Inledande anmärkningar om reformarbetet
1.År 1978 genomfördes en omfattande reformering av Föräldrabalkens regler om underhåll till barn.1 Reformen syftade särskilt till att lätta på underhållsbördan för ekonomiskt svaga underhållsskyldiga och att söka åstadkomma större enhetlighet i praxis i fråga om beräkningen av underhållsbidrag.2s. 7
2.Före 1978 års reform gällde bl.a. att föräldrars underhållsskyldigs. 260
3.het ansågs ovillkorlig. För äldrar hade nämligen då att svara för barnss. 260
4.underhåll även om de saknade ekonomisk förmåga därtill och ävens. 260
5.om barnet i och för sig skulle ha kunnat genom eget arbete bidra tills. 260
6.underhållet. Denna ovillkorliga underhållsskyldighet upphörde ”ejs. 260
7.innan barnet erhållit den utbildning som med hänsyn till föräldrarnass. 260
8.villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig och ej i något fall förräns. 260
9.barnet fyllt sexton år” (7 kap. 1 § FB i tidigare lydelse). Genom 1978 års reform avskaffades bl.a. principen om underhållsskyldighetens ovillkorlighet. Vid fastställande av en förälders underhållsskyldighet ska alltså hänsyn tas till förälderns förmåga att utge underhåll. Saknas sådan förmåga är barnet ändock garanterat ett underhåll genom olika sociala förmåner, särskilt genom s.k. underhållsstöd enligt numera socialförsäkringsbalkens (SFB) 17-19 kapitel (tidigare enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd). (Se om underhållsstöd nedan under 7.5.)s. 260
10.Den aktuella reformen innebar vidare bl.a. att det för att lätta på underhållsbördan för ekonomiskt svaga underhållsskyldiga inför des regler om s.k. förbehållsbelopp-, som behandlas närmare nedan under 7.3. Dessa regler (7 kap. 3 §) innebär i korthet att när under hållsbidrag bestäms så har den underhållsskyldige rätt att för eget och annans underhåll förbehålla sig ett belopp omfattande vanliga levnadsomkostnader och bostadskostnad. Genom dessa regler, jämte en del andra sådana, sökte man också åstadkomma mera enhetliga normer för beräkning av underhållsbidrag för att praxis på området därigenom skulle bli mera enhetlig än före reformen. Det infördes också en möjlighet för den underhållsskyldige att vid fullgörande av sin bidragsskyldighet få göra ett avdrag när han/hon haft barnet hos sig en viss sammanhängande tid. Bland övriga lagändringar genom 1978 års reform kan nämnas ändringar i reglerna om jämkning av under hållsskyldigheten (se nedan under 7.4) och i reglerna om preskription av underhållsfordran (se nedan i avsnitt 7.2). Vad gäller preskription ska här endast nämnas att medan före reformen den vanliga preskrip tionstiden å tio år gällde för fordran på fastställt underhållsbidrag så förkortades genom reformen denna preskriptionstid till tre år men är nu, genom en lagändring år 1994, fem år.s. 261
11.Reglerna om underhållsskyldighet mot barn måste ses i sam band med olika sociala förmåner, såsom det allmänna barnbidraget, bostadsbidrag, olika former av studiehjälp men framförallt under hållsstödet, som alltså numera regleras i 17-19 kapitlen SFB (tidigare lagen (1996:1030) om underhållsstöd, vilken lag i sin tur ersatt den upphävda lagen (1964:143) om bidragsförskott).9s. 261
12.Bidragsförskottet hade två olika funktioner, nämligen dels att uts. 262
13.göra ett rent förskott på fastställt underhållsbidrag, dels ock genom regs. 262
14.ler om s.k. ufyllnadsbidrag att garantera varje bidragsberättigat barns. 262
15.en viss minimiunderhållsstandard (bidragsförskottet uppgick för års. 262
16.1996 till 14 080 kr, dvs. 1 773 kr per månad) även om det fastställdas. 262
17.underhållsbidraget inte medgav denna underhållsstandard. Den dels. 262
18.av bidragsförskottet som utgjorde rent förskott på fastställt unders. 262
19.hållsbidrag sökte det allmänna kräva åter av den underhållsskyldiges. 262
20.medan kostnaderna för den del av bidragsförskottet som utgjordess. 262
21.av s.k. utfyllnadsbidrag stannade på samhället. Den koppling mels. 262
22.lan reglerna om underhållsskyldighet och reglerna om bidragsförs. 262
23.skott som framträdde genom reglerna om s.k. utfyllnadsbidrag leddes. 262
24.ibland till diskutabla resultat och blev därför föremål för en hel dels. 262
25.kritik.10 Det räcker här med att påpeka att systemet inbjöd till försöks. 262
26.från föräldrars sida att sätta underhållsbidraget så lågt som möjligts. 262
27.för att därigenom övervältra så mycket som möjligt av ansvaret förs. 262
28.kostnaderna för barnets underhåll på det allmänna genom reglernas. 262
29.om utfyllnadsbidrag. Samhällets kostnader för bidragsförskottens. 262
30.kom också att med tiden uppgå till högst ansenliga belopp årligens. 262
31.(för t.ex. budgetåret 1992/93 till ca 3,1 miljarder kr).11 Frågan oms. 262
32.detta samhällsstöd kom därför att bli föremål för flera års utredande.s. 262
33.Är 1990 presenterade den s.k. underhållsbidragskommittén tre olikas. 262
34.alternativ till ett nytt samhällsstöd för ensamföräldrar (SOU 1990:8s. 262
35.och 48). Förslaget ledde dock av olika orsaker ej till lagstiftning. I juni 1993 beslöt regeringen att tillsätta en ny utredning - Under hållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen -93 - för att undersöka bl.a. om reglerna för beräkning av underhållsbidrag kunde förenklas, hur de negativa effekterna av samordningen av reglerna om under hållsbidrag och reglerna om bidragsförskott kunde minskas samt om statens kostnader för sådana bidrag kunde reduceras. (Jfr härom nedan under 7.2.) I mars 1995 avlämnade utredningen betänkandets. 262
36.Underhållsbidrag och bidragsförskott.^ På grundval av utredningens förslag genomfördes lagstiftning år 1998 innebärande dels viss änd ring av reglerna om umgängesavdrag, dvs. om en umgängesberättigad förälders rätt att tillgodoräkna sig avdrag med viss del av under hållsbidraget för tid då denne haft barnet hos sig (7 kap. 4 § FB), dels ock införandet av regler om fördelning föräldrarna emellan av kostnaderna för umgängesresor när den umgängesberättigade föräld ern bor på annan ort än barnet (6 kap. 15 b § FB). Som ett resultat av utredningens arbete avskaffades vidare genom lagstiftning, som trädde i kraft den 1 januari 2002, den s.k. avbrottsregeln, dvs. regeln om att föräldrars skyldighet att underhålla barn som studerar, dock längst intill dess barnet fyller 21 år, kunde vid studieavbrott defi nitivt upphöra tidigare (7 kap. 1 §, 2 st.)15 (Se härom nedan under 7.2.) (Tilläggas bör att de delar av betänkandet Underhållsbidrag och bidragsförskott, som handlade om bidragsförskott kom att bli inaktu ella genom nedannämnda lagstiftning om underhållsstöd.}s. 263
37.Efter det att riksdagen under hösten 1994 beslutat om vissa bespa ringar i fråga om samhällets kostnader för bidragsförskotten tillsattess. 263
38.inom Socialdepartementet en arbetsgrupp med uppgift att föreslå hurs. 264
39.dessa besparingar skulle uppnås. Arbetsgruppens förslag, Underhållss. 264
40.stöd till barn till särlevande föräldrar, framlades i januari 1996.16 Efters. 264
41.sedvanlig remissbehandling och lagrådsremiss överlämnade så reges. 264
42.ringen i maj 1996 till riksdagen prop. 1995/96:208 Underhållsstöds. 264
43.till barn till särlevande föräldrar, m.m. Denna antogs av riksdagen is. 264
44.oktober 1996 och en lag om underhållsstöd trädde i kraft den 1 des. 264
45.cember 1996.17 Som här tidigare framgått har denna lag upphävtss. 264
46.och ersatts av regler om sådant stöd i 17-19 kapitlen SFB, se närmares. 264
47.härom under 7:5.s. 264
48.Det bör redan här framhållas, att de regler om underhåll som nus. 264
49.nedan ska behandlas har genom införandet av regler om underhållss. 264
50.stöd förlorat något i praktisk betydelse. Rätten till underhållsstöds. 264
51.gäller nämligen oavsett om underhållsbidrag fastställts eller ej ochs. 264
52.oavsett det eventuellt fastställda underhållsbidragets storlek. Normalts. 264
53.torde därför den underhållsberättigade föräldern ha intresse av atts. 264
54.underhållsbidrag fastställs enligt nedan redovisade regler i FB försts. 264
55.om underhållsbidraget kan beräknas komma att uppgå till högres. 264
56.belopp än det offenligrättsliga underhållsstödet vilket enligt 18 kap.s. 264
57.20 § SFB numera uppgår till 1 273 kr/mån.18s. 264
Allmänt om underhåll till barn
1.Reglerna om underhållsskyldighet mot barn, som återfinns i 7 kap. is. 264
2.Föräldrabalken, gör numera ingen skillnad mellan barn till gifta ochs. 264
3.ogifta föräldrar.19s. 264
4.Grunden för föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn ansess. 265
5.vara blodsbandet. - Beträffande adoptivbarn framgår av den allmäns. 265
6.na regeln i 4 kap. 8 § FB om deras rättsställning att de biologiskas. 265
7.föräldrarnas underhållsskyldighet i och med adoptionen helt övergårs. 265
8.på adoptanten eller adoptanterna. - Styvförälder, som är gift meds. 265
9.barnets vårdnadshavare eller som själv har eget barn med denne, kans. 265
10.bli underhållsskyldig enligt en regel i 7 kap. 5 §. En förutsättning förs. 265
11.denna underhållsskyldighet är att styvföräldern varaktigt bor tillsams. 265
12.mans med styvbarnet och dennes vårdnadshavare. Om särskilda skäls. 265
13.föreligger är styvföräldern underhållsskyldig även när styvbarnet flyts. 265
14.tat hemifrån. Ett exempel på ett sådant fall kan vara att barnet flyttats. 265
15.hemifrån för att studera.20 Det bakomliggande motivet till styvförs. 265
16.älders underhållsskyldighet är givetvis att alla barn i en och sammas. 265
17.familj ska ha samma levnadsstandard. En styvförälders underhållss. 265
18.skyldighet enligt 7 kap. 5 § påverkar dock inte barnets biologiskas. 265
19.förälders underhållsskyldighet utan den är endast subsidiär i förhåls. 265
20.lande till denna. Detta innebär, att om barnets biologiska förälders. 265
21.fullgör sin underhållsskyldighet enligt avtal eller dom så är styvförälds. 265
22.erns underhållsskyldighet begränsad till att avse den standardöknings. 265
23.barnet är berättigad till, om nu styvförälderns ekonomiska förmågas. 265
24.råkar medge en högre underhållsstandard än den biologiska (unders. 265
25.hållsskyldige) förälderns ekonomiska förmåga. En styvförälders härs. 265
26.nämnda subsidiära underhållsplikt behöver dock alltså endast tas is. 265
27.anspråk då den biologiska föräldern av någon anledning ej fullgörs. 265
28.sin underhållsskyldighet. I praktiken realiseras dock sällan dennas. 265
29.subsidiära underhållsplikt, eftersom det allmänna genom reglernas. 265
30.om underhållsstöd (tidigare bidragsförskott) garanterar barnet etts. 265
31.underhåll upp till en viss miniminivå när den biologiska föräldern ejs. 265
32.täcker barnets underhållsbehov. Det sagda innebär tydligen, att ens. 265
33.styvförälders underhållsskyldighet enligt regeln i 7 kap. 5 § i realite-s. 265
34.ten främst har praktisk betydelse för att tillförsäkra barnet den högres. 266
35.levnadsstandard som styvförälderns ekonomiska förmåga kan medges. 266
36.in casu.s. 266
37.Frågan om omfattningen av föräldrars underhållsskyldighet och desss. 266
38.utsträckning i tiden regleras i 7 kap. 1 §. Av denna regel framgår förs. 266
39.det första (1 st.) att föräldrarna har att svara för barns underhåll nefiers. 266
40.vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas, sams. 266
41.lade ekonomiska förmåga”.s. 266
42.Vad först gäller ”barnets behov” bör beaktas att detta givetvis kans. 266
43.växla från barn till barn, beroende på t.ex. olika anlag, hälsa etc. I förs. 266
44.sta hand har barnet rätt att få sitt grundbehov i fråga om mat, kläder,s. 266
45.bostad, förströelse etc. samt av utbildning (jfr 6 kap. 1 och 2 §§ FB)s. 266
46.tillgodosett. Men därutöver har barnet vidare, även om detta ej frams. 266
47.går av lagtexten, rätt till samma ekonomiska standard som sina föräldrar. Det sagda innebär alltså, att frågan om barnets underhålls behov måste ses i samband med frågan om föräldrarnas ekonomiska förhållande (jfr nedan).22 - Att man vid bedömande av barns behov av underhåll har att ta hänsyn till barnets egna inkomster och till gångar samt till barnets eventuella sociala förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa förmåner framgår direkt av lagtexten (se 7 kap. 1 §, 1 st., 2 p.). Av förarbetena till regeln fram går att ett barn i högre ålder som börjat förvärvsarbeta i allmänhet får räkna med att använda sina inkomster från arbetet till sitt eget uppehälle. Smärre inkomster som ett barn kan ha under feriearbete och liknande förhållanden bör dock enligt förarbetena inte få påverka frågan om föräldrarnas underhållsskyldighet. - I fråga om barnets eventuella egna tillgångar är tanken, att endast avkastningen av dessa i allmänhet ska få tas i beaktande vid bestämmande av föräldrarnas underhållsskyldighet, men att det någon gång kan finnas fog för att även beakta värdet av en mera ansenlig tillgång.23 Vad gäller frågans. 266
48.om beaktandet av barnet tillkommande sociala förmåner framgårs. 268
49.alltså av lagtexten att hänsyn ska vid bestämmande av föräldrarss. 268
50.underhållsskyldighet tas till sådana beroende på vad som följer avs. 268
51.föreskrifterna om dessa förmåner. Avgörande är under vilka föruts. 268
52.sättningar förmånen utgår och vad syftet med den är. Om förmånen,s. 268
53.såsom fallet är med t.ex. det allmänna barnbidraget och studiebidras. 268
54.get inom studiehjälpssystemet, utgår utan behovsprövning, anses dens. 268
55.böra påverka underhållsskyldigheten, dvs. medföra en minskning avs. 268
56.barnets behov av underhållsbidrag. Beträffande t.ex. socialhjälp, soms. 268
57.ju förutsätter en behovsprövning, förhåller det sig tvärtom, dvs. möjs. 268
58.ligheten för barnet att erhålla sådan hjälp reducerar inte den familje-s. 268
59.rättsliga underhållsskyldigheten, utan denna anses i stället primär is. 268
60.förhållande till socialhjälpen.24s. 268
61.I förarbetena förutsattes en viss schematisering i praxis i fråga oms. 268
62.bedömningen av kostnaderna för det underhållsberättigade barnets. 268
63.även om denna schematisering enligt departementschefen i proposis. 268
64.tionen inte fick drivas för långt.25 Särskilt betonades att frågan oms. 268
65.barnets totala underhållsbehov inte kan ses fristående från föräldrars. 268
66.nas ekonomiska förhållanden. ”Barnet kan, efter en glidande skala,s. 268
67.göra anspråk på en högre standard för egen del ju bättre ställt förs. 268
68.äldrarna har det i ekonomiskt hänseende. Detta standardtillägg förs. 268
69.barnet bör ... i första hand bedömas i förhållande till vad som utgörs. 268
70.båda föräldrarnas sammanlagda överskott av nettoinkomsten sedans. 268
71.förbehållsbeloppen har räknats från”, förklarade departementsches. 268
72.fen.26 Som framgår nedan under 7.3 sker nu också i praktiken vanlis. 268
73.gen en schablonmässig beräkning av barns underhållsbehov. Däremots. 268
74.lär man i domstolspraxis varit återhållsam när det gäller att utdömas. 268
75.sådant standardtillägg som diskuterades i propositionen.27s. 268
76.Föräldrars underhållsskyldighet är enligt regeln i 7 kap. 1 §, 1 st. beroende av deras "samlade ekonomiska förmåga”. När det gäller den inbördes fördelningen mellan föräldrarna av underhållsskyldigheten framgår vidare av sista stycket i nämnda regel att föräldrarna ska i kostnaderna för barnets underhåll ”sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga”. Hänvisningen till föräldrarnas förmåga innebär inte endast att föräldrarna ska ha en viss ekonomisk förmåga för att underhållsskyldighet överhuvudtaget skall bli aktuell.28 Hänsyns tagandet till förmågan innebär dessutom att barnet har rätt att ställa anspråk på högre standard och därigenom större underhåll ju större ekonomisk förmåga föräldrarna har. (Jfr ovan om vad som nyss sagts i frågan om barns behov.)29s. 269
77.Den frågan kan ställas om man vid bedömningen av en förälders förmåga har rätt att i stället för den in casu föreliggande faktiska (för värvs-) förmågan beakta den större förmåga som kanske i och för sig skulle kunna antas föreligga. I propositionen diskuteras detta spörsmål särskilt när det gäller frågan om bedömningen av betalningsförmågan hos en hemarbetande make eller sambo. Där sägs att utgångspunkten bör vara att man utgår från de faktiska förhållandena. Men om den hemmavarande maken har möjlighet att få ett arbete utanför hem met och familjesituationen inte kan anses kräva att maken avstår från denna möjlighet så vore det enligt departementschefen stötande att frånkänna maken förmåga att bidra till barnets kostnader. I sådant fall får man utgå från en tänkt inkomst när underhållsfrågan bedöms.30s. 269
78.I rättspraxis har frågan om bedömningen av en förälders förmågas. 270
79.aktualiserats bl.a. i ett antal rättsfall rörande jämkning av genom doms. 270
80.eller avtal fastställd underhållsskyldighet. Därvid kan först konstas. 270
81.teras att det i rättspraxis vid bedömande av en förälders förmåga atts. 270
82.utge underhåll ansetts godtagbart att föräldern ifråga - i varje fall oms. 270
83.denne varit ung eller kunnat åberopa medicinska skäl - på grunds. 270
84.av studier minskat sin förvärvsinkomst (se t.ex. NJA 1960 s. 648 ochs. 270
85.1970 s. 362J I ett rättsfall, NJA 1978 s. 392, godtogs dock även atts. 270
86.en icke helt ung underhållsskyldig förälder minskat sin förvärvss. 270
87.inkomst på grund av vidareutbildning (28-årig polis som studerades. 270
88.juridik). Om den underhållsskyldige utan medicinska, arbetsmark-s. 270
89.nadsmässiga eller liknande skäl bytt arbete och därigenom minskats. 270
90.sina förvärvsinkomster är det mindre troligt att underhållsskyldigs. 270
91.heten anses böra få påverkas. I rättsfallet NJA 1985 s. 768 hade dens. 270
92.underhållsskyldige fadern, som var uppvuxen med fiske och lants. 270
93.bruk, lämnat en anställning som busschaufför och återvänt till ett förs. 270
94.honom mera naturligt levnadssätt, nämligen till en verksamhet soms. 270
95.fiskare och därigenom kraftigt försämrat sina inkomstförhållanden.s. 270
96.HD fann, att det saknades anledning tro, att fadern försökte undans. 270
97.dra sig bidragsplikten eller att hans handlande var ett utslag av lätts. 270
98.sinne. De skäl han åberopat för sin omställning (bl.a. behov av bytes. 270
99.av livsmiljö) kunde dock inte anses vara av sådan art att det var tills. 270
100.räckligt motiverat att låta barnet bära de ekonomiska konsekvensernas. 270
101.av åtgärden.311 NJA 1990 s. 201 arbetade den underhållsskyldige, vid HD:s dom ca 44-årige, fadern som brödutkörare. Han hade nu för kortat sin arbetstid - och därigenom minskat sin förvärvsinkomst - för att på kvällstid kunna genomgå en treårig kurs i företagsekonomi och redovisning på komvux. TR:n, som fann det skäligt att fadern fick ta hänsyn till sina studier på sådant sätt att han fick reducera sin arbetstid med 25 %, anförde bl.a. följande i sin dom: Såväl HovR:n som HD fann dock att utbildningen i det aktuella fal let inte kunde anses vara av sådan art att den fick påverka faderns underhållsskyldighet mot sina barn. HD anförde i sina domskäl: Föräldrars underhållsskyldighet varar i princip till dess barnet fyllt 18 år (7 kap. 1 §, 2 st.). Har barnet inte avslutat sin skolgång vid denna tid kvarstår dock underhållsskyldigheten tills skolgången är avslutad, dock längst intill dess barnet fyller 21 år.s. 270
102.Före en lagändring år 2001, som trädde i kraft den 1 januari 2002,s. 272
103.gällde att om barnet gjort avbrott i sina studier kvarstod underhållss. 272
104.skyldigheten endast om avbrottet inletts innan barnet fyllt 18 år ochs. 272
105.upphört innan det fyllt 19 år, den s.k. ”avbrottsregeln".32 Enligt förs. 272
106.arbetena fick man dock vid tillämpningen av den aktuella regeln borts. 272
107.se från ett kortare uppehåll i skolgången i samband med byte av skolas. 272
108.eller utbildningslinje och liknande.33 32 Med skolgång avses här grund-s. 272
109.skole- och gymnasiestudier och liknande men däremot inte högres. 272
110.utbildning, såsom universitets- eller högskolestudier.s. 272
111.I en i maj 2001 till riksdagen överlämnad proposition föreslogs atts. 272
112."avbrottsregeln" skulle avskaffas, vilket nu alltså skett. En förälder som har den rättsliga vårdnaden om barnet och även var aktigt bor tillsammans med barnet fullgör normalt sin underhålls skyldighet genom att ta hand om barnet och stå för olika kostnader för detta. En sådan förälder kan normalt inte förpliktas utge särskilda underhållsbidrag för barnet. Frågan om i vilka fall en förälder kan förpliktas fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala under hållsbidrag regleras i 7 kap. 2 och 6 §§. Enligt reglerna i 7 kap. 2 §, 1 st. ska en förälder fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag om 1. han/hon inte har vårdnaden om bar net och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet eller 2. har vårdnaden gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans endast med den andra föräldern. I vissa fall där för äldrarna har gemensam vårdnad kan det tänkas uppstå tvist mellan föräldrarna i frågan om hos vem av dessa barnet ska anses varaktigt bo. Enligt förarbetsuttalanden kan denna fråga ofta besvaras med ledning av barnets folkbokföring.36 Även andra omständigheter kan dock i vissa fall få betydelse, såsom hur länge barnet faktiskt vistas hos var och en av föräldrarna eller var barnet förvarar sina tillhörigheter.s. 272
113.Även om de förutsättningar för att en förälder ska kunna förpliktass. 274
114.utge underhållsbidrag som anges i 7 kap. 2 § inte är förhanden kans. 274
115.en förälder i ett visst fall förpliktas att betala underhållsbidrag. Dettas. 274
116.fall regleras i 7 kap. 6 § och avser den situationen då en förälder förs. 274
117.summar sin underhållsskyldighet. Enligt denna regel kan alltså t.ex.s. 274
118.även en förälder som har den rättsliga vårdnaden om och varaktigts. 274
119.sammanbor med barnet förpliktas utge underhållsbidrag, dvs. unders. 274
120.förutsättning av att han/hon försummat sin underhållsskyldighet.s. 274
121.Här kan lämpligen inskjutas att enligt regeln i 7 kap. 2 a § gäller atts. 274
122.en förälder som är betalningsskyldig för underhållsstöd enligt 19 kap.s. 274
123.SFB anses ha fullgjort sin underhållskyldighet intill det belopp soms. 274
124.lämnats i underhållsstöd till barnet.37 Detta gäller även om återbetal-s. 274
125.ningsskyldigheten bestämts till ett lägre belopp.38s. 274
126.I frågor om underhållsbidrag får vårdnadshavare, även om dennes. 274
127.inte uppnått myndig ålder, företräda barnet. Även särskilt förordnads. 274
128.förmyndare för barnet har rätt att företräda barnet i sådana frågors. 274
129.(7 kap. 2 §, 3 st.).s. 274
130.Underhållsbidrag fastställs antingen genom dom eller genom avtals. 274
131.(7 kap. 2 §, 2 st.). Avtal om underhållsbidrag kan ingås formlöst,s. 274
132.dvs. även ett muntligt avtal om underhåll är bindande. I praktikens. 274
133.ingås dock vanligen underhållsavtal skriftligt och med två vittnen.s. 274
134.Ett väsentligt skäl härför är att endast ett sådant avtal kan använs. 274
135.das som exekutionstitel. I UB 3 kap. 19 §, 1 st. stadgas sålunda atts. 274
136.skriftlig ”av två personer bevittnad förbindelse angående underhållss. 274
137.bidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken verkställs såsoms. 274
138.lagakraftägande dom”. Det i praktiken mest vanliga sättet för indrivs. 274
139.ning av underhållsfordringar är utmätning (tidigare införsel) av gäl-s. 274
140.denärens lön, pension, sjukpenning m.m. enligt regler i 7 kap. UB.39s. 274
141.Såväl dom på som avtal om underhåll kan, som närmare redos. 274
142.visas här nedan under 7.4, omprövas enligt en regel i 7 kap. 10 § ochs. 274
143.genom lag (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag (den s.k.s. 274
144.indexlagen). Avtal om underhåll kan därutöver jämkas på grund avs. 274
145.av allmänna ogiltighetsregler, t.ex. genom analogisk tillämpning av avtalslagens ogiltighetsregler eller jämlikt lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning.s. 274
146.Underhållsbidrag till barn ska erläggas i förskott för kalendermå nad, såvida inte rätten, om det finns särskilda skäl, bestämt annat. (7 kap. 7 §, 1 och 3 st.). Denna regel syftar inte endast till att för hindra att den underhållsskyldige betungas med stora betalningar för längre perioder; regeln syftar också till att garantera att barnet verkli gen kommer i åtnjutande av ett underhåll varje månad. Om man till låter att den underhållsskyldige betalar för flera månader på en gång finns risken att underhållsbidragen har hunnit förbrukas långt innan nästa betalning med verkan att barnet står utan underhåll för en del av underhållsperioden. Av detta skäl upptas för övrigt i 7 kap. 7 §, 5 st. en regel som bl.a. innebär att om den underhållsskyldige betalar för längre period än som förutsätts i lagen så riskerar denne att få betala igen. Regeln i 7 kap. 7 §, 1 st. om att underhållsbidrag till barn ska erläggas i förskott för kalendermånad har dock ett undantag som framgår av 7 kap. 7 §, 2 st. Av denna regel framgår att ett avtal om att underhållsbidrag för framtiden ska erläggas med ett engångsbelopp eller för längre betalningsperioder än tre månader är giltigt endast om det är skriftligt och bevittnat av två personer samt, om barnet är under 18 år, är godkänt av socialnämnden. Kravet på socialnämn dens godkännande är givetvis uppställt med hänsyn till den risk för barnet i försörjningshänseende, som kan vara förenad med denna typ av avtal.40s. 275
147.I fråga om familjerättslig underhållsskyldighet överhuvudtaget, dvs. såväl äktenskapsrättslig som föräldrarättslig, anses gälla, att denna är tvingande i den meningen att det inte är möjligt att i förväg avtala bort den. När det gäller den sistnämnda underhållsskyldigheten tillkom mer att en vårdnadshavare inte äger att fritt förfoga över omyndigt barns tillgångar.s. 275
148.Vidare anses gälla att en familjerättslig underhållsfordran, som ännu inte förfallit till betalning, inte kan överlåtas av den underhållsberättigade. Det råder också ett förbud mot kvittning av betalning av framtida eller löpande underhållsbidrag med en motfordran som den bidragsskyldige råkar ha mot den underhållsberättigade. Såväl över-s. 275
149.låtelse- som kvittningsförbudet är uppställt för att garantera att dens. 276
150.underhållsberättigade inte ska komma att sakna nödvändiga medels. 276
151.för sitt livsuppehälle.41s. 276
152.Som nämnts ovan under 7.1 infördes genom 1978 års reform ens. 276
153.regel (7 kap. 4 §) om rätt för den underhållsskyldige att under tid dås. 276
154.denne har hand om barnet få göra avdrag på fastställda underhållss. 276
155.bidrag. Tanken bakom denna regel är givetvis att man kan utgå ifråns. 276
156.att den underhållsskyldige då barnet bor hos denne har vissa utgifters. 276
157.för barnet utöver underhållsbidraget samtidigt som vårdnadshavarens. 276
158.då kan göra vissa besparingar på sina kostnader för barnet. Ett vills. 276
159.kor för avdragsrätten var ursprungligen att den underhållsskyldiges. 276
160.haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem helas. 276
161.dygn. Genom en lagändring i samband med 1998 års lagstiftning gäls. 276
162.ler dock numera att avdragsrätt föreligger inte endast då den unders. 276
163.hållsskyldige haft barnet hos sig under en sammanhängande tid avs. 276
164.minst fem hela dygn utan även i det fallet då den underhållsskyldiges. 276
165.under en kalendermånad haft barnet hos sig i minst sex hela dygns. 276
166.(7 kap. 4 §, 1 st.).42 Avdrag får då vid fullgörande av bidragsskyldig-s. 276
167.heten göras för varje helt dygn (kl. 0-24) av vistelsen med 1/40 av dets. 276
168.underhållsbidrag som per månad gäller under tiden för vistelsen.s. 276
169.Reglerna för umgängesavdrag har inneburit att avdrag medgivitss. 276
170.endast för hela kalenderdygn (kl. 00.00-24.00). Det dygn barnets. 276
171.överlämnats från den ena föräldern till den andra har följaktligen intes. 276
172.medgivit någon rätt till umgängesavdrag. I avsikt ”att göra avdragss. 276
173.rätten något mer rättvis utan att samtidigt skapa onödiga konflikters. 276
174.mellan föräldrarna om tidpunkten för hämtning och lämning” avs. 276
175.barnet har lagen (efter förslag i prop. 2004/05:116 (Ett reformerats. 276
176.underhållsstöd)) ändrats så att återlämnandedygnet räknas som etts. 276
177.helt dygn, dock inte om vistelsen börjar och upphör under sammas. 276
178.dygn (7 kap. 4 §, 2 st. FB).43s. 276
179.Om barnet t.ex. vistats hos den bidragsskyldige under en tid av sex hela dygn under en kalendermånad och det månatliga underhålls bidraget uppgår till 1 400 kr blir avdraget (6x1 400/40 =) 210 kr. Observera att avdraget endast får utnyttjas vid fullgörande av bidragsskyldigheten beträffande det aktuella barnet och alltså inte kan använ das på annat sätt, t.ex. för kvittning mot andra skulder till barnet eller som betalning av underhållsbidrag till syskon till detta barn.44 Om särskilda skäl föreligger kan rätten förordna om andra villkor för avdragsrätten än vad nu nämnts (2 st.).s. 276
180.I praktiken förekommer det ibland att man vid fastställande av underhållsbidraget beaktar att den underhållsskyldige föräldern i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig vissa tider. I sådant fall har den underhållsskyldige ej rätt att tillgodoräkna sig avdrag enligt den aktuella regeln (se 3 st.).s. 277
181.Som framgår nedan under 7.5 kan den aktuella avdragsrätten bli aktuell även vid tillämpningen av reglerna om underhållsstöd i nu mera SFB:s 17-19 kapitel.s. 277
182.I fråga om preskription gäller att själva rätten till underhåll inte kan preskriberas men väl ett fastställt underhållsbidrag. Före 1978 års reform var preskriptionstiden för underhållsfordran tio år. Då bl.a. gjorda undersökningar visat att många underhållsskyldiga drabbats av sociala påfrestningar på grund av växande underhållsskulder ansågs det under förarbetena till 1978 års reform bl.a. angeläget att förkorta preskriptionstiden. Den preskriptionstid som kom att väljas blev den som också numera gäller på konsumentområdet, dvs. tre år utan möj lighet till preskriptionsavbrott (7 kap. 9 §, 1 st.). Reformen ansågs inte behöva innebära några uppenbara nackdelar för det underhålls berättigade barnet. Barnets intresse av att i efterhand kunna kräva ut underhållsbidrag ansågs nämligen i de flesta fall vara litet med hänsyn till att det allmänna tillförsäkrar barnet medel för uppehället, dvs. då genom bidragsförskott och numera genom underhållsstöd.45 Genom lagstiftning 1994 utsträcktes dock preskriptionstiden till fem år.46s. 277
183.I detta sammanhang må också nämnas att en talan vid domstol oms. 278
184.fastställande av underhållsbidrag inte får utan den bidragsskyldigess. 278
185.medgivande bifallas för längre tid tillbaka än tre år före dagen förs. 278
186.talans väckande (7 kap. 8 §).s. 278
187.Forumregeln i 12 §, regeln om möjligheten av interimistiskt förs. 278
188.ordnande i mål om underhåll i 15 § samt bestämmelsen i 16 § oms. 278
189.verkställighet på grund av skriftlig av två personer bevittnad handlings. 278
190.varigenom någon åtagit sig att utge underhållsbidrag för tid till desss. 278
191.resultat av blodundersökning om faderskapet föreligger gäller enligts. 278
192.20 § även fastställande av föräldraskap enligt regeln i 1 kap. 9 § FB.s. 278
193.Detsamma gäller regeln i 7 kap. 18 §, se om denna nedan.s. 278
194.Slutligen ska nämnas att en man som enligt reglerna i 1 kap. FB.s. 278
195.presumerats vara far till ett barn som hans hustru fött eller soms. 278
196.genom faderskapsbekräftelse eller dom fastställts vara far till ett barns. 278
197.men som senare visar sig ej vara detta har möjlighet att få ersättnings. 278
198.av allmänna medelf ör utgivet underhållsbidrag (se lag (1969:620) oms. 278
199.ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag). Möjligheternas. 278
200.för en man, som varit att anse som eller antagits vara ett barns far,s. 278
201.att återkräva utgivna underhållsbidrag från annan man som istäls. 278
202.let fastställs vara barnets far är däremot mycket begränsade (7 kap.s. 278
203.18 § FB). Det krävs ”särskilda skäl” för sådant återkrav, såsom t.ex.s. 278
204.att den sistnämnda mannen inte velat medverka till en faderskaps-s. 278
205.utredning trots att han haft skälig anledning att räkna med sitt faders. 278
206.skap.47s. 278
Beräkning av underhållsbidrag
Allmänt
1.Som nämnts inledningsvis här ovan under 7.1 var före 1978 årss. 278
2.reform praxis skiftande i fråga om beräkningen av underhållsbidrags. 278
3.och ett av syftena med denna reform var därför att söka åstadkommas. 278
4.större enhetlighet i denna praxis. Reformen innebär på denna punkts. 278
5.bl.a. att vissa utgångspunkter för beräkningen av underhållsbidrags. 278
6.angivits direkt i lagen, såsom att den underhållsskyldige ska innan underhållet bestäms ha rätt att tillgodoräkna sig ett s.k. förbehållsbelopp. Vidare förekommer emellertid i motiven till lagstiftningen olika uttalanden om hur man bör kunna gå tillväga vid den aktuella beräkningen. I propositionen redovisas t.o.m. en metod för att beräk na underhållsbidragets storlek.48 På departementschefens förslag i propositionen kom vidare regeringen att uppdra åt Socialstyrelsen att utarbeta riktlinjer av rådgivande natur för socialnämnderna för deras arbete med underhållsfrågor resp, åt Riksförsäkringsverket (RFV) att utarbeta motsvarande riktlinjer för de allmänna försäkringskassorna, som hade att i samband med återkrav av bidragsförskott bedöma skä ligheten av fastställt underhållsbidrag.49 I propositionen förutsattes att dessa riktlinjer skulle, bl.a. med hänsyn till utvecklingen i dom stolspraxis, fortlöpande ses över. Socialstyrelsens riktlinjer i den aktu ella frågan har återfunnits i Allmänna råd från Socialstyrelsen 1989:6 (Underhållsbidrag till barn) och, när det gäller de ändringar som skett i dessa efter år 1989, i Socialstyrelsens Meddelandeblad. De allmänna råden i fråga har kommit att få viss betydelse även i domstolspraxis och de kan, trots att de upphävts genom SOSFS 1999:15, fortfarande tjäna som vägledning. De har dock givetvis aldrig på något sätt varit bindande för domstolarna.50 Det är ju i stället så, som det sagts ytterst ”domstolarna som skall ha sista ordet, och anvisningarna som bör rätta sig efter rättspraxis i stället för tvärtom”.51s. 278
7.Innan här görs ett försök att redovisa den modell för beräkning av underhållsbidrag som departementschefen föreslog i propositionen ska här redogöras något bl.a. för lagens regler om förbehållsbelopp, som alltså införts för att söka lätta något på underhållsbördan för de under hållsskyldiga. Det belopp den underhållsskyldige får förbehålla sig för sitt eget underhåll innefattar enligt lagen (7 kap. 3 §, 2 st.) alla van liga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. Vid beräkningen av bostadskostnaden bör man enligt för-s. 279
8.arbetena utgå från bruttokostnaden minskad med ev. bostadsbidrag.52s. 280
9.Ledning vid beräkning av skälig bostadskostnad kan numera erhåls. 280
10.las genom RFV:s normer för bedömningen av skälig bostadskostnads. 280
11.vid beräkning av bostadsbidrag enligt bl.a. 97 kap. SFB.53 Dessa nors. 280
12.mer baseras på prisutvecklingen och kostnadsläget på orten. Då dens. 280
13.underhållsskyldige är sammanboende med make eller annan bör dens. 280
14.underhållsskyldige vanligen anses svara endast för halva bostadskosts. 280
15.naden och alltså endast ha rätt att utgå från denna vid beräkningen avs. 280
16.förbehållsbeloppet.54 Jfr dock nedan om att den underhållsskyldige is. 280
17.särskilda fall kan vara berättigad att förbehålla sig ett belopp även förs. 280
18.make eller sambo. I sådant fall kan det bli fråga om hänsynstagandes. 280
19.även till den andra hälften av bostadskostnaden. Andra levnadskosts. 280
20.nader än bostadskostnad beräknas med ledning av ett normalbelopps. 280
21.som för år räknat utgör 120 procent av gällande basbelopp enligts. 280
22.2 kap. 6 och 7 §§ SFB. Ar 2012 uppgick basbeloppet (numera rättes. 280
23.ligen ”prisbasbeloppet”) till 44 000 kr, varför normalbeloppet för helts. 280
24.år utgjorde 52 800 kr eller 4400 kr/mån. (År 2013 uppgår basbelo-s. 280
25.pet till 44 500 kr.) Normalbeloppet i fråga omfattar t.ex. kostnader för mat, kläder, hygien, telefon, TV-licens, tidningar, fackföreningsavgifter, försäkringspremier, normala utgifter för hälso- och sjukvård samt för resor till och från arbetet.551 ordet ”normalbelopp” ligger att beloppet i det enskilda fallet kan vid särskilda skäl sättas högre (t.ex. då den underhållsskyldige dras med särskilt höga kostnader på grund av långvarig sjukdom) eller lägre (t.ex. då den underhållsskyldiges lev nadskostnader råkar vara exceptionellt låga).s. 280
26.Om det finns särskilda skäl får ett belopp även förbehållas för underhåll åt make som den underhållsskyldige varaktigt bor tillsam mans med (7 kap. 3 §, 3 st.). Med make likställs annan som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, dvs. sambo, om de har barn gemensamt. Även i detta fall omfattar förbehållsbeloppet dels skälig bostadskostnad, dels ock ett normalbelopp för andra lev nadskostnader, som dock i detta fall uppgår till endast 60 procent av basbeloppet. Det bör observeras, att det endast är om särskilda skäl föreligger som det nu aktuella förbehållsbeloppet kan komma i fråga. Exempel på sådana skäl är att det i hemmet finns ett barn i förskole åldern eller ett barn som på grund av sjukdom fordrar särskild vård i hemmet eller att maken (eller sambon) ej kan förvärvsarbeta på grund av hög ålder eller sjukdom.56s. 281
27.Om den som är underhållsskyldig mot ett barn utanför familjen dessutom har hemmavarande barn (barn som den underhållsskyldige varaktigt bor tillsammans med) får han slutligen alltid förbehålla sig ett belopp å normalt 40 procent av basbeloppet för sådant barn. Det som barnet erhåller från den andra föräldern ska dock avräknas. Denna regel bygger på grundsatsen att alla barn till den underhålls skyldige skall behandlas lika, vilket dock inte är det samma som att de har anspråk på lika stort underhåll från sin gemensamma förälder. Detta innebär, att förbehållsbeloppet för hemmavarande barn inte ska behandlas på samma sätt som förbehållsbelopp för eget (och ev. hemmamakes (eller hemmasambos)) underhåll, som ska dras ifrån den underhållsskyldiges inkomst innan underhållsbidraget uträknas.s. 281
28.Skulle man också behandla förbehållsbeloppet för hemmavarandes. 282
29.barn på detta sätt skulle ju detta i realiteten innebära, att man generellts. 282
30.prioriterade sådant barns underhållsbehov. Man ska därför i ställets. 282
31.beräkna underhållsbidraget, dvs. bidraget till barnet utanför familjen,s. 282
32.med beaktande samtidigt av underhållsbehoven hos alla den unders. 282
33.hållsskyldiges barn, dvs. såväl barn utanför som barn i familjen. Oms. 282
34.det därvid visar sig att uträknade underhållsbidrag för barn utanförs. 282
35.familjen medför att den underhållsskyldige inte kommer att ha kvars. 282
36.så mycket av sin inkomst att det räcker för att täcka hemmavarandes. 282
37.barns till sålunda 40 procent av basbeloppet beräknade underhållss. 282
38.behov så ska underhållsbidraget eller underhållsbidragen nedjusteras is. 282
39.behövlig omfattning. Regeln om förbehållsbelopp för hemmavarandes. 282
40.barn är m.a.o. en garantiregel som blir aktuell att tillämpa först sedans. 282
41.en uträkning av underhållsbidraget enligt allmänna fördelningsreglers. 282
42.visat, att det hemmavarande barnet inte får nämnda minimibehovs. 282
43.tillgodosett.57 Det nu aktuella förbehållsbeloppet kan leda till att dens. 282
44.underhållsskyldige inte kan betala något eller endast ett mycket ringas. 282
45.underhåll till det underhållsberättigade barnet utanför familjen. Förs. 282
46.detta barn lämnas dock underhållsstöd vilket garanterar det en visss. 282
47.minimiförsörjning.s. 282
48.Det bör här beträffande frågan om förbehållsbelopp avslutningsviss. 282
49.nämnas att man vid beräkningen av underhållsskyldigheten och dens. 282
50.nas fördelning mellan barnets föräldrar avräknar förbehållsbelopp förs. 282
51.båda föräldrarna, dvs. även för den av föräldrarna som inte ska utges. 282
52.särskilda underhållsbidrag utan har att fullgöra sin del av underhållss. 282
53.skyldigheten genom att ha barnet hos sig.s. 282
54.Vad gäller frågan om barnets behov har redan ovan under 7.2s. 282
55.antytts att detta i praktiken vanligen beräknas schablonmässigt. Pås. 282
56.grundval av beräkningar av hushållskostnader som görs av Konsus. 282
57.mentverket har Socialstyrelsen gjort vissa beräkningar av kostnaders. 282
58.na för barns grundbehov.58 Beroende på att kostnaderna för dettas. 282
59.behov varierar med hänsyn till barnets ålder har Socialstyrelsen delats. 282
60.in barnen i tre olika åldersklasser, nämligen 0—6, 7-12 samt 13 år och uppåt. För åldersgruppen 0-6 år beräknas kostnaderna för grundbe hovet till 65 procent av basbeloppet enligt numera 2 kap. 6 och 7 §§ SFB, för åldersgruppen 7-12 år till 80 procent och för åldersgruppen 13 år och uppåt till 95 procent av basbeloppet. Bland de poster som ingår i nämnda schablonbelopp märks bl.a. livsmedel, hygien, kläder och skor, lek och fritid (leksaker, skivor, böcker m.m.), husgeråd och inventarier, barnvagn, TV, radio, dagstidningar, telefon, hushållsel, försäkringar och fickpengar.s. 282
61.Det bör betonas att socialförmåner som ska beaktas vid bestäm mande av underhållsskyldighet (jfr härom ovan under 7.2) bör med föra en nedjustering av schablonbeloppet. Så är fallet med t.ex. det allmänna barnbidraget. Vissa faktorer kan i stället böra medföra en uppjustering av schablonbeloppet. Exempel härpå är kostnader för barntillsyn och särskilda kostnader på grund av barnets sjukdom.59s. 283
62.Det allmänna barnbidraget uppgick år 2012 till 12 600 kr/år eller 1 050 kr/mån.och utgår med samma belopp år 2013.s. 283
Ett exempel på beräkning av underhållsbidrag
1.Här ska nu försöka lämnas ett praktiskt exempel på beräkningen av underhållsbidrag. Exemplet har avsiktligt gjorts enkelt. (För mera komplicerade beräkningssituationer se t.ex. Agell, Underhåll, s. 76 ff.)s. 283
2.I augusti 2012 dömdes det till äktenskapsskillnad mellan Alf och Barbro boende i Uppsala. Barbro tillerkändes vårdnaden om parets son Curt, då 4 år gammal. Alfs underhållsskyldighet mot Curt beräk nades som följer:s. 283
3.På grund av Curts ålder kunde kostnaderna för hans grundbehov schablonmässigt beräknas till (65 procent av basbeloppet, som för år 2012 utgjorde 44 000 kr, dvs. 2 383 kr/mån., här avrundat till =) 2400 kr/mån Till detta skulle dock läggas kostnaderna för barntill syn, som här beräknades till 3 000 kr/mån. Från detta framräknade underhållsbehov å kr 5 400 per mån. drogs det allmänna barnbidra get, vilket för år 2012 uppgick till 1 050 kr/mån. Curts underhålls behov kunde därför beräknas till 4 350 kr/mån., som föräldrarna var och en efter sin förmåga hade att tillgodose.s. 283
4.Alf hade en nettoinkomst, dvs. inkomst efter preliminärskatt, oms. 284
5.18 500 kr/mån. Han hade rätt att för eget underhåll tillgodoräkna sigs. 284
6.ett förbehållsbelopp med 120 procent av basbeloppet, dvs. 4400 kr/s. 284
7.mån. Till detta kom så bostadskostnad, som då utgjorde 6 500 kr/mån.s. 284
8.Alfs förbehållsbelopp uppgick alltså till (4 400 + 6 500 =) 10 900 kr.s. 284
9.Hans överskott blev då (18 500-10 900 =) 7 600 kr/mån. Barbros. 284
10.hade en nettoinkomst på 15 000 kr/mån. Även Barbro hade rätt atts. 284
11.för eget underhåll tillgodoräkna sig ett förbehållsbelopp om 4 400 kr/s. 284
12.mån. Bostadskostnaden i hennes fall uppgick till 5 000 kr/mån. Bars. 284
13.bros förbehållsbelopp uppgick alltså till (4 400 + 5 000 =) 9 400 kr/s. 284
14.mån. Hennes överskott blev då (15 000-9 400) = 5 600 kr/mån.s. 284
15.På grundval av dessa uppgifter kan följande uppställning göras:s. 284
16.Curts behovs. 284
17.Schablonbelopp (0,65 basbelopp) 2 400s. 284
18.Barntillsynskostnad 3 000s. 284
19.Allmänt barnbidrag - 1 050s. 284
20.Summa behov 4350s. 284
21.Alfs resp. Barbros förmågas. 284
22.Alf Barbros. 284
23.Nettolön 18 500 15 000s. 284
24.Förbehållsbelopp:s. 284
25.Levnadskostnad (4400) (4400)s. 284
26.Bostadskostnad (6 500) (5 000)s. 284
27.Summa- 10 900 -9400s. 284
28.Överskott7600 5 600s. 284
29.Föräldrar ska svara för barnets underhållsbehov i proportion till sinas. 284
30.inkomstöverskott enligt ovan. Alfs bidragsskyldighet kunde då beräks. 284
31.nas till:s. 284
32.4 350 x------7600-----= 2 504s. 284
33.7 600 + 5 600 Det sålunda uträknade bidragsbeloppet å kr 2 504 avrundades till 2 500 kr/mån. Diskuteras kan om Alfs inkomstöverskott kan anses vara av sådan storlek att något standardtillägg kan komma ifråga. Beaktas bör i sammanhanget också barnets låga ålder, jfr ovan vid not 27.s. 284
34.Här ska slutligen nämnas något om den s.k. reduceringsregeln. Om det vid beräkningen med här använda metod visar sig att den under hållsskyldiges hela, eller nästan hela, inkomstöverskott egentligen måste tas i anspråk bör enligt uttalanden i förarbetena beräknings metoden modifieras. Dessa uttalanden har gjort att Socialstyrelsen i sina riktlinjer på området rekommenderat en särskild reduceringsregel, som innebär att framräknade underhållsbidrag bör i förekom mande fall reduceras i den omfattning som behövs för att den under hållsskyldige för sitt eget behov skall utöver förbehållsbeloppet få behålla 300 kr.60s. 285
Omprövning av underhållsbidrag
1.I fråga om omprövning eller ändring av underhållsbidrag ska här först nämnas lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, den s.k. indexlagen. Genom denna lag sker en automatisk anpassning av underhållsbidrag till förändringar i penningvärdet. Ändringarna sker nämligen i anslutning till basbeloppet enligt numera SFB 2 kap. Om dom eller avtal varigenom underhållsbidrag bestämts innehåller en s.k. indexklausul, dvs. en föreskrift om att bidraget skall vid änd ring i penningvärdet (eller den underhållsskyldiges inkomster) utgå med ändrat belopp enligt i domen eller avtalet angivna principer, äger indexlagen ej tillämpning (indexlagen 1 §, 2 st.).s. 285
2.Ändring av underhållsbidrag enligt indexlagen sker en gång om året, numera per den 1 februari (3 §, 3 st.). För att icke den under hållsskyldige ska på grund av indexlagen behöva drabbas av en höjning av underhållsbidraget redan kort tid efter det att detta fastställts gäller sedan 1978 års lagstiftning i fråga om underhåll att underhållsbidrags. 285
3.som bestämts under november, december eller januari ändras tidis. 286
4.gast den 1 februari sedan ett år förflutit efter det att bidragsbeloppets. 286
5.fastställdes (3 §, 4 st.). - Bidragsbeloppen ändras med det procenttals. 286
6.med vilket basbeloppet ändrats (4 §, 1 st.). Procenttalet ifråga, soms. 286
7.fastställs av Försäkringskassan, offentliggörs i SFS. Från och med dens. 286
8.1 februari 2012 höjdes bidragen med 2 procent och från och meds. 286
9.den 1 februari 2013 höjs bidragen med 1 procent..61 Indexlagen hars. 286
10.av HD i rättsfallet NJA 1972 s. 419 ansetts tvingande i den meningens. 286
11.att den underhållsberättigade inte kan i ett avtal om underhåll meds. 286
12.bindande verkan för framtiden avstå från rätten att begära ändring avs. 286
13.underhållsbidragen enligt indexlagen. Vidare kan nämnas att lagens. 286
14.ifråga av HD i rättsfallet NJA 1976s. 472 inte ansetts gälla interimiss. 286
15.tiska beslut om underhållsbidrag.62s. 286
16.Som en övergång till den följande framställningen om omprövnings. 286
17.av underhållsbidrag kan nämnas att indexlagen (se 5 §) inte hindrars. 286
18.att underhållsbidraget omprövas enligt allmänna regler i (Äktens. 286
19.skapsbalken eller) FB (jfr nedan om 7 kap. 10 § FB).s. 286
20.Såväl genom dom som genom avtal fastställda underhållsbidrags. 286
21.kan också omprövas eller jämkas på grund av ändrade förhållanden,s. 286
22.dvs. vid ändring i andra förhållanden än förändringar i pennings. 286
23.värdet (7 kap. 10 §, 1 st.). I förarbetena betonas att inte varje litens. 286
24.ändring i förhållandena sedan underhållsbidraget bestämdes kan fås. 286
25.föranleda jämkning. Förändringen bör i stället vara något så när betys. 286
26.delsefull och dessutom ej av helt tillfällig art. Om omständigheternas. 286
27.varit kända eller kunnat förutses av parterna när underhållsbidragets. 286
28.bestämdes kan jämkning enligt förarbetena ej heller ske.63s. 286
29.De i praktiken vanligaste grunderna för jämkning på grund avs. 286
30.ändrade förhållanden torde vara ändring i inkomstförhållandena på den underhållsberättigades eller den bidragsskyldiges sida samt änd rade familjeförhållanden.64 65s. 286
31.Av regeln i Föräldrabalken om jämkning av underhållsbidrag på grund av ändrade förhållanden framgår att vad gäller tiden före talans väckande så får jämkning mot parts bestridande endast ske på sådant sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort (7 kap. 10 §, 1 st., 2 p.). Rätten får m.a.o. t.ex. inte också besluta att den bidragsberättigade ska betala tillbaka redan uppburna bidrag.s. 287
32.Vad gäller rättspraxis ifråga om ändring av underhållsbidrag på grund av ändrade förhållanden kan hänvisas till de ovan under 7.2 omnämnda rättsfallen NJA 1960 s. 648, 1970 s. 362, 1978 s. 392, 1985 s. 768 och 1990 s. 205. Se också t.ex. NJA 1961 s. 438, 1974 s. 126, 1981 s. 1215, 1983 s. 194Ns. 287
33.Avtal om underhåll kan vidare jämkas om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt (7 kap. 10 §, 2 st., 1 p.) Denna regel infördes genom 1978 års reform och med generalklausulen i avtalslagens 36 § som förebild. Fråga om jämkning jämlikt den aktuella regeln kan bli aktuell t.ex. då ena parten fått igenom underhållsavtalet genom aggressivt uppträ dande, överraskningstaktik eller annat missbruk av förhandlingsläget. Jämkning kan vidare bli aktuell t.ex. då avtalet grundats på oriktiga uppgifter, oavsett om dessa lämnats i god eller ond tro, såvida avtalet med hänsyn till omständigheterna även i övrigt är oskäligt.66s. 287
34.Jämkningen kan avse hela avtalet eller ett särskilt avtalsvillkor. Endast om särskilda skäl föreligger får jämkningsbeslutet innebära att redan uppburna bidrag ska återbetalas (7 kap. 10 §, 1 st., 2 p.).s. 287
35.Hade avtalslagens ogiltighetsregler varit direkt tillämpliga på familjerättsliga avtal hade nu nämnda regel knappast behövt införas. Nämnda regler om ogiltighet på grund av tvång, svek, ocker etc. är dock alltså inte formellt tillämpliga på familjerättens område. Som redan ovan under 7.2 antytts anses de emellertid kunna tillämpas analogt.s. 287
36.Slutligen kan nämnas att det jämlikt en genom 1978 års reforms. 288
37.införd regel (7 kap. 10 §, 3 st.) är möjligt att jämka fastställda unders. 288
38.hållsbidrag som utges fortlöpande utan att anledning till jämknings. 288
39.enligt de båda nu redovisade reglerna (dvs. 7 kap. 10 §, 1 och 2 st.)s. 288
40.behöver åberopas. Denna jämkningsmöjlighet gäller fastställda unders. 288
41.hållsbidrag som utges fortlöpande och som till beloppet under en tids. 288
42.av sex år inte ändrats på annat sätt än genom indexlagen (jfr om indexs. 288
43.lagen ovan). Vid omprövningen av underhållsbidrag enligt dennas. 288
44.regel kan rätten, utan att behöva ta någon hänsyn till den dom ellers. 288
45.det avtal varigenom underhållsbidraget tidigare bestämts, pröva frås. 288
46.gan om underhåll direkt för framtiden. Detta innebär, att om förhåls. 288
47.landena skulle ha ändrats, så behöver detta ej åberopas i domskälen.s. 288
48.Omprövningen kan leda till att bidragsbeloppet höjs eller sänks ellers. 288
49.att rätten beslutar att något underhållsbidrag tillsvidare inte ska utgå.67s. 288
Underhållsstöd
1.Genom regler om underhållsstöd, vilka numera återfinns i 17-19s. 288
2.kapitlen i socialförsäkringsbalken (SFB) och som trädde i kraft dens. 288
3.1 januari 2011, garanterar samhället (staten) barns underhåll.68 Dets. 288
4.bör betonas att här är avsikten inte att söka lämna en mera fullständigs. 288
5.redogörelse för gällande rätt på det aktuella området utan endast atts. 288
6.beröra vissa frågor på detta.69s. 288
7.Som här tidigare nämnts reglerades underhållsstödet före SFB:s tillkomst av lagen (1996:1030) om underhållsstöd, som år 1996 då ersatt bl.a. den upphävda lagen (1964:143) om bidragsförskott. I lik het med vad som gällde beträffande bidragsförskott utbetalas under hållsstöd av Försäkringskassan. Det bör erinras om vad som redan ovan under 7.1 nämnts om att rätten till underhållsstöd inte förutsät ter någon fastställd underhållsskyldighet och därför inte heller kan ses som något förskott på underhållsbidrag.s. 289
8.I en inledande bestämmelse i 17 kap. 2 § SFB förklaras att” [u]nderhållsstöd kan lämnas till ett barn vars föräldrar inte bor tillsammans. En förälder som är underhållsskyldig för barnet kan bli skyldig att till Försäkringskassan betala hela eller delar av det stöd som lämnats till barnet”.s. 289
9.Ett barn har alltså rätt till underhållsstöd bl.a. om föräldrarna inte bor tillsammans. Dessutom krävs för denna rätt att en av föräldrarna är nboföräldern eller att barnet har s.k. ”växelvist boende” (18 kap. 2 §). (Med n b oförälder' avses den av föräldrarna som barnet är folkbokfört hos om barnet bor varaktigt endast hos den föräldern (17 kap.3 §). Med "växelvist boende" avses här att barnet bor varaktigt hos båda för äldrarna och är folkbokfört hos en av dem (17 kap. 4 §).) För rätt till underhållsstöd krävs dock dessutom att boföräldern är bosatt i Sverige samt, om barnet är underårigt, att boföräldern är vårdnadshavare för barnet (18 kap. 4 § SFB). Dessutom gäller för rätt till underhållsstöd när fråga är om växelvist boende att den som ansöker om stödet i fråga ska vara bosatt här i landet samt, om barnet är underårigt, att båda föräldrarna eller en av dem är barnets vårdnadshavare (18 kap. 5 §). Underhållsstöd kan också lämnas bl.a. om barnet varaktigt bor och är folkbokfört hos en eller två här i landet boende särskilt förordnade vårdnadshavare (18 kap. 7 §.s. 289
10.Underhållsstödet uppgick tidigare till ett belopp om 1 173 kr/mån. per barn och detta oavsett ”boförälderns” eller eventuell styvföräld ers inkomstförhållanden.70 Genom en höjning år 2005 uppgår, med vissa undantag som anges i 18 kap. 21-31 §§, underhållsstödet nu till 1 273 kr/mån (18 kap. 20 § SFB).71s. 289
11.I vissa fall lämnas underhållsstödet som utfyllnad (s.k. nulfyllnads-s. 290
12.bidrag'}. Detta är bl.a. fallet om den underhållsskyldige eller, meds. 290
13.den här aktuella lagens terminologi, ”den bidragsskyldige’, förälderns. 290
14.betalar ett underhåll till barnet med minst det belopp som skulle has. 290
15.fastställts som betalningsbelopp enligt reglerna i 19 kap. 10-17 samts. 290
16.26 och 27 §§. Det sist avsedda beloppet ska då räknas av från unders. 290
17.hållsstödet (18 kap. 21 §). Anta t.ex. att sådan återbetalningsskyl-s. 290
18.dighet skulle ha fastställts till 800 kr och att den underhållsskyldiges. 290
19.betalar samma belopp direkt i underhåll för barnet. I sådant fall blirs. 290
20.utfyllnadsbidraget (1 273-800 =) 473 kr/mån. För utfyllnadsbidrags. 290
21.föreligger ingen återbetalningsskyldighet utan kostnaderna härförs. 290
22.stannar alltså på samhället.s. 290
23.Kan det antas att den bidragsskyldige föräldern i rätt ordning betas. 290
24.lar ett underhåll till barnet som är lika högt eller högre än underhållss. 290
25.stödet lämnas överhuvudtaget inte något sådant stöd (18 kap. 9 §,s. 290
26.1 st.).Detsamma gäller ”om det är uppenbart att den bidragsskyls. 290
27.dige föräldern på något annat sätt ser till att barnet får motsvarandes. 290
28.underhåll” (18 kap. 9 §, 2 st.).§, 2 p.). Underhållsstöd lämnas bl.a.s. 290
29.ej heller i det fallet då modern är boförälder och hon ”uppenbarlis. 290
30.gen utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till åtgärder förs. 290
31.att få faderskapet eller föräldraskapet enligt föräldrabalken till barnets. 290
32.fastställt” (18 kap. 8 §). (Modern ska alltså inte, t.ex. för att skyddas. 290
33.barnafadern, kunna utan vidare vältra över kostnaderna för barnet pås. 290
34.samhället.) (Se också 18 kap. 10 § om ett fall där underhållsstöd intes. 290
35.lämnas.)s. 290
36.Underhållsstöd lämnas t.o.m. den månad under vilken barnets. 290
37.fyllt 18 år eller t.o.m. den tidigare månad under vilken rätten tills. 290
38.stöd upphört av annat skäl, t.ex. för att föräldrarna flyttat samman (18 kap. 13 §, 2 st.). Ett barn som när det fyller 18 år bedriver studier på grundskole- eller gymnasienivå (dock alltså ej högre studier) har rätt till förlängt underhållsstöd, så länge studierna bedrivs, dock längst t.o.m. juni månad det år barnet fyller 20 år (18 kap. 14 §)s. 290
39.Bidragsreglerna vid ”växelvist boende” ansågs före en lagändring år 2000, som trädde i kraft den 1 januari 2001, som ganska generösa. Vid sådant boende är ingen av föräldrarna underhållsskyldig enligt reglerna i 7 kap. 2 § FB utan meningen är i stället att vardera föräld ern ska svara för sin underhållsskyldighet genom att ta hand om bar net och stå för ungefärligen halva underhållskostnaden. Om under hållsstöd utgår vid sådant boende utgår detta som ett rent stöd från statens sida utan återbetalningsskyldighet, dvs. som s.k. utfyllnads bidrag. Reglerna var före nyss nämnda lagändring så utformade att hela det i det enskilda fallet aktuella underhållsstödet utbetalades till den förälder hos vilken barnet var folkbokfört och då utfyllnadsbidra get grundades på den andra förälderns inkomst fanns skäl för föräld rarna att välja att folkbokföra barnet hos den förälder som medförde det mest förmånliga ekonomiska resultatet. I realiteten kunde detta innebära att underhållsstödet vid växelvist boende blev lika ekono miskt fördelaktigt för föräldrarna som i sådana vanliga fall där barnet efter föräldrarnas separation bodde huvudsakligen hos ena föräldern (vanligen modern). Detta förhållande kan för övrigt vara en orsak till att växelvist boende, som i och för sig kan i många fall vara en för barnet mycket bra boendeform, på kort tid blev mycket popu lärt. Ar 2000 t.ex. utbetalades underhållsstöd till ca 14 000 barn som var växelvis boende till en kostnad för staten om ca 80 miljoner kr. Den nya lagstiftningen innebär att föräldrarna får vid växelvist boen de dela på underhållsstödet å 1 273 kr/mån., och kan alltså få högst 636 kr/ mån. var (vid ett underhållsstödbelopp om 1 273, 636 kr) (18 kap. 16 och 25 §§).72 Detta belopp reduceras så med ett belopp som beror på resp, förälders egen inkomst. Var barnet är folkbokfört spelar med gällande regler inte längre någon roll i detta sammanhang. I propositionen till den ändrade lagstiftningen beräknades statenss. 291
40.kostnader för underhållsstödet kunna sjunka med 38 miljoner kr års. 292
41.2001 och därefter med tiden med 50 miljoner kr.s. 292
42.Har underhållsstöd lämnats och finns det en bidragsskyldig förälds. 292
43.er ska denne i förskott för varje månad betala ett belopp till Försäks. 292
44.ringskassan, som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet (19 kap.s. 292
45.2 § SFB). Denna betalningsskyldighet, som Försäkringskassan skas. 292
46.fastställa samtidigt eller snarast efter det att beslut om underhållsstöds. 292
47.meddelas bestäms för varje barn som har rätt till underhållsstöd till etts. 292
48.visst belopp per år(betalningsbelopp) (9 kap. 3 §). Beloppet i fråga,s. 292
49.som ska motsvara ett visst i lagen angivet procenttal av den bidragss. 292
50.skyldiges årsinkomst minskat med ett grundavdrag å 100 000 kr,s. 292
51.ska bestämmas med hänsyn till samtliga barn som den bidragsskyls. 292
52.dige enligt regeln i 7 kap. 1 § FB är underhållsskyldig för (19 kap.s. 292
53.16 § SFB). 119 kap. 17 § SFB anges så att om den bidragsskyldige ärs. 292
54.underhållsskyldig enligt 7 kap. 1 § FB för ett, två eller tre barn utgörs. 292
55.procenttalet 14, 11, 5 resp. 10 procent.73s. 292
56.Som framhållits ovan under 7.2 ska en förälder som är betalningss. 292
57.skyldig enligt lagen om underhållsstöd anses ha fullgjort sin unders. 292
58.hållsskyldighet mot barnet intill det belopp som lämnats i underhållss. 292
59.stöd till detta (7 kap. 2 a § FB).s. 292
60.Har den bidragsskyldige haft barnet hos sig under en sammans. 292
61.hängande tid av minst fem hela dygn eller under minst sex hela dygns. 292
62.under en kalendermånad får denne, med vissa undantag som anges is. 292
63.19 kap. 22-25 §§ SFB (se nedan om regeln i 22 §), vid betalningss. 292
64.skyldighetens fullgörande enligt 19 kap. 19 §, 1 st. SFB tillgodoräknas. 292
65.sig ett avdrag, som bestäms på samma sätt som föreskrivs om unders. 292
66.hållsbidrag i 7 kap. 4 §, loch 2 st. FB (jfr härom ovan under 7.2).s. 292
67.Den ovan under 7.2 omnämnda, genom lagstiftning år 2005 i 7 kap.s. 292
68.4 §, 2 st. FB vidtagna, lagändringen innebärande att återlämnans. 292
69.dedygnet räknas som ett helt dygn, såvida inte vistelsen börjar ochs. 292
70.upphör under samma dygn, gäller alltså även i fråga om skyldighetens. 292
71.att återbetala underhållsstöd. Genom lagstiftning år 2005 har införts den regeln att om det i en lagakraftvunnen dom eller i ett av soci alnämnden godkänt avtal bestämts om ett umgänge om minst 30 hela dygn per kalenderår så ska domen resp, avtalet kunna läggas till grund vid bestämmande av betalningsskyldigheten och underhålls stödet. Avdrag görs med 1/40 av betalningsbeloppet för varje helt dygn (19 kap. 22 §). Vid beräkning av antalet dygn enligt 22 § räk nas även det dygn då barnets vistelse hos ben bidragsskyldige upphör, såvida inte vistelsen börjar och upphör samma dygn (19 kap. 23 §.)s. 292
72.Vidare gäller genom 2005 års lagstiftning att om betalningsskyldig heten bestämts på nu angivit sätt så är den bidragsskyldige ”skyldig att till Försäkringskassan omgående anmäla de ändringar i umgänget som beslutats av allmän domstol eller görs i avtal som godkänts av socialnämnden” När en anmälan har gjorts ska Försäkringskassan omgående göra en omprövning av beslutet om betalningsskyldighet” (19 kap. 38 §). Om den bidragsskyldige begär det eller om något har inträffat som medför att betalningsskyldigheten inte längre bör vara fastställd med beaktande av dom eller avtal ska Försäkringskassan upphäva beslutet härom. Om ett beslut upphävts kan en ny begä ran om beräkning av betalningsskyldigheten enligt reglerna i 19 kap. 22-25 §§ prövas tidigast två år från upphävandet (19 kap. 39 §).74s. 293
73.Om den bidragsskyldige inte fullgör betalningsskyldigheten ska Försäkringskassan utan dröjsmål vidta, åtgärder för fordringens indri vande (19 kap. 49 §). Försäkringskassan kan dock på ansökan av den bidragsskyldige helt eller delvis bevilja anstånd med betalningsskyl dighetens fullgörande på grund av i 19 kap. 41 § angivna förutsätt ningar. Ett anståndsbeslut gäller för högst ett år (19 kap. 40 §). Enligt regeln i 19kap.41 § ska anstånd beviljas i den omfattning som behövs för att den bidragsskyldige ska få behålla vad som krävs för eget och familjens underhåll. Vid prövningen av anståndsfrågan ska bestäm melserna i 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken tillämpas (se dessa regler). Beaktas får också om den bidragsskyldige har andra lätt rea liserbara tillgångar, såsom t.ex. aktier, obligationer och andra värde papper.75 Sedan anståndsbeslutet upphört ska den bidragsskyldiges. 293
74.återbetala ett belopp som motsvarar 1,5 gånger betalningsbeloppet,s. 294
75.dock minst 150 kr per barn och månad (19 kap. 43 §).s. 294
76.Har den bidragsskyldige försummat att i rätt tid betala fastställts. 294
77.betalningsbelopp eller har anstånd med återbetalning beviljats skas. 294
78.ränta betalas på skulden. Vid kortare dröjsmål med betalning kans. 294
79.dock Försäkringskassan avstå från att kräva ränta (19 kap. 47 §). Sluts. 294
80.ligen bör nämnas att om det föreligger synnerliga skäl med hänsyn tills. 294
81.den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden kans. 294
82.Försäkringskassan på ansökan därom helt eller delvis efterge statenss. 294
83.fordran avseende betalningsskyldighet och ränta (19 kap. 45 §). Kras. 294
84.vet på ”synnerliga skär ska tolkas så att eftergift endast bör komma is. 294
85.fråga i undantagsfall. (Se i övrigt lagtexten.)76s. 294