Prop. 1997/98:55 Kvinnofrid, s. 80 f., där det framgår att domstolen vid bedöm- ningen av straffvärdet ska ta hänsyn till den kränkta personens hela situation. Se även NJA 2004 s. 437, där HD uttalar att konstruktionen av fridskränkningsbrotten innebär att domstolen vid bedömningen av gärningarnas straffvärde ska göra en helhetsbedöm- ning av den kränkta personens situation. De förolämpningar som föräldrarna utsatt dot- tern för, vilka inte kunde ingå i fridskränkningen av dottern, kunde däremot beaktas vid straffvärdebedömningen. Rekvisiten upprepad kränkning och ägnat att behandlas i kap. 8. Om kontexten i BrB 4:4a, se avsnitt 4.6.
Hänvisas från p. 4 (s. 9)
1.Bestämmelserna i brottsbalken anger vilka intressen i samhället som är så skyddsvärda att en kränkning av dem ska beläggas med straff. Det skulle kunna sägas att straffrätten därigenom ger uttryck för en samhällsnorm eller samhällsmoral. Ett särskilt starkt intresse är skyddet för den personliga integriteten, vilken täcks bl.a. av bestämmelserna i 3, 4 och 6 kap. brottsbalken. Fridskränkningsbrotten i BrB 4:4a ger möjlighet att inom det straffrättsliga förfarandet ta hänsyn till den utsatta personens hela situation när våld och övergrepp begås av en närstående eller tidigare närstående person. För att detta hänsynstagande ska vara möjligt är en förutsättning att bedömningen görs utifrån flera, minst två, straffbara gärningar av särskilda i bestämmelsen uppräknade brottstyper. Utöver kravet på att brottet ska vara riktat mot en närstående är därför ett grundkrav för bestämmelsens tillämpning, att det är fråga om flera, var för sig kriminaliserade, gärningar som är uppe till domstolens prövning samtidigt. Det är därför inte heller vilka brottsliga gärningar som helst som kan sättas in i kontexten våld i nära relationer och därmed göra att den utsattes hela situation kan beaktas i den straffrättsliga bedömningen, utan enbart brott som ingår i de i bestämmelsen uppräknade brottstyperna. Det gör att andra brott, t.ex. stöld och andra tillgreppsbrott (BrB 8 kap.) eller egenmäktighet med barn (BrB 7 kap.), inte kan bidra till att konstruera ett fridskränkningsbrott, även om sådana brott, på samma sätt som t.ex. skadegörelsebrotten, skulle kunna sägas innebära ett direkt angrepp pås. 7
2.187 den personliga integriteten när de begås i en fridskränkningskontext. Detta kapitel behandlar de brott som enligt bestämmelsens ordalydelse ingår i brottskatalogen för fridskränkningsbrotten i BrB 4:4a, dvs. grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Våldsbegreppet så som det beskrivs i våldsforskningen och definieras i olika sammanhang kan många gånger vara vidare än det kriminaliserade området och därigenom naturligtvis också vidare än de brott som kan ligga till grund för ansvar för fridskränkningsbrott. De handlingar som i forskningen beskrivs som karaktäristiska för våld i nära relationer – ett exempel är psykisk misshandel – och som ett beteendemönster för att kontrollera och vidmakthålla våldet, behöver alltså inte vara straffbara enligt någon bestämmelse i brottsbalken eller någon annan strafflag.s. 7
3.Av brottsbeskrivningen i BrB 4:4a framgår att det för straffansvar enligt bestämmelsen ska vara fråga om brottsliga gärningar. Brottsbeskrivningen anger uttryckligen att de brott som kan göra att bestämmelsen aktualiseras ska falla in under 3, 4, 6 eller 12 kap. brottsbalken eller utgöra en överträdelse av meddelat kontaktförbud enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud. Därmed finns ett krav dels på att flera gärningar ska vara uppe till domstolens prövning samtidigt, dels på att dessa gärningar ska omfattas av en viss brottstyp, dvs. att gärningarna ska utgöra brott enligt något av de i bestämmelsen uppräknade kapitlen. I 3, 4 och 6 kap. brottsbalken finns bestämmelser till skydd för den personliga integriteten vilken också kan sägas omfatta den fysiska, psykiska och sexuella integriteten. De brottstyper som ingår i brottskatalogen för fridskränkningsbrottet är, enligt motiven, sådana gärningar som typiskt sett kan ingå i en kränkning av en närstående person och som typiskt sett utgör ett direkt angrepp på den personliga integriteteten. Även om brotten i 12 kap. brottsbalken och överträdelse av kontaktförbud inte i första hand utgör ett direkt angrepp på person, har de i det sammanhang 188 som är utmärkande för fridskränkningsbrotten ansetts kunna innebära ett sådant direkt angrepp på offrets integritet.s. 8
4.Avgränsningen till vissa kapitel och brottstyper innebär att vissa brott som kan förekomma vid kränkningar av närstående personer, t.ex. förolämpning (BrB 5:3), per automatik faller utanför brottsbeskrivningen. Det betyder att de inte kan bidra till konstruktionen av ett fridskränkningsbrott. Som framgår av motiven till bestämmelsen kan emellertid sådana brott som faller utanför bestämmelsen ändå beaktas vid straffvärdebedömningen avseende fridskränkningsbrottet. Mot bakgrund av motivuttalandena torde sådana brott möjligtvis också i viss utsträckning kunna påverka bedömningen av om rekvisiten upprepad kränkning och ägnat att allvarligt skada självkänslan är uppfyllda. Gärningarna kan ju, även om de inte kan utgöra brott på vilket fridskränkningsbrottet byggs, utgöra en del av den kontext som bidrar till att de brottsliga gärningarna kan läggas samman till ett fridskränkningsbrott. Härutöver gäller naturligtvis att det normalt ska dömas särskilt för sådana brott som ligger vid sidan av ett eventuellt fridskränkningsbrott. Det torde även i dessa fall vara möjligt att de brott som döms för särskilt ändå kan utgöra bevis för att de gärningar som faller inom ramen för fridskränkningsbrotten innebär en upprepad kränkning eller att gärningarna varit ägnade att allvarligt skada självkänslan hos den utsatte.s. 9
5.Vid diskussionen angående vilka brott som skulle ingå i BrB 4:4a var en intention att fridskränkningsbrottet skulle omfatta sådana straffbara gärningar som typiskt sett kan ingå i en kränkning av en närstående person och där skyddsintresset är den personliga integriteten. Ett införande av nya brott eller brottstyper, måste därför, åtminstone om man vill hålla fast vid grundtanken med bestämmelsen, passa in, eller fungera i enheten av vad som kan anses utgöra ett direkt angrepp på den personliga integriteten. Eventuella brott som inkluderas i brottskatalogen ska därför varas. 9
6.189 av samma, eller liknande, art som de som redan finns där. Av förarbetena till 2013 års ändring av BrB 4:4a framgår att brottstyper som ska läggas till brottskatalogen för fridskränkningsbrotten måste utgöra ett liknande angrepp på den personliga integriteten som de brottstyper som redan ingår och att brottstyper som väsentligen syftar till att skydda ett annat intresse därför inte bör omfattas.s. 9
7.Den övergripande frågan som behandlas i detta kapitel är vilka gärningar som kan bestraffas inom ramen för fridskränkningsbrotten, dvs. vilka gärningar som faller inom respektive utanför bestämmelsens tilllämpningsområde. När det gäller de gärningar som faller utanför tilllämpningsområdet kan det dels vara fråga om gärningar som formellt inte omfattas av bestämmelsen, dvs. gärningar som inte ingår i brottskatalogen för BrB 4:4a, dels vara fråga om gärningar som i och för sig omfattas av bestämmelsen, men som i realiteten (bl.a. av skäl relaterade till den straffrättsliga konkurrensläran) inte kommer att ingå när ett konkret fridskränkningsbrott konstrueras.s. 10
8.I huvudsak är det två olika frågeställningar som aktualiseras av de nu aktuella avgränsningarna, dvs. fridskränkningsbrottets brottskatalog. Den första situationen handlar om gränsen för vad som utgör brott, dvs. vad som kan utgöra brott i brottsbalkens bemärkelse. Det rör frågor om hur de beteenden som i forskningen beskrivs som karaktäristiska för våld i nära relationer förhåller sig till, och passar in i, det straffrättsliga systemet när det gäller de enskilda brotten i brottsbalken. Det handlar också om gärningar som ligger i gråzonen för vad som i straffrättsligt hänseende utgör brott och kan eller inte kan konstruera brott när de förekommer i kontexten våld i nära relationer och därmed ingå som en del i fridskränkningsbrottet. Den andra situationen handlar om konkurrensreglerna och om gärningar som till sin karaktär är så allvarliga att de ska dömas särskilt för vid sidan av ett eventuellt fridskränkningsbrott. Eftersom fridskränkningsbrottet alltid bygger på enskilda brottsliga gärningar uppstår det regelmässigt konkurrens mellan fridskränkningsbrottet och de brott som kan ingå i detta. Därigenom uppkommer frågor om hur de enskilda gärningarna förhåller sig till varandra, dvs. vilka brott som utgör den brottsenhet som bedöms som fridskränkningsbrott och vilka som faller utanför denna och hur konstruktionen av ett fridskränkningsbrott kan påverkas när det döms särskilt för vissa allvarligare brott. Vidare behand190 las vilka konsekvenser införandet av ett nytt brott i brottskatalogen för fridskränkningsbrotten kan få, dvs. vad det betyder i praktiken att brott är inkluderade i, eller är exkluderade från, bestämmelsens brottskatalog.s. 10
9.Det ursprungliga författningsförslaget skilde sig på väsentliga punkter från hur bestämmelsens slutligen kom att utformas. Inledningsvis ges i kapitlet en kort tillbakablick på utformningen av brottskatalogen för fridskränkningsbrotten i BrB 4:4a. I avsnitt 7.3 beskrivs de brott som ingår i brottskatalogen för fridskränkningsbrotten och vilka brott som i realiteten kan komma att ingå i ett fridskränkningsbrott. I avsnitt 7.4 behandlas hur de gärningar som i forskningen beskrivs som karaktäristiska för våld i nära relationer fungerar och förhåller sig till det straffrättsliga systemet. Avsikten är följaktligen inte att ge en fullständig beskrivning av de enskilda brott som kan ingå i ett fridskränkningsbrott utan fokus ligger på att lyfta fram vad som är, eller kan vara, utmärkande för de enskilda brotten i en fridskränkningskontext och att uppmärksamma att bestämmelsens konstruktion innebär att den inte omfattar allt sådant våld som den enligt Kvinnovåldskommissionen var avsedd att omfatta. I avsnitt 7.5 diskuteras avgränsningen av tillämpningsområdet och hur gradindelning av brott och konkurrensregler kan påverka bedömningen av de enskilda brottsliga gärningarna som fridskränkningsbrott. Avslutningsvis diskuteras i avsnitt 7.6 vilka hänsyn som bör tas vid bedömande av en eventuell utvidgning av brottskatalogen. Vad som framkommit kommer att sammanfattas och kommenteras i avsnitt 7.7. De exempel som ges i kapitlet på fallbeskrivningar, kommer från den genomgång av underrättsavgöranden som gjorts. Dessa ska inte ses som enskilda fall, utan representerar ett flertal avgöranden där samma fråga behandlats eller liknande resonemang förts. De utgör därmed just exempel.s. 11