Utgångspunkten för diskussionen om arbetstagarbegreppet i Sverige är Adlercreutz, Arbetstagarbegreppet: om arbetstagarförhållandet och därtill hörande gränsdragningsfrågor i svensk civil- och socialrätt, (1964), men utveckling är konstant, se exempelvis AD 2013 nr 32.
Hänvisas från p. 4 (s. 8)
4.Inflytandedirektivens kvantitativa trösklar bygger inte på det unionsrättsliga arbetstagarbegreppet, utan på medlemsstaternas egen bestämning av vem som är arbetstagare. Direktivens hänvisning till nationell rätt undantar emellertid inte frågan från att underställas EU-rättslig granskning. EU-domstolen har tolkat den likalydande definitionen av arbetstagare i samråds- respektive övertalighetsdirektivet. Domstolen har då, med till viss del olika skäl, slagit fast att dessa bestämmelser utgör hinder för att en viss kategori av arbetstagare, om än tillfälligt, undantas vid beräkningen av antalet anställda för att avgöra om antalet överskrider tröskeln. Den första domen C-385/05 CGT rörde fransk reglering enligt vilken ”ungdomar” undantogs när antalet arbetstagare skulle beräknas för att se om antalet nådde över trösklarna för arbetstagarinflytande. Bestämmelserna var ett led i bekämpandet av ungdomsarbetslösheten. Den andra domen C-176/12 AMS rörde även den fransk lagstiftning enligt vilken personer anställda med visst anställningsstöd var undantagna när det skulle beräknas om företaget nådde över tröskeln för arbetstagarinflytande. EU-domstolen underkände i både fallen den nationella 104 lagstiftningen. EU-domstolens avgörande bygger på ett antagande om att de undantagna ”ungdomarna” respektive arbetstagarna anställda med anställningsstöd i övrigt var att betrakta som arbetstagare i nationell rätt.s. 8