2 · Material och metod

Inledning

1.Arbetstagarinflytande är sparsamt behandlat i den svenska rättsvetenskapen. I tidigare forskning har intresset främst varit att undersöka utfallet av regleringen och hur den upplevts och om lagens målsättning ”faktiskt” uppnåtts. Det finns således inte någon klar föregångare som min undersökning kan utgå ifrån och bygga vidare på. För att ansluta till kartmetaforen kan det sägas att även om det EU-rättsliga arbetstagarinflytandets konturer är kända så är detaljerna outforskade.s. 2

2.Undersökningen rör åtta inflytandedirektiv (se kapitel 1.6). Vissa av dem rör uteslutande arbetstagarinflytande (SE-inflytande-, samråds-, och företagsrådsdirektivet) medan andra (övertalighets-, överlåtelse-, takeover-, fusions- och bemanningsdirektivet) också innehåller bestämmelser om annat. Fokus är här på direktivens reglering av arbetstagarinflytande. Direktiven har gett upphov till en omfattande rättspraxis från EU-domstolen, varav en mindre del rör bestämmelserna om arbetstagarinfly36 tande. Direktiven har genomförts i Sverige och därmed varit föremål för behandling inom ramen för den svenska lagstiftningsprocessen.s. 2

3.Vilken metod eller vilket tillvägagångssätt som ska anläggas vid en undersökning är beroende av undersökningsobjektet. Inflytandedirektiven samt den svenska regleringen av arbetstagarinflytande har inte sedan EU-inträdet varit föremål för någon omfattande behandling av vare sig rättsvetenskapare eller lagstiftare.s. 3

4.Mot denna bakgrund finns ett intresse och ett behov av en rättsdogmatisk undersökning av inflytandedirektiven samt av hur de påverkat arbetstagarinflytandet i Sverige. Genom rättsdogmatiken systematiseras och struktureras rättskällorna för att utreda gällande rätt. Avhandlingen är i den meningen traditionell då den är begränsad till rättskällorna. En framställning av gällande rätt utgör en ”rekonstruktion av ett rättssystem”, vilket inkluderar hur en rationell domare ska, får och bör handla.s. 3

5.En undersökning av ett EU-rättsligt reglerat område omfattar rättskällor antagna inom ramen för EU-samarbetet och i en framställning där undersökningsobjektet är helt eller delvis harmoniserat är gällande rätts. 3

6.37 beroende av interaktion och dialog mellan de nationella domstolarna och EU-domstolen.s. 3

7.EU-rätten har tillfört arbetsrätten nya rättskällor och redan på 1990talet talades det om att medlemskapet i EU innebar ett paradigmskifte för den nordiska arbetsrätten. Utifrån ett nordiskt perspektiv har det lyfts fram att de största förändringarna består av den ökade betydelsen av grundläggande rättigheter, EU-domstolens rättspraxis, soft law och den minskade betydelsen av nationella förarbeten. En undersökning av EU-arbetsrätt innebär ett ökat fokus på den nationella lagstiftaren och hur denne vid genomförandet av direktiven förhållit sig till EU-rättens skyldigheter, men också dess möjligheter.s. 4

8.Förändringen av arbetsrätten är konkret i den meningen att svensk arbetsrätt tillförts en ytterligare uppsättning rättskällor. EU-rätten har förstärkt lagstiftningens instrumentella (modifierande) drag som instrument för förändring framför en kodifierande rätt som fångar det som växer fram underifrån. Även om EU-arbetsrätten är instrumentell är den inte frikopplad från den nationella rätten och i den konkreta situationen bör rättskällor från olika nivåer vägas mot varandra. Ur delarna 38 (EU-rätt och nationell rätt) träder en helhet fram som förändras i takt med delarna. Den EU-rättsliga påverkan på nationell rätt är givetvis beroende av vilken fråga det gäller och harmoniseringen av arbetsrätten är ännu inte fullständig.s. 4

9.Avhandlingen rör således EU-rättslig reglering av ett område som ingår i arbetsrätten. Inledningsvis följer en redogörelse för hur EU-rätt och arbetsrätt kan framställas (kapitel 2.2). Det finns därutöver anledning att göra några anmärkningar kring visst EU-rättsligt material som ingår i undersökningen, nämligen direktivförarbeten och EU-domstolens avgöranden (se nedan kapitel 2.3 och 2.4). Tolkning av inflytandedirektiven är en central del i framställningen. Denna tolkning kan ske dels på EU nivå (supranationell), dels på nationell nivå (se nedan kapitel 2.5 om direktivtolkning och direktivkonform tolkning). Min framställning om arbetstagarinflytande innehåller en del om vilka som är arbetstagarnas representanter. I huvudsak är också denna del rättsdogmatisk, men jag gör också en kort utvikning för att sätta regleringen i ett sammanhang. Sammanhanget består av en beskrivning av de svenska arbetstagarorganisationernas principer för organisering. Utvikningen är motiverad av att den svenska lagstiftaren i samband med genomförandet av direktiven valt att inte göra skillnad mellan olika typer av arbetstagarorganisationer. Slutsatserna om arbetstagarinflytande kan uppfattas olika beroende på hur organisationen är uppbyggd.s. 5

EU-rätt och arbetsrätt

Inledning

1.Undersökningen rör EU:s reglering av ett område som ryms i arbetsrätten och behandlar således EU-rätt och arbetsrätt. EU och dess förhållandes. 5

2.39 till arbetsrätten är och har varit föremål för ständig diskussion. Den nationella arbetsrätten har ofta tjänat som inspiration för den EU-rättsliga regleringen varför nationell rätt kan tillmätas betydelse vid bestämmande av EU-rättens innehåll. Nationell arbetsrätt har också växt fram genom ett antal korsbefruktningar mellan olika länder.s. 5

3.Jag kommer i det följande avsnittet illustrera olika sätt på vilka EU och dess reglering av arbetsrätten kan framställas. Valet av angreppssätt är också en form av avgränsning av vad framställningen omfattar, enbart EU-rätt eller EU- och nationell rätt.s. 6

4.Sverige har varit medlem i EU i 20 år och EU och dess arbetsrätt har under denna tid varit föremål för debatt också Sverige. Utmärkande är att breven från kommissionen med ”garantier” för den ”svenska modellen” bifogades till den proposition som lades fram för riksdagen och som är grunden för medlemskapet. I propositionen om EU-inträde angav regeringen att arbetsmarknadspolitik i huvudsak var en ”nationell angelägenhet” och att det stod varje medlemsstat fritt att utforma den. Det var på de premisserna vi gick med i EU.s. 6

5.EU:s reglering av arbetsrätten ingår i den sociala dimensionen/politiken, vilken omfattar inte bara arbetsrätt utan också koordinering av socialförsäkringar m.m. Vid tidpunkten för Sveriges anslutning till EU var dess arbetsrätt inte särskilt omfattande och rörde primärt likabehandling mellan könen, arbetsmiljö och vissa bestämmelser om omstruktureringar av företag. EU:s arbetsrätt har utvecklats kraftigt under de 20 år som Sverige varit medlem och majoriteten av de arbetsrättsliga lagändringarna 40 sedan dess har genomförts med anledning av olika EU-rättsakter. Ett uttryck för det är att samtliga direktiv omfattade av denna undersökning antingen har reviderats eller antagits efter 1995 då Sverige blev medlem av EU. Sedan dess har antalet arbetsrättsliga direktiv mångdubblats.s. 6

6.EU-anslutningen har enligt vissa resulterat i en nationell ”lagstiftningsexplosion” som vida överstiger 1970-talets lagfästande av arbetsrätten genom främst anställningsskyddslagen och medbestämmandelagen. 1970-talets reformer brukar beskrivas som en övergång från den ”gamla” kollektivavtalade arbetsrätten till den ”nya” lagstiftade arbetsrätten.s. 7

7.Ytterligare en effekt av utvecklingen är att det numera finns ett stort antal läroböcker om EU:s arbetsrätt. I Sverige är Nyströms EU och arbetsrätten (2011) den lärobok som främst fokuserar på EU:s arbetsrätt. Bland de utländska publikationerna kan Barnards, EU-employment law (2012), Bercussons, European Labour Law (2009), Davies, EU labour law, Jacobs, Labour and the Law in Europe (2010), Nielsens EUlabour Law (2013), Risenhubers, European Employment Law (2012), och Schieks, Europäishe Arbeitsrecht (2007) nämnas.s. 7

8.Det är möjligt att framställa – konceptualisera – EU och dess reglering av arbetsrättsliga frågor på olika sätt beroende av vem som är författarens avsedda läsare, men också beroende av vilket som är författarens intresseområde för undersökningen eller framställningen. Jag kommer i de följande avsnitten redogöra för olika sätt på vilket EU:s reglering av arbetsrätt kan framställas.s. 7

9.41s. 7

Europeisk arbetsrätt och/eller EU-arbetsrätt

1.I princip råder enighet om vilka frågor som ingår i arbetsrätten. Till arbets rätten brukar räknas regleringen som rör förhållandet mellan arbets givare och arbetstagare och deras respektive organisationer. Den regleringen kan ha skiftande innehåll och i varierande utsträckning utgöras av offentlig rätt eller civilrätt.s. 8

2.En framställning av EU:s arbetsrätt fokuserar primärt på EU:s rättsakter och framställningens systematik formas då av EU-rätten. I en sådan framställning kan EU-arbetsrätt definieras som den del av EU-rätten som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det EU-rättsliga materialet styr då framställningen. Barnards men också Risenhubers framställningar är exempel på sådana. De ansluter till definitionen av EU-arbetsrätt som den del av EU-rätten som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. En sådan avgränsning blir problematisk eftersom EU-rätten inte på ett enhetligt sätt definierar vem som är att betrakta som arbetstagare. Enligt Risenhuber omöjliggör bristen på tydlig avgränsning emellertid inte att det går att tala om en europeisk arbetsrätt.s. 8

3.Ett alternativt sätt att framställa materialet är att ta en nationell systematik över hur arbetsrätt brukar framställas som utgångspunkt och infoga det EU-rättsliga materialet. Davies inleder exempelvis med att förklara att hennes bok rör ”EU (rätt)” dvs. dess tillkomst och dess förhållande till de nationella rättsordningarna. Den rör vidare ”labour” varmed avses sådana frågor som rör förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare och som vanligen tas med i arbetsrättsliga läroböcker. Den rör slutligen ”law” vilken tar olika former, bl.a. direktiv som genomförs i nationell rätt 42 och som tolkas av nationella och internationella domstolar. Även Jacobs framställning kan sägas vara ett exempel på sådan framställning, om än med ett tydligare komparativt anslag. Han redogör i allmänhet för olika arbetsrättsliga frågeställningar utan att ta EU-rätten som utgångspunkt.s. 8

4.Med europeisk arbetsrätt kan även förstås de gemensamma drag som kan extraheras ur en komparativ undersökning av arbetsrätten i Europas olika länder, den gällande arbetsfolkrätten och EU:s arbetsrätt. Vid behandling av t.ex. anställningsskydd och arbetstagarinflytande integreras EU-rättsakterna om dessa frågor i framställningen.s. 9

5.Bercusson menar att EU-arbetsrätten kan särskiljas från en europeisk arbetsrätt. Antagandet av en EU-rättslig utgångspunkt kan visserligen ge en tydlig struktur, men samtidigt flyttas fokus till det individuella anställningsförhållandet och den fria marknaden. En sådan utgångpunkt riskerar, enligt honom, att negligera de konvulsioner som skapat den nationella arbetsrätten. EU och arbetsrätt kan framställas som i ständig växelverkan med varandra. Bercusson förespråkar europeisk arbetsrätt som beaktar medlemsstaternas olika traditioner framför EU-arbetsrätt. Hans ståndpunkt kan möjligen sammanfattas som att det är otillräckligt, men också omöjligt, att betrakta EU:s arbetsrätt som isolerad från den nationella arbetsrätten från vilken den är oskiljbar. Bercusson menar att det är nödvändigt att EU:s arbetsrätt sätts i en kontext och att även frågor om varför och hur den tillkommit ställs.s. 9

6.Nielsen menar att tiden är förbi när man kunde beskriva EU-arbetsrätten som 28 + 1; 28 utgör de olika nationella rättsordningarna och plus 1 är EU. Hon föredrar istället att betrakta den nuvarande situationen som one big system bestående av en sammansmältning av den nationella rättsordningen med den internationella rätten och EU-rätten.s. 9

7.Ett ytterligare alternativ är att framställa EU:s arbetsrätt som utifrån ställda krav på en nationell avtalsmodell som påverkar den rådande ”balansen” mellan den nationella lagstiftaren och arbetsmarknadens parter. En sådan undersökning är Jens Kristiansens Aftalemodellen og denss. 9

8.43 europæiske udfordringer som tar utgångspunkt i den avtalsmodell som han menar är grunden för den danska arbetsmarknaden. Enligt överenskommelsen ansvarar parterna för regleringen av lön och andra anställningsvillkor. Hans undersökning är främst inriktad på löneregleringen och berör inte frågan om arbetstagarinflytande.s. 9

9.EU:s agerande har också beskrivits som en intervention i den nationella arbetsrätten. Syrpis ser tre skilda anledningar till att EU agerar på arbetsrättens område: För det första främjande av integrationen, för det andra av ekonomiska skäl och för det tredje av sociala skäl. Givetvis kan intervention ske av överlappande anledningar, men han summerar att merparten av interventionen i nationell arbetsrätt skett för att främja integrationen och inte av sociala skäl.s. 10

Arbetsrätten är nationell och samtidigt internationell

1.Arbetsrätten har beskrivits som ett ”barn av industrialiseringen”. Avvägningen mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen har varit konfliktfylld och under lång tid skedde balansakten i skuggan av hotet om revolution.s. 10

2.Arbetsrätten har på ett sätt alltid haft en internationell del. Redan på 1920-talet upptog Sinzheimer i ”Grundzüge des Arbeitsrechts”, under källor, den ”internationella arbetsrätten”. Han beskrev där primärt det arbete som redan då bedrevs, och ännu bedrivs, inom ramen för den Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organisation, ILO). Sinzheimer erkände inte den internationella arbetsrätten som en rättskälla, trots att den innehöll ett förfarande genom vilket klagomål kunde riktas mot hur en konvention genomförts. Genomslaget för den internationella arbetsrätten i de nationella domstolarna har emellertid varit begränsat, särskilt i Sverige med en arbetsrätt byggd kring kollektivavtal. 44s. 10

3.EU-rätten är enligt dess egen domstol skild från annan internationell rätt och det ofta återkommande citatet från EU-domstolen lyder:s. 11

4.”Slutsatsen av detta måste bli att gemenskapen utgör en ny rättsordnings. 11

5.inom folkrätten till vars förmån staterna, låt vara på begränsade områden,s. 11

6.har inskränkt sina suveräna rättigheter och som inte enbart medlemssta-s. 11

7.terna utan även dessas medborgare lyder under.s. 11

8.På samma sätt som gemenskapsrätten ålägger de enskilda förpliktelser, ärs. 11

9.den följaktligen även avsedd att oberoende av medlemsstaternas lagstiftnings. 11

10.skapa rättigheter som blir en del av de enskildas rättsliga arv.s. 11

11.Rättigheterna uppkommer inte enbart då detta uttryckligen sägs i för-s. 11

12.draget, utan även på grund av de skyldigheter som fördraget på ett väl an-s. 11

13.givet sätt ålägger såväl de enskilda som medlemsstaterna och gemenskapenss. 11

14.institutioner.” EU-rättens särdrag i jämförelse med annan folkrätt är att den, oberoende av om staten har ett monistiskt eller dualistiskt förhållande till internationell rätt, utan genomförandeåtgärder kan göras gällande i förfaranden mot det allmänna, men också i vissa fall i tvister mellan enskilda. EUrätten gör även anspråk på företräde framför nationell rätt.s. 11

15.EU-rättens förhållande till folkrätten kan – kanske orättvist mot folkrätten – liknas vid ett förhållande som finns i arbetsrätten; nämligen förhållandet mellan kollektivavtalet och det enskilda anställningsavtalet. Kollektivavtalet binder inte bara de avtalsslutande parterna utan också deras medlemmar och dessa kan göra kollektivavtalet gällande direkt även mot den som är bunden av avtalet. Inte all EU-rätt kan åberopas av enskilda och inte heller alla delar av ett kollektivavtal är så precisa och ovillkorliga att de ger upphov till rättigheter för medlemmarna.s. 11

16.Bercusson uppmärksammade EU-rättens särart och underströk att denna folkrättens sui generis också har en arbetsrätt. EU har medfört att arbetsrätten tillförts en ytterligare supranationell dimension utöver den internationella dimensionen som den ”alltid” har haft; en rättsordning som har anspråk på företräde framför nationell rätt och som i en rättskällehierarki kan placeras över nationell lag. EU-rätten har därigenom kon-s. 11

17.45 stitutionaliserat arbetsrätten, i så måtto att det finns arbetsrättsliga normer som är av högre rang i en nationell rättskällehirarki.s. 11

En undersökning av EU-rätt och arbetsrätt

1.Mitt primära intresse är regleringen av arbetstagarinflytande i Sverige och hur regleringen har påverkats av inflytandedirektiven. Tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare får sin slutliga lösning i Arbetsdomstolen. Brott mot svensk arbetsrätt är primärt sanktionerat med skadestånd och merparten av de arbetsrättsliga tvisterna angående arbetstagarinflytande utgörs av talan om fullgörelse (se nedan kapitel 8 om sanktioner). För domstolen är frågan som ska besvaras om den ska bifalla yrkandena eller inte. Att svaret på den frågan numera fordrar att nationell såväl som supranationell arbetsrätt beaktas är idag en följd av arbetsrättens ovan nämnda utveckling.s. 12

2.Ur det perspektivet är det inte meningsfullt att tala om EU och arbetsrätt och inte heller om europeisk arbetsrätt. Tvister löses i en nationell kontext där såväl nationell som EU-rätt måste beaktas i ett sammanhang. Istället kan det i den nationella kontexten konstateras att arbetsrätten har genomgått omfattande förändringar, förändringar som inte tillskrivits något särskilt epitet som t.ex. den nya ”nya” arbetsrätten. En annan sak är att det kan vara nödvändigt att ibland skilja mellan vad som följer av nationell lag och vad som följer av ett direktiv.s. 12

3.På ett sätt ansluter jag mig således till Nielsens idé om att EU arbetsrätten ingår i ”ett stort system”. Inom ramen för det stora systemet finns det anledning att bära Schieks ord i minnet; EU:s arbetsrätt kan inte förstås utan komparativa utblickar och en förståelse för fördragens integrationstankar.s. 12

4.Den nationella förförståelsen – men också det konkreta genomförandet – genom vilken direktiven betraktas medför att EU:s agerande uppfattas 46 som arbetsrätt. På samma sätt som historien får oss att benämna förtärande av människokött som kannibalism, vilket antingen är heligt eller förkastligt, benämner vi EU:s reglering av förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare för arbetsrätt. För att parafrasera Andersson är förändringspotentialen den enda eviga komponenten också i arbetsrätten.s. 12

Direktivförarbeten

1.I Sverige är förarbeten en framträdande rättskälla. Det har uttalats att det finns starka skäl att följa förarbeten i centrala frågor som remissbehandlats och detsamma gäller även specialfrågor som nämnts och varit föremål för tydliga ställningstaganden i en proposition. Förarbetena till medbestämmandelagen citeras alltjämt regelmässigt i avgöranden som rör arbetstagarinflytande.s. 13

2.EU har idag befogenhet att anta minimidirektiv inom, det av fördraget benämnda, området socialpolitik, artikel 153 FEUF (se nedan kapitel 3.2 om framväxten av befogenheten). Direktiven ska antas av rådet och parlamentet i enlighet med det ”ordinarie lagstiftningsförfarandet” och med hörande av Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Kommissionen har den primära uppgiften att utarbeta förslag till direktiv. Vilket förfarande som använts återspeglas i det antagna direktivet, t.ex. anges följande i ingressen till 2009 års företagsrådsdirektiv:s. 13

3.”med beaktande av kommissionens förslag,s. 13

4.med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrandes. 13

5.(1),s. 13

6.47s. 13

7.efter att ha hört Regionkommittén,s. 14

8.i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2)” Det slutligt antagna direktivet uppmärksammar alltså att det finns material som utarbetats innan direktivet antagits, alltså förarbeten i den meningen att de föregår den slutliga rättsakten. Den uppräkning som görs i direktivet är på intet sätt uttömmande, utan det finns ytterligare material utarbetat inom ramen för den process som leder fram till ett slutligt antagande. Ett annat sådant exempel är den förklaring som upptas i rådets protokoll i samband med en rättsakts antagande. I direktiven görs det en hänvisning till dokumentens publicering i Europeiska Unionens officiella tidskrift (EUT). Det finns således vissa förarbeten. Vilken betydelse som de kan tillmätas och hur de kan användas i en rättsvetenskaplig framställning är dock en annan fråga.s. 14

9.Innan den frågan behandlas bör det uppmärksammas att det i svensk doktrin förts en närliggande diskussion. Den diskussionen emanerar till viss del från ett uttalande i Bernitz & Källgrens lärobok om att avsaknaden av förarbeten av svensk typ är en viktig skillnad mellan svensk rätt och EU-rätt. Med av ”svensk typ” menade de att det EU-rättsliga materialet saknade sin svenska motsvarighets detaljerade motiveringar och författningskommentarer. EU-rätten sades av den anledningen stå främmande för den svenska lagtolkningstraditionen där förarbeten har en framträdande betydelse.s. 14

10.Öberg har med hänvisning till det som nu är artikel 296 andra stycket FEUF, om att direktiv m.m. ska vara motiverade och innehålla hänvisningar till de förslag och yttrande som ska lämnas i enlighet med fördraget, uttalat att EU-domstolen använder förarbeten vid tolkningen av direktiv. Han går så långt som att säga att kommissionens förslag är en naturlig startpunkt för den som vill utreda unionslagstiftarens avsikt. 48 Hettne m.fl. har lyft fram att lagstiftningsprocessen skiljer sig åt mellan Sverige och EU och att den senare är präglad av en större grad av kompromisser och förhandlingslösningar. Det kan därför vara svårare att identifiera lagstiftarens avsikt, men att förarbetena ändock har tillmätts betydelse av EU-domstolen. Förarbeten tillmäts idag betydelse i större utsträckning vid tolkning av direktiv. En anledning till förarbetenas växande betydelse som rättskälla är att de i allt större utsträckning görs offentliga.s. 14

11.Det har anförts argument mot användandet av sekundärrättsförarbeten. Rättssäkerheten och förutsebarheten fordrar att endast sådant material som publicerats används. EU:s lagstiftningsprocess utgörs av en samverkan mellan olika institutioner och det är inte alltid som en institutions åsikter kan tillskrivas de övriga. Det har även anförts att det skulle vara en kränkning av kompetensfördelningen mellan institutionerna att tillmäta material utarbetat av en institution företräde framför andra. Tidens tand kan också ha gjort att de ursprungliga motiveringarna inte längre kan tillmätas någon avgörande betydelse. Förarbetena kan även vara av så påver kvalitet att det inte kan läggas till grund för avgöranden. Som nämnts är det inte ovanligt att förslagen i förarbetena skiljer sig från den slutliga produkten och i sådana fall har EU-domstolen bortsett från förarbetena.s. 15

12.Det kan för arbetsrättens vidkommande uppmärksammas att Maier i sin avhandling nämnde att hon tänkte använda sig av sekundärrättsförarbeten, men utan att tillmäta dem status som rättskälla. Hon ansåg att sekundärrättsförarbeten kunde utgöra en indikation om vad som var anledningen till EU-kompetensutövning, som förarbeten av svensk typ betraktade hon direktivens ingress. I en senare svensk avhandling i ett annat ämne menar författaren att frågan om förarbetenas status soms. 15

13.49 rättskälla numera är överspelad och att det är klart att förarbetena kan användas som hjälpmedel vid tolkning.s. 15

14.Trots nämnda invändningar kan det konstateras att EU-domstolen använder sig av sekundärrättsförarbeten som tolkningsstöd, låt vara att det inte sker konsistent.s. 16

15.Det kan också nämnas att sekundärrättsförarbeten tillmätts betydelse i utredningar om genomförande av inflytandedirektiven, dels för att hämta ledning i en fråga som utifrån direktivets lydelse är oklar, dels för att klargöra vilket som är syftet med en antagen reglering.s. 16

16.Av sekundärrättsförarbetena kan särskilt belysas med vilken rättslig grund som EU antagit ett direktiv. Den rättsliga grunden utgör EU:s befogenhet att anta rättsakter, då det alltjämt är så att medlemsstaternas befogenhetsöverföring skett på begränsade områden (se nedan kapitel 3 om med vilka rättsliga grunder som inflytandedirektiven antagits). Den rättsliga grunden har betydelse för vilket lagstiftningsförfarande som ska användas. Förfarandena kan skilja sig åt och alla fordrar inte enhällighet i samband med antagandet (se nedan om utvecklingen kapitel 3.2). De olika förfaranden som stått till buds har ändrats över tid och det kan diskuteras om och i vilken utsträckning som krav på enhällighet påverkar valet av rättslig grund. Ovan har påpekats att förhandlingsspelet inom EU:s lagstiftningsprocess bidrar till tvetydigheter i lagstiftningen. Inom ramen för detta förhandlingsspel är den rättsliga grunden en faktor av betydelse, särskilt då de olika rättsliga grundernas majoritetskrav i rådet skiljer sig åt.s. 16

17.EU-domstolen har i mål gällande överlåtelsedirektivet hänvisat till förarbetena för att ge stöd åt att tillmäta en artikel en viss betydelse. Även när det gäller övertalighetsdirektivet har EU-domstolen hänfört sig till förarbetena när den diskuterat direktivets syfte.s. 16

18.Sekundärrättens förarbeten är annorlunda än de svenska förarbetena, vilket i sig inte utesluter att det är material som bör hanteras inom ramen 50 för en rättsdogmatisk framställning. Ovan har jag exemplifierat olika frågeställningar som kan belysas av direktivens förarbeten.s. 16

19.Sekundärrättsförarbeten bidrar ytterligare till helhetsbilden av det sammanhang i vilket ett direktiv tillkommit. Förarbetena ger inte, sedda för sig, en fullständig bild men kan klargöra den kontext inom vilken rättsakten antogs. För att belysa vad som avses kan ytterligare ett exempel med utgångspunkt i övertalighetsdirektivet lämnas. I direktivets förarbeten, till skillnad från det antagna direktivet, finns tydliga uttalanden om att kollektiva uppsägningar inte ska hindras:s. 17

20.”The economic changes and closures of undertakings which [the econo-s. 17

21.mic integration] can involve are an integral part of a development towardss. 17

22.more promising activities. It is therefore necessary not to hinder them, buts. 17

23.to place this professional mobility within the framework of appropriates. 17

24.guarantees.” Uttalandet är till föga hjälp i en konkret tolkningssituation. Däremot är det något som kan ge stöd för en tes angående bakgrunden till ett direktivs tillkomst.s. 17

EU-domstolens avgöranden

1.EU-domstolen är det organ som, i enlighet med fördragen, anförtrotts uppdraget att vara den yttersta uttolkaren av EU-rätten (artikel 234 FEUF). Nationella domstolar får, och de högsta instanserna ska begära förhandsavgörande från EU-domstolen. Mycket finns skrivet om EUdomstolen och dess tolkningsstilar och jag vill här enbart göra en, möjligen formalistisk, anmärkning angående EU-domstolen och dess rättspraxis.s. 17

2.51s. 17

3.Det EU-rättsliga materialet på arbetsrättens område har växt i omfattning samtidigt som antalet medlemsstater öka vilket sammantaget medfört en ökad måltillströmning till EU-domstolen. EU-domstolen har genomfört ett antal olika reformer som har påverkat hur man ska värdera dess avgöranden. En avgörande förändring är att EU-domstolen sedan Nicefördraget (år 2000) inte som utgångpunkt avgör samtliga mål i plenum. Av rättegångsreglerna framgår att EU-domstolen avgör mål i tre skilda sammansättningar: plenum, stor avdelning och avdelning. Plenum är förbehållet avgöranden av särskild dignitet.s. 18

4.Av EU-domstolens rättegångsregler framgår att anhängiggjorda mål ska hänskjutas till avdelning sammansatt av fem eller tre domare, såvida det inte med hänsyn till målets svårighetsgrad, betydelse eller särskilda omständigheter i övrigt krävs att det hänskjuts till stora avdelningen, alternativt att en medlemsstat eller EU-institution begär det.s. 18

5.I EU-domstolsförfarandet ingår även normalt ett yttrande från en generaladvokat med förslag till avgörande. EU-domstolen kan numera, efter att ha hört generaladvokaten, besluta att avgöra tvisten utan sådant yttrande. Det kan, enligt Stadgan för EU-domstolen, ske om ärendet inte omfattar någon ny rättsfråga.s. 18

6.EU-domstolen ger, med sin sammansättning och om den avstår från att inhämta yttrande från generaladvokaten, sin syn på tvisten. Det finns med anledning av det anförda skäl att iaktta viss försiktighet gällande domar som domstolen avgjort utan att höra generaladvokat. Dessa domar har ett begränsat prejudikatvärde då de enligt domstolens egna bestämmelser inte omfattar prövning av en ”ny” rättsfråga. Särskilt vikt 52 kan vidare fästas vid domar som avgjorts av domstolens stora avdelning. Alltför långtgående slutsatser kan emellertid inte dras utifrån dessa formalistiska anmärkningar; särskilt i frågor som inte har med EU-rätt att göra. Ett förhandsavgörande kan ju även ge upphov till en ny rättsfråga i den nationella kontexten som är frikopplad från EU-domstolens avgöranden.s. 18

Direktivtolkning och direktivkonform tolkning

1.Fördragen saknar materiell reglering av arbetstagarinflytandet och utöver artikel 27 EU-stadgan finns inte några fördragsartiklar som inflytandedirektivens kan sägas utgöra ett förtydligande av. Fördragens reglering är annars en utgångspunkt för tolkning av direktiv. Av vad som framgått hittills av EU-domstolens praxis har artikel 27 EU-stadgan varit av begränsad betydelse vid bestämmandet av inflytandedirektivens innehåll.s. 19

2.Det är, när det gäller direktiv i allmänhet och även inflytandedirektiven, möjligt att göra åtskillnad mellan den supranationella och den nationella nivån. EU-domstolen använder sig på den supranationella nivån av olika tolkningsmetoder för direktiv. På den nationella nivån finns en skyldighet att tolka nationell rätt direktivkonformt.s. 19

3.I allmänhet talas om att EU-domstolen använder sig av olika tolkningsmetoder som ordalydelsetolkning, historisk, systematisk och teleologisk tolkning. De olika tolkningsmetoderna har uppställts för EUrätten i sin helhet, men de kan i huvudsak göras gällande också när det gäller direktiv.s. 19

4.53s. 19

5.Direktivens ordalydelse har en framträdande roll vid tolkning. EUdomstolen hänvisar återkommande till just ordalydelsen. Ordalydelsen ger också om artikeln innehåller sådant som ska tolkas frikopplat från nationell rätt (autonomt). Exempel på sådana termer i inflytandedirektiven är ”kollektiva uppsägningar” och ”övergång av verksamhet”. Andra begrepp bygger tvärtom på hur de definieras i nationell rätt. Det gäller exempelvis arbetstagare och arbetstagarrepresentanter som enligt inflytandedirektiven bestäms i nationell rätt (se vidare nedan kapitel 5 om grundförutsättningar).s. 20

6.EU-domstolen använder sig även av systematisk tolkning varmed avses att tolkningen inte kan tillåtas stanna vid enbart ordalydelsen utan att uttolkaren även måste beakta den systematik i vilken lagstiftaren placerat den bestämmelse som ska tolkas.s. 20

7.Vid en historisk (genetisk) tolkning av direktiv är målet att utröna lagstiftarviljan varvid det material som utarbetats under direktivens framväxt kan spela in i tolkningen.s. 20

8.EU-domstolen tolkar även direktiven teleologiskt varvid lagstiftningens ändamål träder i förgrunden. Den teleologiska tolkningens genomslag kan förklaras med direktivens många gånger vaga och oklara formuleringar. Denna jämförelsevis låga grad av pregnans beror bl.a. på att EUlagstiftning, i högre utsträckning än nationell lagstiftning, är resultatet av förhandlingar. Viljan att skapa en lösning som kan säkra en tillräcklig majoritet av medlemsstater bidrar till rättsakternas vaghet. När lagstiftningens ändamål influerar tolkningen kan även den valda rättsliga grunden vägas in. Den teleologiska tolkningen har sagts fylla tre olika syften: att främja det av bestämmelserna eftersträvade syftet att motverka orimliga konsekvenser som annars skulle följa av en bokstavstolkning och att fylla ut luckor i lagen.s. 20

9.De olika ”metoderna” är inte ömsesidigt uteslutande utan de samspelar vid tolkningen av direktiv. Det finns även anledning att tolka inflytandedirektiven befogenhetskonformt och att ändamålet med lagstiftningen inte 54 allt för mycket kan skiljas från den rättsliga grund med vilken direktivet antagits (se nedan kapitel 3 och då särskilt kapitel 3.7.3).s. 20

10.När framställningen inte stannar på den EU-rättsliga nivån måste nationell rätt och EU-rätt förhållas till varandra. Jag har ovan (kapitel 2.2) anfört att hur man väljer att framställa EU:s arbetsrätt innehåller en avgränsning. Min avhandling rör inflytandedirektiven och deras genomförande i nationell rätt och det är motiverat att inledningsvis redogöra för det som benämns direktivkonform tolkning.s. 21

11.Direktivkonform tolkning avser nationell rätt och förpliktelsen är att tolka nationell rätt konformt med av EU-utfärdade direktiv. Skyldigheten följer av medlemsstaternas lojalitetsplikt och har upprepats av EUdomstolen vid ett flertal tillfällen. Direktivkonform tolkning ger enligt EU-domstolen möjlighet för nationella domstolar att inom ramen för sin behörighet säkerställa att EU-rätten ges full verkan. Genomförandetiden för samtliga inflytandedirektiv har löpt ut varför det inte finns någon oklarhet i den delen om att de nationella domstolarna är skyldiga att om nödvändigt tolka nationell rätt direktivkonformt.s. 21

12.Förpliktelsen att tolka nationell rätt direktivkonformt innebär att en nationell domstol är ”skyldig att beakta samtliga bestämmelser i nationell rätt och, i den utsträckning det är möjligt, tolka dessa mot bakgrund av direktivets ordalydelse och syfte för att uppnå ett resultat som är förenligt med det mål som eftersträvas i direktivet”. Direktivkonform tolkning aktualiseras i samband med att ett direktiv genomförs, men också därefter och skyldigheten kan betraktas som dynamisk.s. 21

13.Skyldigheten att tolka nationell rätt direktivkonformt är emellertid inte absolut. Den nationella domstolen är inte skyldig att tolka nationell rätt i strid med gällande lag (contra legem) för att ge EU-rätten full verkan.s. 21

14.55s. 21

Avgränsningar

1.Avgränsningar förser en undersökning med ramar som gör den genomförbar. De bestämmer också vilket material som ska undersökas och i förlängningen också vilka slutsatser som är möjliga att dra. Det är när eventuella ”slutsatser” ska dras och ”resultat” presenteras som de inledande avgränsningarna är av avgörande betydelse. Jag har valt att på olika sätt avgränsa min undersökning av inflytandedirektiven och deras genomförande.s. 22

2.Undersökningen är fokuserad på arbetstagarinflytande i den privata sektorn. Den avgränsningen motiveras av att – även om arbetstagarinflytandet i huvudsak är detsamma för privat och offentlig sektor i Sverige – ett antal andra konflikter gör sig gällande när arbetstagarinflytande utövas i offentlig sektor. Arbetstagarinflytande kan i offentlig verksamhet komma i konflikt med ”folkviljans” utövande inom ramen för beslutsfattandet i de folkvalda församlingarna på riks- eller olika regionala och lokala nivåer. Fokus på privat sektor möjliggör även en tydligare framställning av EU-rättens betydelse i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. EU-rättsliga direktiv har olika betydelse beroende på om arbetsgivaren är ”privat” eller kan räknas som en del av ”staten”. För att undvika behovet av dubbla framställningar (en om privat och en om offentlig sektor) har jag valt att fokusera på den privata sektorn.s. 22

3.Undersökningen omfattar åtta olika direktiv med bestämmelser om arbetstagarinflytande. Därav följer att det behandlade EU-rättsliga materialet är omfattande. Begränsningen till dessa direktiv är således primärt motiverad av att inte alltför mycket utvidga undersökningens omfattning. Det finns anledning att kort motivera varför två direktiv lämnats utanför undersökningen. Jag har valt att utelämna direktiv 2003/72/EG om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande av den anledningen att regleringen om arbetstagarinflytande är i allt väsentligt likalydande med SE-inflytandedirektivet. De europeiska kooperativen har dessutom fört en ännu mer 56 tynande tillvaro än europabolagen. Såvitt känt har endast ett europakooperativ registrerats i Sverige.s. 22

4.Jag har även valt att inte analysera inflytande som följer av direktiv 89/391/EEG om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet och arbetsmiljölagen i undersökningen. Direktivet var ett av de första som antogs efter det att medlemsstaterna enats om en utökad befogenhet på socialpolitikens område. Direktivet, men också det stora antalet s.k. ”dotterdirektiv”, innehåller bestämmelser om arbetstagarinflytande. Även i Sverige finns ett antal skyldigheter om arbetstagarinflytande i arbetsmiljölagen. Anledningen till att jag ändå valt att utelämna dem är först och främst omfångsskäl. Att inkludera arbetsmiljödirektivet och arbetsmiljölagen hade avsevärt expanderat undersökningen. Avgränsningen kan även delvis motiveras av att inflytande i arbetsmiljöfrågor syftar till att undvika olyckor och dödsfall och för att verka för en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen är således präglad av andra intresseavvägningar än reglering av arbetstagarinflytande i övrigt. En annan anledning är att arbetsmiljörätten i Sverige till skillnad från merparten av arbetsrätten har en tydlig offentligrättslig prägel. Arbetsmiljöverket övervakar arbetsmiljölagen och överträdelser kan medföra straffansvar. Arbetsmiljölagen och medbestämmandelagen är båda ramlagar men aktörerna som anförtrotts att utveckla innehållet innanför ramen är olika. Såvitt gäller medbestämmandelagen är det arbetsmarknadens parter medan när det kommer till arbetsmiljölagen är Arbetsmiljöverket.s. 23

5.Jag har också valt att inte samla in medbestämmande- och samverkansavtal och att inte uppmärksamma förekommande kollektivavtal om inflytande annat än Utvecklingsavtalet.s. 23

6.Utanför undersökningen faller även systemet med förhandlingar i rättstvister. Det svenska systemet om förhandlingar i rättstvister syftar inte till inflytande för arbetstagarna, utan till skapa ett system för hur rättstvister ska hanteras. Inflytande för arbetstagarna är något som kommer till uttryck i intressetvister. Det är i intressetvister som arbetstagarinflytandet kan göras gällande.s. 23

7.57s. 23

Tillvägagångssätt

1.Jag har upprättat en taxonomi enligt vilken arbetstagarinflytandet kan systematiseras. Arbetstagarinflytandet kan delas in i fyra olika kategorier, enkelriktat, dubbelriktat och organisatoriskt inflytande samt medbestämmanderätt. Direktiven utpekar även ett antal olika grundförutsättningar på vilka arbetstagarinflytandet vilar. Grundförutsättningarna består främst av sådant som inte är EU-autonoma begrepp och där betydande bestämmanderätt alltjämt vilar hos medlemsstaterna. Direktiven fordrar även effektiva, avskräckande och proportionella sanktioner.s. 24

2.Inflytandedirektiven analyseras genomgående tillsammans med nationell rätt. Analysen sker utifrån ett antal gemensamma frågeställningar som identifierats utifrån direktiven. Angående grundförutsättningarna rör de hos vilka arbetsgivare som arbetstagarna är berättigade till inflytande och vilka som är arbetstagarnas representanter, vilket skydd som tillkommer dem och parternas möjligheter att avvika från regleringen genom avtal. De olika kategorierna av arbetstagarinflytande undersöks utifrån följande frågeställningar; om vad är arbetstagarna berättigande till inflytande och hur och när ska det ske. Avslutningsvis analyseras hur direktivens förhållningsregler är sanktionerade i svenska rätt. De gemensamma frågeställningarna beskrivs närmare i kapitel 4.s. 24

3.Syftet med tillvägagångsättet är, liksom syftet med avhandlingen, tudelat: det handlar dels om att utreda och analysera innehållet i inflytande-acquis dels hur den påverkat den svenska regleringen av arbetstagarinflytandet.s. 24

4.Inflytandedirektiven har antagits under en tid då de formella förutsättningarna (befogenheten) utvecklats. Jag inleder med att redogöra för den utvecklingen, för att visa vilka möjligheter som fanns vid tidpunkten för direktivens antagande. De i fördragen angivna rättsliga grunderna kan ha betydelse för direktivens innehåll. 58s. 24