Angående Högsta domstolens hänvisning till DCFR i domskäl, se till exempel NJA 2010 s. 629 (avtalsvite för förkommen egendom), NJA 2011 s. 600 (fel i konsu- menttjänst) och NJA 2012 s. 597 (förseningsvite vid konkurrerande skadeorsaker).
Hänvisas från p. 6 (s. 58)
6.Slutligen kan även nämnas att hänvisningar till Draft Common Frame of Reference (DCFR) i undersökningen ska uppfattas på motsvarande sätt som utomnordiskt material, dvs. huvudsakligen som en illustration av vilka argument som kan aktualiseras i problemlösningen och inte som något normativt stöd för innehållet i svensk rätt. Så bör, enligt min mening, även Högsta domstolens användning av DCFR i exempelvis NJA 2009 s. 627 (Allbröd) uppfattas. I rättsfallet använde Högsta domstolen DCFR för att illustrera vilka omständigheter som ansågs rele74 vanta i den aktuella bedömningen; inte som avgörande vid prövningen av innehållet i svensk kontraktsrätt.s. 58