktioner skall följa med värdeöverföringsansvar?s. 15