Rättsfall

NJA 2015 s. 359

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2015 s. 359

BibTeX

@misc{nja-2015-s-359,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2015 s. 359}},
  year         = {2015},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

25 hänvisningar i 3 artiklar · 25 stycken/fotnoter

Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–20201 hänvisning

Jessica Östberg · SvJT 2022 s. 1056–1139 · 1 ställe

analog tillämpning av aktiebolagslagens kapitalskyddsregler angripa borgenärsskadliga dispositioner i ett handelsbolag där aktiebolaget är bolagsman, utifrån de principer som ligger bakom kapitalskyddsreglerna”. HD besvarade frågan jakande, men framhöll att en sådan möjlighet dock måste tillkomma ett aktiebolag och således inte handelsbolaget, eftersom det är värdet av aktiebolagets andel i handelsbolaget som skyddas genom regelverket. Det noterades också att systematiken i aktiebolagslagen bygger på att det är aktiebolaget som för talan om återbäring och eventuell bristtäckning. Rättsfallet behandlas i mer detalj under avsnitt 2.2.2 nedan. Intressant att notera ur ett metodologiskt perspektiv är att analog tillämpning av aktiebolagslagens regler i förhållande till en annan associationsform i och för sig förordas och detta trots väsentliga skillnader i borgenärsskyddssystemen. 1.6.2. Fråga om koncernbidrag utgör förtäckt värdeöverföring samt om formkrav och bristtäckningsansvar I 17 kap. 1 § ABL förtecknas de värdeöverföringar som kan förekomma enligt ABL, med undantag för gåva som särregleras i 17 kap. 5 § ABL. En viktig åtskillnad som görs är den mellan öppna och förtäckta värdeöverföringar. Såsom öppna värdeöverföringar betecknas vinstutdelning enligt 18 kap., minskning av bland annat aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna och förvärv av egna aktier (se 17 kap. 1 § 1–3 ABL). Förtäckta värdeöverföringar regleras i 17 kap. 1 § 4 ABL och ska uppfylla följande rekvisit: 1) Det ska vara fråga om annan affärshändelse, som 2) innebär att förmögenheten minskar och 3) inte har rent affärsmässigt karaktär. Förtäckta värdeöverföringar har ansetts lagliga om de uppfyller kraven i 17 kap. 3 § ABL och SAS föreligger. I 18 kap. ABL finns vissa formaliabestämmelser om öppna vinstutdelningar. Bland annat gäller att det är bolagsstämman som fattar beslut om vinstutdelning enligt 18 kap. 1 § första stycket, att styrelsen har vetorätt i fråga om vinstutdelningens storlek enligt 18 kap. 1 § andra stycket och att styrelsen enligt 18 kap. 4 § ska avge ett yttrande om utdelningens försvarlighet mot bakgrund bestämmelserna i 17 kap. 3 § andra och tredje styckena ABL. I doktrin och förarbeten har rättsföljden av ett utelämnat yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL diskuterats och det råder viss oenighet beträffande frågan om sådana yttranden krävs vid förtäckta värdeöverföringar. Bakgrunden är ett förarbetsuttalande av innebörd att yttrandet syftar till att skydda både aktieägarnas och borgenärernas intresse. Frågan om innebörden av ett utelämnat yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL vid en förtäckt värdeöverföring var en av de frågor som prövades i NJA 2015 s. 359. I det fallet lämnade ett helägt dotterbolag under 2007 ett koncernbidrag till moderbolaget i form av nedsättning av en fordran, som hade uppkommit i anledning av en rörelseöverlåtelse från moderbolaget till dotterbolaget, där skulderna översteg tillgångarna. Moderbolaget hade således utfärdat ett skuldebrev till dotterbolaget i samband med rörelseöverlåtelsen motsvarande storleken på de övertagna skulderna och koncernbidraget verkställdes i praktiken genom att fordran mot moderbolaget sattes ned, eller med andra ord genom att moderbolagets fordran motsvarande koncernbidraget kvittades mot skulden om samma belopp. Koncernbidraget fastställdes på årsstämman 2008 i samband med framläggande av årsredovisning för 2007, vilken innehöll koncernbidraget. De båda bolagen försattes därefter i konkurs. Dotterbolagets konkursbo väckte talan mot de tidigare styrelseledamöterna och verkställande direktören och yrkade att tingsrätten skulle förplikta dessa att solidariskt betala en summa motsvarande koncernbidraget. Som grund för detta åberopades att bidraget hade lämnats i strid mot försiktighetsregeln i 17 kap. 3 § andra stycket ABL, att styrelsen inte hade upprättat ett yttrande om vinstutdelningens försvarlighet i enlighet med 18 kap. 4 § ABL, och att koncernbidraget enligt 17 kap. 6 § ABL därför skulle återbäras. På grund av att utsikterna för en sådan återbäring var svaga, ansåg konkursboet att bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 § ABL skulle aktualiseras.I NJA 2014 s. 604 behandlades frågan om det är ”möjligt att med en · p. 1 · s. 1081

Aktieägaravtal i ett processuellt perspektiv – särskilt om skiljedomsmässighet i kontexten av tvingande regler1 hänvisning

Niklas Arvidsson · JT 2022 s. 158–173 · 1 ställe

Se NJA 2015 s. 359 p. 12 och p. 15 samt prop. 2004/05:85 s. 391 f. och s. 755 f. Annorlunda J. Andersson, Kapitalskyddet i aktiebolag. En kritisk lärobok, 7 uppl. (2020) s. 283. Andersson menar att återbäringsskyldigheten enligt 17 kap. 6 § ABL även de lege lata kan tillämpas som en regel om värdeersättningsskyldighet.fotnot 34 · s. 170

Femton förmögenhetsrättsliga forskningsresultat - och totalt tjugo konkreta exempel på forskning kring bankjuridiska teman som illustrerar vad en resultatinriktning skulle kunna tillföra i förmögenhetsrätten23 hänvisningar

Claes Martinson · 2018, s. 1–604 · 23 ställen