1.1 · Undersökningens syfte och inriktning

1.I föreliggande undersökning analyseras varumärkesrätten i en kontraktsrättslig kontext. Undersökningsföremålet befinner sig i skärningspunkten mellan varumärkes- och kontraktsrätten. Det övergripande syftet med studien är att undersöka om varumärkesrättens skyddsföremål påverkar den kontraktsrättsliga bedömningen av avtal genom vilka en part förfogar över sin rätt till ett varumärke. Annorlunda uttryckt handlar det om att undersöka vilken betydelse varumärkesrättens innehåll har för parternas förpliktelser, till exempel vid konstruktionen av utfyllande normer. Vilka argument som hänför sig till varumärkesrätten gör sig gällande vid analysen av ett kontraktsrättsligt problem?s. 1

2.Undersökningens syfte innebär att endast kontraktsrättslig utfyllning av avtal behandlas – inte avtalsrättslig tolkning. Det är huvudsakligen en studie av dispositiva utfyllande rättsregler och av hur dessa konstrueras när det saknas tillämplig lagstiftning eller andra auktoritativa rättskällor som ger någorlunda precisa besked om avtalets rättsverkningar. Angreppssättet i studien är följaktligen inriktat på materiellrättsliga regler. Det ska emellertid beaktas att gränsdragningen mellan tolkning och utfyllning inte ärs. 1

3.17 exakt. Exempelvis kan tillämpningen av utfyllande regler också kräva en tolkning av individuella rättshandlingar, på samma sätt som utfyllande rätt kan beaktas vid avtalstolkning. Vissa förhållanden som berör tolkning av varumärkesavtal, och som måhända befinner sig nära gränsen till utfyllning, har därför inte kunnat utelämnas i undersökningen.s. 1

4.Som framgår nedan i avsnitt 1.6 är undersökningens materiella delar inriktade på frågor om kontraktsbrott och omständigheter vid avtalets upphörande. Frågorna som studeras ligger huvudsakligen inom ramen för det som anses tillhöra kontraktsrätten. Rättsområdet behandlar frågor som rör verkningarna av relationen i avtal av olika slag. Kontraktsrättens tyngdpunkt ligger på parternas inbördes förpliktelser, vad som krävs för att en förpliktelse ska ha fullgjorts, vilka rättsföljder som en bristande fullgörelse leder till samt förpliktelsernas upphörande.s. 2

5.Förhållanden som ligger inom ramen för den allmänna avtalsrätten behandlas inte. Den allmänna avtalsrätten anses omfatta frågor som är gemensamma för alla avtalstyper, till exempel beträffande ingående av avtal, fullmakt och ogiltighet. Det saknas här anledning att gå in på hur den allmänna avtalsrätten bestäms i förhållande till kontraktsrätten, eftersom undersökningsföremålet är inplacerat inom det senare rätts området. Förhållandet mellan kontraktsrätten – eller den speciella avtalsrätten med annan terminologi – och den allmänna avtalsrätten är nämligen inte helt 18 klart. Som en terminologisk anmärkning kan påpekas att begreppen kontrakt och avtal i undersökningen används synonymt, dvs. utan någon närmare anspelning på om en särskild fråga ska anses höra hemma inom den allmänna avtalsrätten eller inom kontraktsrätten.s. 2

6.Undersökningsföremålets placering i gränslandet mellan två rättsområden ger upphov till utmaningar av särskilt slag. Det finns nämligen en risk för att bedömningen av ett rättsligt problem påverkas av från vilket perspektiv man närmar sig skiljelinjen. Att vid en analys närma sig problemet från exempelvis ett strikt kontraktsrättsligt perspektiv innebär en risk för att anpassning till det kontraktsrättsliga systemet betonas. Ett motsvarande varumärkesrättsligt angreppssätt riskerar i stället att överdriva varumärkets säregna egenskaper. Förhållandet har illustrerats av Domeij beträffande patentlicenser, i frågan om köplagen utgör en lämplig utgångspunkt för analogier. Domeij pekar på att det i doktrinen tycks finnas en skillnad i ställningstagande beroende på från vilken rättslig disciplin man närmar sig frågan.s. 3

7.Att den egna diskursens förståelsehorisont tenderar att ges prioritet och lyftas fram – på bekostnad av att det främmande undantrycks – kanske i sig inte är förvånande. Premisserna för denna typ av undersökningar av två skilda rättsområden, eller diskurser, kräver därför ett reflekterat förhållningssätt. Målsättningen i undersökningen har varit att på allvar försöka förena de båda rättsområdena och därigenom motverka att något av rättsområdena oreflekterat blir styrande för analysen. Förhållningssät-s. 3

8.19 tet skulle kunna betecknas som ett försök att sammansmälta varumärkesrätten och kontraktsrätten.s. 3

9.Synsättet har påverkat undersökningens inriktning och genomförande i flera avseenden. Hur denna påverkan konkretiseras framgår särskilt av avsnitt 1.5.3 nedan, där undersökningens metod diskuteras. Utöver inverkan på undersökningens metodval, har förhållningssättet inneb urit att frågeställningarna i undersökningen har begränsats till antalet. I stället har grundlighet i analysen eftersträvats. Avsikten med undersökningen är således inte att tillhandahålla en allmän redogörelse för innehållet i olika kontraktstyper, med en analys av vanligt förekommande klausuler. Det är heller inte tanken att uttömmande behandla kontraktsrättliga frågor som avtalen kan ge upphov till.s. 4

10.Begränsningen i antalet undersökningsfrågor ska uppfattas som del i en strävan efter att erhålla en djupare förståelse för hur sammansmältningen mellan rättsområdena kan ta sig uttryck. Genom att frågorna undersöks på en grundligare nivå är förhoppningen att analysen ska ge ledning för bedömning av varumärkets betydelse i ett bredare kontraktsrättsligt sammanhang och även underlätta fortsatta studier i ämnet. Frågorna som undersöks beskrivs översiktligt i avsnitt 1.6 nedan. En övergripande motivering till urvalet av frågor är att påverkan av varumärkesrättens innehåll kan antas vara särskilt tydlig i dessa situationer. De närmare skälen för valet av varje enskild frågeställning framgår av inledningen till respektive avsnitt.s. 4

11.Syftet med undersökningen är att studera vilken betydelse varumärkesrätten har för kontraktsrättsliga bedömningar. Med en terminologi lånad från sakrättens område kan undersökningen sägas analysera varumärkesrätten utifrån ett dynamiskt perspektiv. Härmed avses en analys av de kontraktsrättsliga konflikter som kan uppkomma till följd av att varumärkeshavaren på något sätt förfogat över ensamrätten på kontraktuell väg, till exempel genom en överlåtelse eller upplåtelse. Det ska jämföras med den statiska varumärkesrätten som åsyftar ensamrättens innehåll och det skydd som ensamrättspositionen tillhandahåller i viloläge, till exempel vad innehavaren har rätt att förbjuda andra från att göra (förbudsrätten).s. 4

12.Begreppsanvändningen används för att åskådliggöra att frågan om varumärkesrättens innehåll (den statiska sidan) i principiellt hänseende är skild från vilken betydelse föremålet har i en kontraktsrättslig kon20 text (den dynamiska sidan). I undersökningen hamnar den kontraktuella dispositionen i fokus. Det är emellertid inte fråga om att den statiska och dynamiska sidan utgör väsensskilda aspekter, utan skillnaden ska snarare uppfattas som två sidor av samma mynt. Bedömningen av kontraktets rättsverkningar och förpliktelser påverkas av avtalsföremålets konkreta egenskaper. Utgångspunkten i undersökningen är således att varumärkesrättens statiska innehåll avgör hur varumärket ska uppfattas i det dynamiskt kontraktsrättsliga perspektivet. Den dynamiska kontexten kan svårligen diskuteras utan att man har klart för sig vad varumärkesrättens statiska sida innebär. Förutsättningarna gör det nödvändigt att beskriva vad varumärkesrättens egenskaper och innehåll innebär, dvs. vad som utgör varumärkesrättens skyddsföremål. Innan detta behandlas ska emellertid några av undersökningens avgränsningar lyftas fram.s. 4