fonder och program

1.Som ett led i EU:s sammanhållningspolitik vidtar EU olika åtgärder för att bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom EU. Denna sam­ manhållningspolitik bedrivs i sjuåriga program och finansieras av struk­ turfonderna, vilka tillsammans utgör en tredjedel av EU:s sammanlagda budget. För att stöd ska utgå enligt strukturfonderna krävs att vissa grund­ läggande villkor är uppfyllda:s. 5

2.1. EU-medlen ska komplettera nationella medel och får aldrig ersättas. 5

3.dem,s. 5

4.2. medlen ska användas där de bäst behövs,s. 5

5.3. projekten ska omfattas av nationell medfinansiering, samts. 5

6.4. det ska föreligga en nära samverkan mellan kommissionen, med­s. 5

7.lemslandet, medverkande myndigheter och andra aktörer. Vid sidan av strukturfondsprogrammen finns det också möjlighet att an­ söka om EU-medel inom andra typer av program, vilka också förutsätter nationell medfinansiering.s. 5

8.För att kunna erhålla medel från strukturfonderna eller från EU:s andra program krävs därför som nämnts annan offentlig medfinansiering. Med­ finansiering kan enligt 19 § förordningen (2007:14) om förvaltning av EU:s strukturfonder utgöras av rena bidrag men även bestå i tillhandahål­ lande av fastigheter, lokaler, utrustning, material, forskning eller förvärvs­ arbete.s. 5

9.Samtidigt har Regeringsrätten tidigare gett uttryck för uppfattningen att det förhållandet att regional och lokal medfinansiering erfordras för att medel ska kunna erhållas från EU:s strukturfonder inte har ansetts utgöra synnerliga skäl för kunna frångå huvudregeln i 2 kap. 8 § kommunallagen, vilket följer av RÅ 2000 ref. 1.s. 5

10.Med hänvisning till utformningen av kommunalagens reglering och Regeringsrättens praxis ansåg lagstiftaren det finnas anledning att utvidga den kommunala kompetensen på området i och med att en annan ord460 Se också prop. 2008/09:21. 256s. 5

11.5 De svenska regleringarna rörande offentliga stöd... ning skulle riskera få till följd att Sveriges möjligheter att nyttja EU-medel skulle påverkas negativt. Numera finns det därför särskilt stöd i 2 kap. 3 § lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter för kommuner och landsting att medfinansiera projekt inom ramen för EU:s strukturfonder och program.s. 5

Bidrag för åtgärder i lokala investeringsprogram

1.Därtill följder det av 2 kap. 9 § lag (2009:47) om vissa kommunala be­ fogenheter att kommuner som fått statligt bidrag för åtgärder i lokala inves­ teringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället eller för klimatinvesteringsåtgärder, får använda bidraget för att ge ekonomiskt och annat stöd till enskilda, oavsett regleringen i 2 kap. 8 § kommunallagen, under förutsättning att stödet ifråga beviljas i enlighet med de föreskrifter som gäller för bidraget. Av förarbetena till den ursprungliga regleringen, lag (1997:1323), följer att kommunerna genom lagen ska ges möjlighet att i samverkan med olika privata och offentliga lokala aktörer söka statligt stöd till investeringsinsatser som ökar den ekologiska hållbarheten.461 När regeringen fattat beslut om ett statligt bidrag till kommunens lokala investeringsprogram är det kommunens ansvar att programmet genom­ förs. Kommunen ansvarar då för att fördela det ekonomiska stödet vidare till de olika interna och externa aktörer som är ansvariga för de åtgärder som beskrivs i kommunens program. Av investeringsprogrammen ska framgå om och i så fall hur de plane­ rade insatserna:s. 5

2.a) minskar miljöbelastningens. 5

3.b) ökar effektiviteten i användning av energis. 5

4.c) ökar effektiviteten i användning av andra naturresursers. 5

5.d) gynnar användning av förnybara råvarors. 5

6.e) ökar återbruk och återvinning av resursers. 5

7.f) bidrar till att den biologiska mångfalden bevaras och förstärkss. 5

8.g) bidrar till att förbättra cirkulationen av växtnäringsämnen I lagstiftningens förarbeten reflekteras inte över förhållandet mellan den aktuella regleringen och EU:s statsstödsregler. I vilken utsträckning en 461 Se prop. 1997/98:1, utgiftsområde 18, s. 47.s. 5

9.257 5 De svenska regleringarna rörande offentliga stöd... kommun kan fördela statliga medel på så sätt att ett eller flera företag gynnas måste således också bedömas utifrån statsstödsrätten, oavsett den svenska nationella regleringen.s. 5

.43 Kommunala stöd till turistnäringen

1.Av 4 kap. 1 § följer att kommuner får vidta åtgärder för uppförande och drift av turistanläggningar i den utsträckning det behövs för att främja turistväsendet inom kommunen.s. 5

2.Den kommunala kompetensen på området är emellertid inte oin­ skränkt, utan begränsas dels av stadgandet att en kommunal åtgärd måste vara påkallad för att främja turistväsendet, dels av att den kommunala kompetensen endast omfattar uppförande och drift av turistanläggningar i kommunen.s. 5

3.Kommunala åtgärder som vidtas med stöd av lagen får visserligen inte syfta till att generera ett överskott men ska om möjligt vidtas utan slutlig ekonomisk uppoffring. Något egentligt undantag från den kommunala självkostnadsprincipen medges således inte heller då en kommun tillhanda­ håller service i form av en turistanläggning med hänvisning till den aktuella regleringen. I förarbetena anges att investeringar på turistområdet med stöd av lagen ska föregås av en noggrann utredning angående förutsättningarna för åtgärderna och dess behov.462s. 5

4.Enligt lagens ordalydelse är det endast åtgärder som vidtas för uppfö­ rande och drift som omfattas av kompetensutvidgningen. Som exempel på kommunala åtgärder vilka kunde anses falla inom den föreslagna kompe­ tensen angavs av Kommunalrättskommittén: långivning, borgensåtagan­ den, markanskaffning, medverkan i enskilda företag och drift genom egen förvaltning eller genom ett kommunalt företag.4631 begreppet uppförande ligger både åtgärder som vidtas för att kunna genomföra exempelvis en projektering, och själva anläggningsarbetet.464 Att däremot lämna stöd till marknadsföring utgör en åtgärd som kan hänföras till begreppet drift. En kommun kan således med stöd av bestämmelsen vidta åtgärder som underlättar driften av en befintlig anläggning eller vilka underlättar tillska­ pandet av en ny anläggning såsom projektering.s. 5

5.Genom formuleringen att en åtgärd måste vara påkallad för att främja turistväsendet ska underlag för en domstolsprövning om kommunen över­ 462 Se prop. 1968:44, s. 20. ^bi Se SOU 1967:50, s. 34. 464 Se t.ex. RÅ 1980 Ab 437. 258s. 5

6.5 De svenska regleringarna rörande offentliga stöd... skridit sin kompetens skapas, varför en kommunal åtgärd som uppenbart är för långtgående ska kunna underkännas. Av lagens förarbeten framgår emellertid att någon restriktivitet vid bedömningen inte ska iakttas.465 Enligt propositionen begränsas kommunernas kompetens på området av att en åtgärd på objektiva grunder måste framstå som ägnad att gynna turistväsendet i kommunen.466 Enligt förarbetena inskränks också kom­ munernas kompetens på området då det kommunala engagemanget tar sig form av stöd till en enskild organisation eller ett enskilt företag. Om så är fallet ska det stöd som lämnas stå i rimlig proportion till allmännyttan och inte heller innebära ett otillbörligt gynnande av någon enskild.467 Då det mycket väl ryms inom den kommunala kompetensen att stödja företag verksamma inom turistnäringen kan frågan uppkomma i vilken utsträckning det är förenligt med EU:s statsstödsrätt. I händelse av att en kommun exempelvis lämnar bidrag till ett turistföretag torde det inte råda några tvivel om att både de krav som följer av stödbegreppet och de krav som ligger i selektivitetskriteriet är uppfyllda. Som utgångspunkt kan det också kunna hävdas att alla stöd om gynnar ett företag framför ett annat, det vill säga ett stöd som är selektivt, påverkar konkurrensen. Frågan är dock i vilken utsträckning sådana kommunala stöd kan anses påverka handeln mellan medlemsstater. Det måste således närmare under­ sökas huruvida ett kommunalt stöd till ett turistföretag påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Det är emellertid med stor sannolikhet ovanligt att en kommun stödjer ett turistföretag som inte endast engagerar sig på den svenska marknaden då kommunala stöd vanligtvis lämnas till lokala företag. Det faktum att ett företag som gynnas av ett kommunalt stöd endast bedriver sin verksamhet i Sverige utesluter däremot inte nödvändigtvis att handeln mellan medlems­ stater påverkas, inte minst ifråga om stöd till turistföretag, i och med att det är en bransch som i stor utsträckning kännetecknas av gränsöverskridande handel. Kommissionen har ifråga om stöd till turistföretag uttalat att:s. 5

7.“Such economic activity is the object of an intensive trade throughout thes. 5

8.Single Market and therefore the scheme can well distort or threaten to distorts. 5

9.competition and affect trade between the Member States.”468 465 Se SOU 1967:50, s. 35 och prop. 1968:44, s. 20. 466 Se prop. 1968:44, s. 20. 467 Se prop. 1968:44, s. 20. 468 Kommissionens beslut 07.11.2001, C(2001)2990. Se också t.ex. kommissionens beslut 15.01.2002, C(2002) 11 fin, i vilket kommissionen uttalade att turism ar en industri som omfattas av konkurrens på EU-nivå.s. 5

10.259 5 De svenska regleringarna rörande offentliga stöd... Kommissionen har också i flera andra avgöranden konstaterat att stöd till företag verksamma inom turistnäringen mycket väl kan påverka handeln mellan medlemsstater.469 Exempelvis har ett stöd som lämnades för att utveckla en större nöjespark omfattats av förbudet i artikel 107.1. Kom­ missionen uttalade att en större nöjespark kan påverka turistflödet och att det aktuella stödet dessutom fick till följd att andelen turistattraktioner i det ifrågavarande området ökade, varför stödet riskerade påverka både konkurrensen och handeln mellan medlemsstater.470 Likaså har stöd som medfört att företag lyckats attrahera turister till ett visst område ansetts påverka konkurrensen då turisterna annars hade rest till någon annan medlemsstat.471s. 5

11.Kommissionen konstaterade däremot i beslut C(2003)902fin att det inte förelåg någon risk för att konkurrensen skulle påverkas och att samhandelskriteriet skulle vara uppfyllt med hänvisning till att stödmottagen var lokaliserad till ett område som inte kännetecknades av en omfattande turistnäring.472 Kommissionen har på samma sätt uttalat att stöd till min­ dre museer inte riskerar påverka konkurrensen.473s. 5

12.I sammanhanget måste dessutom den så kallade de minimis-förordningen beaktas.474 Utgångspunkten enligt förordningen är som nämnts att stöd som understiger 200 000 euro under en treårsperiod inte uppfyller samtliga kriterier i artikel 107.1 EUF-fördraget. Förordningen ska däre­ mot enligt artikel 1.1 d inte tillämpas på stöd som är direkt knutet till exporterade volymer, till upprättandet eller driften av ett distributionsnät eller till andra löpande utgifter som har samband med exportverksamhet. Följaktligen måste undersökas huruvida ett specifikt stöd som lämnas av en kommun till ett turistföretag avser löpande utgifter samt om den aktu­ ella turistverksamheten är att klassificera som exportverksamhet. 469 Se t.ex. kommissionens beslut 17.04.2001, SG (2001) D/287753 och 21.01.2002, C(2002) 139. 470 Kommissionens beslut 17.09.2003, C(2003) 3241. Även av kommissionens beslut 02.08.2002, C(2002) 2980, framgick att stöd till en nöjespark kunde påverka handeln mellan medlemsstater. 471 Kommissionens beslut 11.06.2001, SG(2001) D/289093. Se också p. 64 i kommis­ sionens beslut 09.04.2002, C(2002) 1191, vari det framgår att kommissionen intar stånd­ punkten att statligt stöd till anläggningar som är belagna på turistorter, vilka kan dra till sig användare som har utländska resmål som alternativ, snedvrider konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna. 472 Kommissionens beslut 02.03.2003, C(2003)902fin. 471 Kommissionens beslut 21.01.2003 (ärende NN 136a/2002). Stödbudgeten för det aktuella ekomuseet var 7,3 miljoner euro. 474 Förordning 1998/2006/EG. 260s. 5

13.5 De svenska regleringarna rörande offentliga stöd... Även om turistindustrins kärna består i att locka människor från en annan region eller ett annat land att besöka det egna området och många gånger dessutom att förmå medborgare i det egna landet att tillbringa sin semester där, torde det kunna konstateras att turistverksamhet som sådan inte kan klassificeras som exportverksamhet, utan en närmare granskning i det enskilda fallet.475 Av den händelse ett kommunalt stöd till ett turist­ företag kan anses vara exportrelaterat fordras dessutom att stödet utgör ett driftsstöd för att de minimis-reglerna inte ska kunna tillämpas. Således finns det normalt inget som utesluter en tillämpning av de minimis-regler­ na endast på den grund att stöd lämnas till ett företag verksamt inom turistnäringen. På så sätt torde kommunala stöd till turistföretag regelmäs­ sigt kunna undandras från kommissionens granskning med hänvisning till de minimis-förordningen, under förutsättning att de i förordningen angivna villkoren är uppfyllda. Av kommissionens praxis framgår emellertid att samhandelskriteriet mycket väl kan vara uppfyllt då större stöd lämnas till företag engagerade i turistverksamhet.476 Sålunda tycks det vara riskabelt att dra några generella slutsatser ifråga om huruvida samhandelskriteriet är uppfyllt i samband med kommunala stöd till turistföretag - varje situation måste bedömas utifrån förutsättningarna i det enskilda ärendet.s. 5

Regleringen rörande statligt stöd till näringslivet

1.Det är inte endast kommunala stöd som är föremål för svensk intern offent­ lig reglering, utan det samma gäller som nämnts också stöd som lämnas av staten och statliga myndigheter. Den tydligaste regleringen på området är förordning (1988:764) om statligt stöd till näringslivet, vilken enligt förordningens 1 § ska tillämpas på statligt stöd till näringslivet i form av lån och bidrag, i den mån regeringen föreskriver det. Ifråga om sådant stöd som omfattas av EU-rättens reglering ska dock förordningens 21-23 §§ 475 Jfr kommissionens beslut 02.05.2001, SG (2001) D/288280. I det aktuella ären­ det hade Danmark med stod av förordning (EG) 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse, EGT nr L 10, 13.01.2001, s. 30, betalat ut stöd som gynnade turistnäringen utan föregående anmälan, vilket kommissionen inte anmärkte mot då denne tog ställning till en senare anmälan. Kommissionen tog i beslutet däremot inte explicit ställning till om de minimisförordningen var tillämplig, dvs. om det aktuella stödet utgjorde ett stöd som skulle täcka löpande utgifter som hade samband med exportverksamhet. 476 Se t.ex. kommissionens beslut 02.06.2003, C(2003) 1811.s. 5

2.261 5 De svenska regleringarna rörande offentliga stöd... alltid tillämpas, oavsett om regeringen föreskrivit det eller inte. Av samma bestämmelse följer också att bestämmelserna i 18-20 §§ gäller för allt stat­ ligt stöd som omfattas av den så kallade de minimis-förordningen.477s. 5

3.Av 21 § följer som nämnts ovan att det vid statligt stöd alltid ska gälla som villkor att stödåtgärderna får upphävas eller ändras och stödet återkrä­ vas om Europeiska kommissionen genom beslut som vunnit laga kraft eller Europeiska unionens domstol har funnit att stödet strider mot artikel 107. Vidare stadgas det att beslut om upphävande eller ändring av stödåtgärder fattas av regeringen som vid varje enskilt tillfälle ska fastställa villkoren för återbetalningen.s. 5

4.Dessutom stadgas det i förordningens 22 § att statliga myndigheter ska underrätta regeringen om alla former av stödåtgärder som kan bli föremål för prövning av Europeiska kommissionen och att en sådan underrättelse ska lämnas innan stödåtgärden ifråga vidtas. Samma paragraf föreskriver också att statliga myndigheter ska lämna uppgifter för uppföljning av befint­ liga stöd till Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.s. 5

5.I sammanhanget ska det särskilt uppmärksammas att förordningen, ifråga om de materiella bestämmelserna, som huvudregel endast reglerar två olika typer av stöd, nämligen lån och bidrag. Förordningen reglerar således inte andra typer av stöd, även om dessa mycket väl skulle kunna uppfylla en bredare definition av stödbegreppet, såsom en möjlighet att få förvärva egendom på särskilt gynnsamma villkor. Därtill ska anmärkas att förordningen endast reglerar statliga stöd i den meningen att stödet ska lämnas av det centrala statsorganet eller någon av dess myndigheter för att åtgärden ska omfattas av förordningen.s. 5

6.Som ett grundläggande kriterium enligt förordningen gäller att stöd endast får lämnas till sökande om behovet av finansiering inte kan till­ godoses via banker och andra kreditinstitut som står under Finansinspek­ tionens tillsyn.s. 5

7.Om inte annat särskilt föreskrivs ska det för lån gälla att den sökande enligt 16 § ställer de säkerheter som med hänsyn till stödets ändamål, sökandens ekonomiska ställning och övriga omständigheter bedöms skä­ liga. Om ställda säkerheter väsentligt försämras, får lånet sägas upp till omedelbar betalning.s. 5

8.I samband med en stödmyndighets prövning av om stöd ska lämnas, ska myndigheten ta hänsyn till om sökanden tidigare i annan ordning har beviljats statligt stöd. Vad en sådan prövning ska utmynna i slås däremot 477 Förordning 1998/2006/EG. 262s. 5

9.5 De svenska regleringarna rörande offentliga stöd... inte fast i förordningen, varför ett tidigare stöd inte nödvändigtvis uteslu­ ter att en stödmyndighet lämnar ett nytt stöd till företaget. Som utgångs­ punkt ska stöd endast lämnas om verksamheten bedöms vara eller kunna bli lönsam från företagsekonomisk synpunkt. Under förutsättning att det är av avgörande betydelse ur bland annat sysselsättningspolitiska eller regionalpolitiska aspekter så kan dock regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge att stöd lämnas även i annat fall, 4 §. Ytter­ ligare en huvudregel är att stöd utan särskilt medgivande endast får lämnas om det avser att finansiera en åtgärd som ännu inte är påbörjad. Om det föreligger synnerliga skäl kan däremot avsteg från denna huvudregel göras. Ansökan om att erhålla stöd ska enligt förordningens 6 § vara skrift­ lig och sökanden ska lämna stödmyndigheten de uppgifter och göra den utredning som myndigheten bestämmer. Själva beslutet om stöd ska enligt dess 7 § som nämnts innehålla uppgift om:s. 5

10.1. mottagare av stödet,s. 5

11.2. stödets art och ändamål,s. 5

12.3. stödets omfattning,s. 5

13.4. för stödet ställda säkerheter (i fråga om lån),s. 5

14.5. mottagarens skyldighet att lämna uppgift om stödetss. 5

15.användning, ochs. 5

16.6. övriga villkor för stödet. Om inte ett stöd tas i anspråk inom sex månader efter dagen för beslu­ tet eller om stödmyndigheten fastställt en lyftningsplan för stödet, detta inte tas i anspråk enligt planen, förfaller beslutet att lämna stödet under förutsättning att myndigheten inte förlängt den tid inom vilken stödet sålunda ska tas i anspråk, vilket den enligt 8 § kan göra om det föreligger synnerliga skäl. Enligt förordningens 9 § ska den som beviljats stöd efter anmaning lämna stödmyndigheten en skriftlig redovisning för den verksamhet stö­ det gäller och för stödets utnyttjande samt då det är aktuellt lämna en plan för det fortsatta utnyttjandet, inom de tidsramar som myndigheten bestämmer, likväl som mottagaren också ska ge myndigheten eller den som myndigheten utser tillfälle att granska verksamheten och på begäran lämna ytterligare uppgifter om verksamheten. Den som beviljats lån ska också utan dröjsmål underrätta stödmyndigheten innan beslut fattas om:s. 5

17.1. överlåtelse av någon betydande del av anläggningstillgångar, licen­s. 5

18.ser, patent eller andra liknande tillgångar i verksamheten,s. 5

19.263 5 De svenska regleringarna rörande offentliga stöd...s. 5

20.2. upptagande av större lån,s. 5

21.3. större borgensåtaganden,s. 5

22.4. nedläggning av väsentlig del av verksamheten,s. 5

23.5. ägarbyte,s. 5

24.6. företagsombildning ochs. 5

25.7. annan åtgärd av motsvarande betydelse. Enligt 17 § ska beslut om bidrag omedelbart hävas och statligt lån ska sägas upp till omedelbar betalning om stödet beviljats på grund av oriktig eller ofullständig uppgift av sökanden, eller om den som beviljats stöd på ett allvarligt sätt bryter mot villkor som gäller för stödet eller om annat sådant förhållande inträffar som innebär att låntagaren med hänsyn till syf­ tet med lånet uppenbarligen inte bör få ha kvar detta. I sådana situationer får bidraget eller avskrivet lånebelopp krävas tillbaka inom tio år från det att bidrags- eller lånebeloppet betalades ut.s. 5

26.Av förordningens 19 § följer också att innan ett så kallat de minimisstöd beviljas ska det stödmottagande företaget lämna en skriftlig redogö­ relse för allt annat stöd av mindre betydelse som företaget fått under de två föregående beskattningsåren och det innevarande beskattningsåret, det vill säga allt annat stöd som omfattas av den så kallade de minimis-förordningen. Redogörelsen ska också innehålla information om eventuellt annat stöd som företaget ansökt om eller beviljats och som avser samma stödberättigade kostnader som är aktuella för det nya stödet. Stödet får enligt de minimis-förordningen inte beviljas förrän det kontrollerats att det inte medför att det totala stöd av mindre betydelse som företag får under det innevarande beskattningsåret och de två föregående beskatt­ ningsåren överskrider det i förordningen angivna stödtaket.s. 5

27.I sammanhanget ska dessutom observeras att det av 25 § i förordningen följer att de myndigheter som bevakar statens rätt i fråga om beviljat stöd i samband med ackord eller annars, får efterge denna rätt om kapitalbe­ loppet eller, i fråga om flera förfallna fordringar hos samme gäldenär, det sammanlagda kapitalbeloppet inte överstiger 1 miljon kronor. I vilken ut­ sträckning en medlemsstat kan medverka vid ett ackord genom att efterge ett stöd måste emellertid också bedömmas utifrån EU:s statsstödsregler.s. 5

28.Vad gäller svenska förhållanden ska det återigen nämnas att det numera inte finns några principiella hinder för att staten ska kunna medverka vid ett ackord, under förutsättning att staten agerar i enlighet med den mark­ nadsekonomiska kreditorprincipen. Enligt Skatteverkets riktlinjer ska sta­ tens eventuella delaktighet i ett ackord också föregås av en analys rörande 264s. 5

29.5 De svenska regleringarna rörande offentliga stöd... om utdelningen vid en konkurs skulle vara ekonomiskt lönsam för staten. Om så kan förväntas vara fallet ska staten inte medverka i ett ackordsförfarande.478 Om staten däremot är en av flera oprioriterade borgenärer torde det tämligen enkelt kunna konstateras att staten agerar som motsvarande privata aktörer om de accepterar en ackordsuppgörelse, under förutsätt­ ning att också övriga oprioriterade borgenärer gör det. Avslutningsvis ska nämnas att beslut om statligt stöd till näringslivet endast får överklagas om regeringen särskilt har föreskrivit det, vilket följer av 26 §.s. 5