Dessutom utgör koncernerna en problemställning inom den kollektiva arbetsrätten (samt inom reglerna för arbetstagarinflytande), där det handlar om att hantera fackliga rättigheter när organi- sationens motpart i kollektivavtalet inte är den enda eller mest relevanta aktören på arbetsgivarsi- dan. Se bl.a. AD 1978 nr 156, AD 1978 nr 157, AD 1979 nr 1, AD 2003 nr 40.
Hänvisas från p. 1 (s. 581)
1.När arbetstagaren är verksam i en koncern är den kontraktuella arbetsgivaren infogad i ett mönster av ägande- och maktrelationer mellan olika bolag. En utmaning i koncernsammanhang kan vara att makten i arbetsorganisationen ligger på ett annat ställe än hos det subjekt som är den kontraktuella arbetsgivaren. Koncerner – dvs. summan av moderbolag och dotterbolag – är för handen när ägandet av och kontrollen över flera rättssubjekt är samlad på en hand. Fenomenet är definierat i bolagsrätten. I arbetsrätten gäller på en viss punkt – beräkning av anställningstid – särskild lagstiftning för koncerner. Frågan om hur den bolagsrättsliga konstruktionen koncerner ska begripliggöras och regleras i arbetsrätten är en problemställning som är lika gammal som det lagstadgade anställningsskyddet. I anställningsskyddet uppstår två grupper av utmaningar. För det första föreligger en uppsättning problem som uppstår med anledning av att flera verksamheter ärs. 581