Utgångspunkten för diskussionen om arbetstagarbegreppet i Sverige är Adlercreutz, Arbetstagarbegreppet: om arbetstagarförhållandet och därtill hörande gränsdragningsfrågor i svensk civil- och socialrätt, (1964), men utveckling är konstant, se exempelvis AD 2013 nr 32.
Hänvisas från p. 4 (s. 8)
1.Inflytandedirektivens kvantitativa trösklar är ofta formulerade som alternativ för medlemsstaten att välja mellan vid genomförandet. De olika alternativen är ibland knutna till antalet arbetstagare hos olika arbetsgivare. En annan utformning som förekommer är att genomförandet kan anslutas till i nationell rätt förekommande trösklar. De kvantitativa trösklarna har explicit motiverats med ett behov att undvika administrativa bördor hos mindre företag, som antas kunna hämma tillväxten.s. 7
2.103s. 7
3.I vissa av inflytandedirektiven finns en särskild definition av arbetstagare intagen. Definitionen består emellertid av en hänvisning till nationell lag och praxis. Det unionsrättsliga arbetstagarbegreppet har framförallt utvecklats med grund i fördragens reglering av fri rörlighet för arbets tagare (artikel 45 TFEU). Det finns emellertid EU-arbetsrättsliga direktiv med självständiga definitioner av vem som är att anse som arbetstagare. Arbetsmiljödirektivet definierar exempelvis arbetstagare som ”varje person anställd av en arbetsgivare, inklusive praktikanter och lärlingar men inte arbetstagare i arbetsgivarens hushåll”.s. 8
4.Inflytandedirektivens kvantitativa trösklar bygger inte på det unionsrättsliga arbetstagarbegreppet, utan på medlemsstaternas egen bestämning av vem som är arbetstagare. Direktivens hänvisning till nationell rätt undantar emellertid inte frågan från att underställas EU-rättslig granskning. EU-domstolen har tolkat den likalydande definitionen av arbetstagare i samråds- respektive övertalighetsdirektivet. Domstolen har då, med till viss del olika skäl, slagit fast att dessa bestämmelser utgör hinder för att en viss kategori av arbetstagare, om än tillfälligt, undantas vid beräkningen av antalet anställda för att avgöra om antalet överskrider tröskeln. Den första domen C-385/05 CGT rörde fransk reglering enligt vilken ”ungdomar” undantogs när antalet arbetstagare skulle beräknas för att se om antalet nådde över trösklarna för arbetstagarinflytande. Bestämmelserna var ett led i bekämpandet av ungdomsarbetslösheten. Den andra domen C-176/12 AMS rörde även den fransk lagstiftning enligt vilken personer anställda med visst anställningsstöd var undantagna när det skulle beräknas om företaget nådde över tröskeln för arbetstagarinflytande. EU-domstolen underkände i både fallen den nationella 104 lagstiftningen. EU-domstolens avgörande bygger på ett antagande om att de undantagna ”ungdomarna” respektive arbetstagarna anställda med anställningsstöd i övrigt var att betrakta som arbetstagare i nationell rätt.s. 8
5.Arbetstagarinflytande genom ett europeiskt företagsråd kan inrättas i företag alternativt företagsgrupper med verksamhet i minst två medlemsstater och med minst 1 000 arbetstagare. Företagsrådsdirektivet bygger på den nationella definitionen av arbetstagare. Praxisen från EU-domstolen och Arbetsdomstolen har rört skyldigheten att lämna information mellan olika bolag för att man ska kunna avgöra om förutsättningarna är uppfyllda för att begära att ett europeiskt företagsråd inrättas.s. 9
6.Samrådsdirektivet ställer den nationella lagstiftaren inför ett val mellan två olika trösklar, antingen företag med 50 arbetstagare eller driftställen med 20 arbetstagare (artikel 3).s. 9
7.Medlemsstaterna ska enligt bemanningsdirektivet säkerställa att uthyrda bemanningsanställda tas med vid beräkning av antalet anställda för inrättande av arbetstagarrepresentation i bemanningsföretaget. Medlemsstaterna får föreskriva att de bemanningsanställda ska räknas hos kundföretaget vid beräkning av om antalet anställda där når upp till fastställd tröskel (se artikel 7). Det svenska genomförandet av bemanningsdirektivet föranledde inga åtgärder i denna del. Som skäl anfördes att de bemanningsanställda från sin första dag i anställning är att betrakta som arbetstagare hos bemanningsföretaget.s. 9