NJA 1999 s. 102.
Hänvisas från p. 2 (s. 11)
1.Ett tredje krav som följer av bestämmelsens ordalydelse är att det ska vara fråga om en upprepad kränkning. Enligt motiven avses med upprepad kränkning sådana gärningar som tar sikte på den personliga integriteten och som sker vid upprepade tillfällen. Bestämmelsens krav på att det ska vara fråga om en upprepad kränkning innebär därför att det dels ska vara fråga om flera gärningar, dels att dessa är sådana brott som innebär en kränkning av den personliga integriteten. Hur rekvisitet i det hänseendet skiljer sig från kravet på att det ska vara flera gärningar uppe till domstolens prövning samtidigt är inte självklart, särskilt med beaktande av att de brott som kan ingå i brottskatalogen för fridskränkningsbrotten ska vara just sådana som innebär ett direkt angrepp på den personliga integriteten. Av motiven framgår dock att bedömningen av hur många gärningar som krävs för att de ska utgöra en upprepad kränkning får göras med utgångspunkt i gärningarnas karaktär. Ju allvarligare de enskilda gärningarna är, desto färre gärningar ska, enligt motiven, krävas för att kränkningen ska anses som upprepad. Dessa uttalanden kan möjligen anses tyda på att kravet på upprepad kränkning innefattar någon form av brottsförutsättning som går utöver vad som följer av kravet på flera brottsliga gärningar och kravet på att gärningarna är ägnade att allvarligt skada självkänslan hos den utsatte.s. 11
2.Utöver de gärningar som omfattas av åtalet kan enligt motiven också, för att kravet på en upprepad kränkning ska vara uppfyllt, beaktas gär122 ningar som gärningsmannen tidigare dömts för, eller där skuldfrågan annars är klar, om dessa är av liknande art och riktar sig mot samma närstående. Enligt motiven kan sådana gärningar tillsammans med de gärningar som åtalet omfattar de tidigare gärningarna visa på frekvensen och vanemässigheten i kränkningen av den utsatta personen och därmed bidra till att domstolen finner det styrkt att gärningarna utgjort en upprepad kränkning av den utsatte.s. 11
3.Den närmare innebörden av rekvisitet, hur detta har tolkats i rättstilllämpningen och hur tidigare lagföringar, liksom gärningar vid sidan av fridskränkningsbrottet, påverkar bedömningen diskuteras nedan i kapitel 8.s. 12