Beträffande sakfrågan finns det anledning att påpeka att Stefan Lindskog i andra upplagan av sin bok menar att HD numera ”slagit fast att ett sådant överlåtelseförbud i princip är overk- samt om förvärvaren begär betalt av gäldenären”, Stefan Lindskog, Betalning, 2 u, 2018 s 165. Han hänvisar till rättsfallen NJA 2015 s 1040 (De enstegstätade fasaderna II), NJA 2016 s 51 (Saltkråkan) och NJA 2016 s 288 (Betalningserklæringen), samt liksom i 1 u till NJA 1966 s 97 (Grusleveranserna i Ånge). Han var som justitieråd själv med om besluten i de tre sentida avgöranden som han menar innebär att HD slagit fast vad han hävdar. Jori Munukka drar samma slutsats som Lindskog beträffande HD:s avgöranden, se Avtalade överlåtelseförbud, 2016 s 285. Jfr Ole Lando m fl, Restatement of Nordic Contract Law, § 102, 2016 s 314, där denna svenska linje pekas ut som avvikande.
Hänvisas från p. 1 (s. 4)
1.Ett andra konkret exempel att jämföra mina insatser med hämtar jag från en författare som redovisar att han just använder olika inslag i sin argumentation. Författaren, Stefan Lindskog, uttrycker detta som att han använder särskilda rättstillämpningsargument. Till dessa räknar han bland annat ”omsättningsintresset”, ”partsintressen”, ”riskfördelning” och ”lojalitetsargument”. Bland många alternativ i den aktuella bok där Lind skog klargör detta, väljer jag här att redogöra för en forskningsfråga som Lindskog hanterar mer kortfattat och i förbigående. Jag väljer denna för att den också är ett illustrativt exempel på hur en intresseanalys kan presenteras. Forskningsfrågan handlar om verkan av omsättningsförbud avseende en fordran. Överlåtelseförbudet har sin grund i ett avtal mellan en gäldenär och dennes borgenär. Lindskog markerar att hans insats handlar om en oklar rättsfråga. Vad han tar upp är kortfattat. I ett finstilt parti redogör han för en del av vad han fått ut av sitt arbete i frågan och han markerar att det finns utrymme också för andra bedömningar. ”För egen del håller jag före att ett överlåtelseförbud av här aktuellt slag bör anses vara overksamt sålunda att gäldenären inte med befriande verkan mot förvärvaren kan betala till överlåtaren, oaktat att överlåtelsen är oförenlig med överlåtelseförbudet. Gäldenären har ett adekvat skydd genom bestämmelserna i 27 och 28 §§. Gäldenären har således typiskt inget skyddsvärt intresse av att kunna genomdriva överlåtelseförbudet mot förvärvaren. Han bör därför inte heller kunna göra så. Rättsfallet ’Grusleverenserna i Ånge’ NJA 1966 s 97 synes vara att uppfatta på det sättet.” 128 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … Jag vill beskriva de tre första meningarna som att Lindskog redovisar sina slutsatser av en intresseanalys som han gjort. Lindskog redovisar att han nått slutsatsen att gäldenärer typiskt sett inte har något skyddsvärt intresse av att kunna genomdriva överlåtelseförbudet mot just förvärvaren. De skyddsvärda intressena som gäldenären har är enligt Lindskog skyddade genom SkbrL 27 § och 28 §.s. 4
2.Vad Lindskog redovisar är i princip bara slutsatsen av intresseanalysen. Han anger inte vad han lagt in i sin bedömning annat än gäldenärens intresse av att invända enligt 27 § och 28 § SkbrL. Det innebär exempelvis intresset av att inte behöva betala för en felaktig vara och intresset av att inte behöva betala två gånger. Vilka övriga av gäldenärens intressen som han beaktat framgår därför inte. Vad han gjort i denna del går närmast att betrakta som en markering av den faktor som Lindskog ser som mest relevant. Härutöver framför han i fotnoterna argument i form av normativa utsagor och antaganden om konsekvenser av ett omsättningsförbud.s. 128
3.Genom att Lindskog markerat dels att det finns utrymme för andra uppfattningar, och dels att han lämnar frågan som oklar, har den som vill forska i frågan fått en anvisning om hur Lindskog nått sitt resultat. I den mån det finns önskemål om att ta fasta på utrymmet för andra uppfattningar och göra exempelvis en egen intresseanalys är det bara att ta sig an den uppgiften.s. 128
4.Att Lindskog inte själv gått vidare i redovisningen av sin insats i frågan beror antagligen på att den aktuella boken handlar om betalning och såledess. 128
5.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 129 är en tematisk framställning. Det finns därför inte anledning att göra närmare forskningsinsatser i frågor som ligger i marginalen i förhållande till huvudtemat. Att såsom Lindskog avgränsa framställningen är ofrånkomligt i tematiska framställningar över ett större fält. Det hör helt enkelt till genren för denna vanliga och för förmögenhetsrätten dominerande forskningsin riktning. I jämförelse med en redovisning som enbart handlar om avtalade omsättningsförbud blir det förstås vissa skillnader. Hade Lindskog skrivit en artikel där han redovisat sin insats i just denna fråga hade hans redovisning antagligen blivit en annan. Av samma skäl blir det skillnader jämfört med de insatser jag redovisar i denna bok. Vad jag vill visa med detta exempel är dock inte denna skillnad. Vad jag vill visa är bara att intresseanalyser är ett förekommande inslag i förmögenhetsrättslig forskning. De förekommer såväl i tematiska systematiserande projekt som i andra.s. 4