NJA 2015 s 359 (Emtunga), se vidare i det följande.
Hänvisas från p. 2 (s. 13)
1.Forskningsfrågan i detta kapitel handlar om olaglig värdeöverföring mellan ett dotterbolag och ett moderbolag i en koncern. Närmare bestämt handlar det om ett s k koncernbidrag som genomförs genom att ett dotterbolag eftergivit en fordran på moderbolaget. Rättshandlingen strider därför mot kapitalskyddsreglerna i ABL 17 kapitlet. Det beror på att dotterbolagets. 286
2.13 (I) Effekterna av ett olagligt eftergivande av en fordran 287 inte haft tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att ge koncernbidraget. Den primära rättsföljden av en sådan rättshandling är återbäring. Denna rättsföljd hjälper dock inte dotterbolaget i de fall moderbolaget inte kan betala sina skulder. Frågan om hur denna typ av olagliga koncernbidrag skall hanteras får emellertid betydelse för de sekundära rättsföljderna, eller med andra ord för om någon kan ställas till svars. Den övergripande frågan är om sanktionen skall vara bristtäckningsansvar, skadeståndsansvar, ansvar för bokföringsbrott, någon annan sanktion eller ingen alls? Eftersom det finns ett beslut från HD i frågan om sanktionen skall vara bristäckningsansvar är det enkelt att ge ett normativt besked i det avseendet. Bristtäcknings ansvar skall inte komma ifråga. Däremot kan man tänka sig att någon av de andra rättsföljderna blir relevant. Det handlar om en uppsättning av tänkbara sanktioner som jag här kallar värdeöverföringsansvar. Med termen värdeöverföringsansvar vill jag således omfatta samtliga möjliga rättsföljder av olaglig värdeöverföring. En tänkbar förutsättning för att någon form av värdeöverföringsansvar skall bli relevant är att den olagliga värdeöverföringen har några relevanta effekter. Om rättsföljden av en olaglig värdeöverföring är sådan att rätts handlingen inte har några relevanta effekter finns det nämligen ingen anledning att utkräva sanktioner. En sådan tankegång kan också förefalla ha kommit till normativt uttryck. Det finns några olika utsagor på temat men ingen av dem omfattar något klart uttalande om att den avsedda innebörden verkligen är att rättshandlingen inte har några relevanta effekter. De normativa argumenten framstår därför som oklara. Det faktum att utsagorna är oklara är en indikation på ett behov av att utreda om ett olagligt koncernbidrag i form av eftergivande av en fordran har några relevanta effekter. Vad forskningsinsatsen handlar om är att försöka utreda just effekterna. Forskningsfrågan i detta kapitel är därför just om ett dotterbolags olagliga eftergivande av en fordran har några effekter som det är relevant att beakta i rättsligt hänseende? 288 13 (I) Effekterna av ett olagligt eftergivande av en fordrans. 13