Prop. 1997/98:55 Kvinnofrid, s. 80 f., där det framgår att domstolen vid bedöm- ningen av straffvärdet ska ta hänsyn till den kränkta personens hela situation. Se även NJA 2004 s. 437, där HD uttalar att konstruktionen av fridskränkningsbrotten innebär att domstolen vid bedömningen av gärningarnas straffvärde ska göra en helhetsbedöm- ning av den kränkta personens situation. De förolämpningar som föräldrarna utsatt dot- tern för, vilka inte kunde ingå i fridskränkningen av dottern, kunde däremot beaktas vid straffvärdebedömningen. Rekvisiten upprepad kränkning och ägnat att behandlas i kap. 8. Om kontexten i BrB 4:4a, se avsnitt 4.6.
Hänvisas från p. 4 (s. 9)
4.Avgränsningen till vissa kapitel och brottstyper innebär att vissa brott som kan förekomma vid kränkningar av närstående personer, t.ex. förolämpning (BrB 5:3), per automatik faller utanför brottsbeskrivningen. Det betyder att de inte kan bidra till konstruktionen av ett fridskränkningsbrott. Som framgår av motiven till bestämmelsen kan emellertid sådana brott som faller utanför bestämmelsen ändå beaktas vid straffvärdebedömningen avseende fridskränkningsbrottet. Mot bakgrund av motivuttalandena torde sådana brott möjligtvis också i viss utsträckning kunna påverka bedömningen av om rekvisiten upprepad kränkning och ägnat att allvarligt skada självkänslan är uppfyllda. Gärningarna kan ju, även om de inte kan utgöra brott på vilket fridskränkningsbrottet byggs, utgöra en del av den kontext som bidrar till att de brottsliga gärningarna kan läggas samman till ett fridskränkningsbrott. Härutöver gäller naturligtvis att det normalt ska dömas särskilt för sådana brott som ligger vid sidan av ett eventuellt fridskränkningsbrott. Det torde även i dessa fall vara möjligt att de brott som döms för särskilt ändå kan utgöra bevis för att de gärningar som faller inom ramen för fridskränkningsbrotten innebär en upprepad kränkning eller att gärningarna varit ägnade att allvarligt skada självkänslan hos den utsatte.s. 9