Reformarbetet
1.Under de senaste decennierna har, som framgått ovan i kap. 1, ens. 6
2.hel del ändringar skett i Föräldrabalkens (FB) regler om vårdnad oms. 6
3.och umgänge med barn. I samband med 1973 års ändringar i skils-s. 6
4.mässolagstiftningen borttogs bl.a. en regel om att makes skuld tills. 6
5.söndringen i äktenskapet kunde tillmätas en fristående betydelse vids. 6
6.vårdnadsfrågans avgörande i samband med äktenskapsskillnad. Sams. 6
7.tidigt infördes ökade möjligheter för fader till ogift moders barn atts. 6
8.få vårdnaden överförd på sig mot moderns vilja. Lagändringen meds. 6
9.förde, att fadern ska bedömas på samma villkor som modern.s. 6
10.År 1976 genomfördes en ny reform av FB innebärande bl.a. att ens. 6
11.möjlighet för ogifta och frånskilda föräldrar att erhålla gemensams. 6
12.vårdnad infördes.1 * * Året därpå tillsattes Utredningen om barnens rätt,s. 6
13.som fick i uppdrag att komma med förslag till olika åtgärder för atts. 177
14.stärka barnens rättsliga ställning. I ett första delbetänkande föreslogs. 177
15.utredningen att ett uttryckligt förbud mot aga skulle intas i FB, vilkets. 177
16.också kom att ske år 1979.2 -1 ett andra delbetänkande, Om föräldras. 177
17.ansvar m.m., föreslog utredningen omfattande ändringar i reglernas. 177
18.om vårdnad, umgänge och överlämnande av barn.3 Enligt utrednings. 177
19.en borde nämligen reglerna härom anpassas till de förändringar soms. 177
20.skett i samhället och i familjemönstret. Vid omprövningen bordes. 177
21.vidare den nu befintliga kunskapen om barn och deras förhållandens. 177
22.beaktas. Allt detta krävde enligt utredningen en betydande omarbets. 177
23.ning av dåvarande regler i FB.s. 177
24.Nästan samtliga remissinstanser anslöt sig till utredningens upps. 177
25.fattning om att reglerna om vårdnad m.m. behövde ändras för atts. 177
26.bättre svara mot barnens behov och anpassas till förändringar i sams. 177
27.hället och familjemönstret. De olika förslag utredningen lagt fram förs. 177
28.att uppnå dessa syften fick dock vid remissbehandlingen ett myckets. 177
29.blandat mottagande. I propositionen frångick också departementss. 177
30.chefen helt utredningens förslag på flera punkter, bl.a. följande.4s. 177
31.Riksdagen antog år 1983 en proposition om vårdnad och umgänges. 178
32.m.m., dock med vissa ändringar däri på lagutskottets hemställan.5 6s. 178
33.Reformen innebar bl.a. att barns rättigheter kommit till ett bättres. 178
34.uttryck än tidigare i lagtexten samt ökade möjligheter för föräldrars. 178
35.att ha gemensam vårdnad. Riksdagen antog vidare år 1983 nya regs. 178
36.ler i 21 kap. FB om verkställighet av avgöranden om vårdnad ochs. 178
37.umgänge m.m.7 Ändringarna innebar bl.a. att möjligheterna atts. 178
38.besluta om polishämtning av barn begränsades.s. 178
39.Är 1987 framlade Utredningen om barnens rätt ett tredje delbes. 178
40.tänkande, Barnets rätt 3. Om barn i värdnadstvister — talerättf ör barns. 178
41.m.m., vilket, som titeln anger, bl.a. innehöll ett förslag om att barns. 178
42.skulle få talerätt i mål om vårdnad och umgänge.8 9Därefter höll unders. 179
43.hösten 1987 Justitiedepartementet en hearing i lagstiftningsfrågans. 179
44.med representanter för bl.a. domstolar, socialnämnder, advokater,s. 179
45.familjerådgivare, Riksförbundet Rädda Barnen och Föreningen BRISs. 179
46.(Barnens rätt i samhället). På grundval av vad som framkommit is. 179
47.nu nämnda olika sammanhang upprättades så inom Justitiedepars. 179
48.tementet en promemoria, Vårdnad och umgänge? I denna framladess. 179
49.förslag till sådana ändringar i reglerna om vårdnad och umgänge, soms. 179
50.av departementet bedömdes böra genomföras. Ändringsförslagen is. 179
51.departementspromemorian gällde inte endast reglerna om vårdnads. 179
52.och umgänge i 6 kap. i FB utan också viss annan lagstiftning, såsoms. 179
53.t.ex. socialtjänstlagen (skyldighet för kommunen att erbjuda föräldrars. 179
54.s.k. samarbetssamta\, jfr 6.3.2 nedan) och 1 kap. i FB om faderskap,s. 179
55.nämligen förslag om ersättande av termen ”faderskapserkännande”s. 179
56.med termen n^aderskapsbekräfielse\ jfr ovan i kap. 3.s. 179
57.Som redan antytts ovan syftade den aktuella lagstiftningen särskilts. 179
58.till att främja samförståndslösningar mellan föräldrarna när det gällers. 179
59.vårdnads- och umgängesfrågor. Ett exempel härpå är att kommunernas. 179
60.ålagts att ”sörja för att föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnigs. 179
61.ledning i syfte att nå enighet i frågor rörande vårdnad och umgänges. 179
62.(”samarbetssamtar) 5 kap. 3 § i socialtjänstlagen (2001:453), (12 a §s. 180
63.i den upphävda socialtjänstlagen (1980:620)).13 Rätten ska för övrigts. 180
64.i mål om vårdnad och umgänge självmant kunna förordna om sådanas. 180
65.samtal (6 kap. 18 § FB). Reformen innebar vidare bl.a., som närmares. 180
66.redogörs för här nedan, vidgade möjligheter till gemensam vårdnads. 180
67.(6 kap. 4-6 §§), införandet av en särskild regel om att rätten vids. 180
68.avgörandet av vad som i vårdnadshänseende är bäst för barnet skas. 180
69.fästa avseende ”särskilt vid barnets behov av en nära och god kons. 180
70.takt med båda föräldrarna” (6 kap. 6 a § FB, genom lagstiftning års. 180
71.199814 nu i stället 6 kap. 2 a § FB, se närmare nedan) och införandets. 180
72.av en regel om att vårdnadshavaren ska lämna sådana upplysningars. 180
73.om barnet, som kan främja umgänget (6 kap. 15 §).15 När det gällers. 180
74.förfarandet i vårdnadsmål innebar 1990 års lagstiftning att interimiss. 180
75.tiska beslut ska, i stället för att avse vårdnaden, kunna avse frågans. 180
76.om vem barnet ska bo tillsammans med (6 kap. 20 §). Slutligen skas. 180
77.nämnas att reformen innebar, att socialnämnden ej längre ska yttras. 180
78.sig över vårdnadsutredningar.16 Den tjänsteman som på nämndenss. 180
79.uppdrag verkställt utredningen skulle i stället själv svara för dennas. 180
80.och lämna den till domstolen - med eller utan egna slutsatser i frås. 180
81.gan om hur vårdnadsfrågan lämpligen borde avgöras. Se nedan oms. 180
82.att numera gäller genom lagstiftning år 2006 (6 kap. 19 §, 3 st.) atts. 180
83.såvida ”det inte är olämpligt, skall den som verkställer utredningens. 180
84.försöka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten samts. 180
85.lämna förslag till beslut”.s. 180
86.Genom lagstiftning år 1993 infördes den regeln i 6 kap. 15 § atts. 180
87.rätten vid bedömning av fråga om umgängesrätt ska beakta risken förs. 180
88.att barnet vid umgängesrättens utövande utsätts för övergrepp, olovli-s. 180
89.gen bortförs eller kvarhålls eller annars far illa.17 Lagändringen träddes. 181
90.i kraft den 1 juni 1993. Genom lagstiftning samma år infördes en nys. 181
91.regel i 6 kap. 2 §, 2 st., 3 p. FB innebärande ett skärpt och preciserats. 181
92.tillsynsansvar för vårdnadshavare när det gäller att förhindra att bars. 181
93.net orsakar skador för tredje man.18 1E9nligt denna regel ska sålundas. 181
94.vårdnadshavaren i ”syfte att hindra att barnet orsakar skada för någons. 181
95.annan ... svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämps. 181
96.liga åtgärder vidtas”. (Se också nedan om en år 2010 införd regel is. 181
97.3 kap. 5 § skadeståndslagen (1972:207) om ett skärpt skadeståndss. 181
98.ansvar för vårdnadshavare (SFS 2010:703 och 704).)s. 181
99.Som tidigare här nämnts skiljer man i svensk rätt mellan två ställ-s. 181
100.företrädarfunktionerf ör barn, dvs. vårdnad och förmynderskap. Vanligts. 181
101.vis är barnets föräldrar dess vårdnadshavare och de är dessutom nors. 181
102.malt också barnets förmyndare. Före en lagändring år 1994, och soms. 181
103.trädde i kraft den 1 juli 199519, gällde bl.a. att då ett barns förälds. 181
104.rar inte kunde vara vårdnadshavare så skulle vårdnaden anförtros ens. 181
105.eller två av rätten särskilt förordnade ’förmyndare”. Fr.o.m. nämndas. 181
106.datum gäller i stället att vårdnaden i detta fall ska anförtros en ellers. 181
107.två av rätten särskilt förordnade ”vårdnadshavare”, vilka så enligts. 181
108.huvudregeln också blir barnets förmyndare (se 6 kap. FB).s. 181
109.Ovan har nämnts att Utredningen om barnens rätt i delbet. Barnetss. 182
110.rätt3. Om barn i värdnadstvister — talerättför barn m.m. bl.a. föreslogs. 182
111.införandet av regler om talerätt för barn i bl.a. vårdnadsmål.25 Propos. 182
112.sitionen kom dock inte att innehålla något förslag härom.26 2M7ot baks. 182
113.grund av de krav som ställs i FN:s konvention om barnets rättigheters. 182
114.(se närmare nedan om art. 12 i denna konvention) gjordes dock senas. 182
115.re inom Justitiedepartementet en undersökning av om då gällandes. 182
116.regler på bästa sätt värnade om barnets rätt att komma till tals, vilkens. 182
117.undersökning ledde till utarbetandet av promemorian Barns rätt atts. 182
118.komma till tals. Reglerf örf amiljerättsliga och sociala mål och ärenden^1s. 182
119.På grundval härav framlade så regeringen propositionen Barns rätts. 182
120.att komma till tals, som antogs av riksdagen.28 Lagstiftningen, soms. 182
121.trädde i kraft den 1 januari 1996, innebar att uttryckliga bestämmels. 182
122.ser om barns rätt att komma till tals i adoptionsärenden (4 kap. 6 §,s. 182
123.1 st. FB), i mål och ärenden om vårdnad (6 kap. 10 d §), i mål oms. 182
124.umgänge (6 kap. 15 §, 4 st.) (och även i namnärenden) infördes.29s. 182
125.Då en domstol ska avgöra vad som är till barnets bästa ska den tas. 183
126.hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.s. 183
127.Vidare ska den som verkställer utredning i sådana mål och ärenden,s. 183
128.såvida detta inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning ochs. 183
129.redovisa denna för domstolen (4 kap. 10 §, 2 st. FB och 6 kap. 19 §,s. 183
130.4 st.). Genom 1998 års vårdnadsreform (se om denna nedan) gjordess. 183
131.nu redovisade bestämmelser om barns rätt att komma till tals tills. 183
132.lämpliga även på mål om barns boende och vid socialnämnds prövs. 183
133.ning av avtal om vårdnad, boende och umgänge (se närmare nedans. 183
134.om sådana avtal). Det markerades samtidigt att barnets vilja inte baras. 183
135.är en omständighet att beakta vid sidan av andra omständigheter vids. 183
136.bedömningen av ett barns bästa utan en faktor som ibland bör beaks. 183
137.tas fristående.s. 183
138.Ar 1993 tillsattes en utredning med huvuduppgift att undersökas. 183
139.hur de genom 1990 års lagstiftning införda bestämmelserna om vårds. 183
140.nad och umgänge tillämpats och att därefter ta ställning till i vads. 183
141.mån behov av ändringar i lagstiftningen förelåg. Ar 1995 lämnades. 183
142.utredningen, som antog namnet ”Vårdnadstvistutredningen”, sitts. 183
143.betänkande Vårdnad boende umgänget På grundval av detta förslags. 183
144.genomfördes lagstiftning år 1998.33 10 Reformen syftade till att främjas. 183
145.samförståndslösningar samt en ökad användning av gemensam vårds. 183
146.nad. Då möjligheten för föräldrar att nå samförståndslösningar is. 183
147.frågor om vårdnad, umgänge och boende är större om dessa frågors. 183
148.kan handläggas i mindre konfliktskapande former än vad ett dom-s. 183
149.stolsförfarande medger infördes genom 1998 års reform möjlighet atts. 183
150.träffa avtal i sådana frågor. Om sådant avtal är skriftligt och dessutoms. 183
151.godkänt av socialnämnden kan det verkställas på samma sätt som etts. 183
152.lagakraftvunnet domstolsavgörande.32s. 183
153.Nämnas kan vidare att lagstiftningen i fråga innebar ökade möjligs. 184
154.heter för domstol att besluta om gemensam vårdnad. Sålunda införs. 184
155.des den regeln att rätten även mot en förälders vilja kan besluta oms. 184
156.gemensam vårdnad, om sådan vårdnad bedöms vara bäst för barnet.s. 184
157.Denna regel har dock genom 2006 års lagstiftning för att åstadkommas. 184
158.en uppstramning av rättspraxis något ändrats(6 kap. 5 §, 2 st. FB, ses. 184
159.nedan). Det infördes också möjlighet för domstol att vid gemensams. 184
160.vårdnad förordna om umgänge; före reformen var detta inte möjligts. 184
161.utan lagstiftningen utgick i stället från att föräldrarna vid gemensams. 184
162.vårdnad kunde komma överens i umgängesfrågan. Det infördes sluts. 184
163.ligen också möjlighet för rätten att vid gemensam vårdnad beslutas. 184
164.om barns boende.s. 184
165.Genom lagstiftning år 2000 (SFS 2000:174) vidtogs vissa ändringar is. 184
166.6 kap. 17 och 20 §§ samt 7 kap. 15 §. som bl.a. innebär att det blivits. 184
167.möjligt att avgöra tvistiga vårdnadsfrågor utan huvudförhandling is. 184
168.enlighet med 42 kap. 18 § RB. Vidare kan nämnas att genom en änds. 184
169.ring år 2002 av lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap ("parts. 184
170.nerskapslagen"), vilken lagändring trädde i kraft den 1 februari 2003,s. 184
171.blev det, som redan nämnts ovan i kap. 1, möjligt för registrerades. 184
172.partner att kunna utses att som särskilt förordnade vårdnadshavares. 184
173.gemensamt utöva vårdnaden om barn (och även att prövas som adops. 184
174.tivföräldrar, se ovan i kap. 5).34 (I samband med införandet år 2009s. 184
175.av lagstiftning om könsneutrala äktenskap upphörde partnerskapss. 184
176.lagen att gälla. (Den gäller dock, som här tidigare nämnts, fortfarans. 184
177.de för par som varken hos Skatteverket registrerats som gifta efter ens. 184
178.gemensam anmälan till Skatteverket eller genom en vigselförrättnings. 184
179.fått sitt partnerskap omvandlat till äktenskap.)s. 184
180.Även homosexuella sambor kan utses att såsom särskilt förords. 185
181.nade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barn (1 § sambolagens. 185
182.(2003:376).s. 185
183.Är 2006 genomfördes lagstiftning på grundval av det av en års. 185
184.2002 tillsatt parlamentariskt sammansatt kommitté, ”2002 års vård-s. 185
185.nadskommitté”, i juni 2005 överlämnade betänkandet Vårdnads. 185
186.- Boende — Umgänge. Barnets bästa, föräldrars ansvar, Del A och Bs. 185
187.(SOU 2005:43).35s. 185
188.Lagstiftningen i fråga, som särskilt syftade till att förstärka barnpers. 185
189.spektivet, berörs nedan.s. 185
Vårdnadens innebörd
1.Den rättsliga vårdnaden innebär en rätt och en skyldighet för vårds. 186
2.nadshavaren att sörja för barnets personliga omvårdnad och angeläs. 186
3.genheter i övrigt och att ge det uppfostran.37 Begreppet rättslig vårds. 186
4.nad skiljer sig alltså från reglerna om förmynderskap, som gäller rätts. 186
5.och skyldighet att ekonomiskt förvalta barnets tillgångar och att föres. 186
6.träda det i ekonomiska angelägenheter. Oftast ligger emellertid de tvås. 186
7.funktionerna på samma hand. Ett barn står vanligen under vårdnads. 186
8.av en eller båda föräldrarna (6 kap. 2 §, 1 st.), och då är också bådas. 186
9.eller endera av föräldrarna förmyndare (10 kap. 2 §).s. 186
10.Den rättsliga vårdnaden innefattar i allmänhet även den faktiskas. 186
11.vårdnaden eller den faktiska vården, dvs. den dagliga omsorgen oms. 186
12.barnet. Det kan dock förekomma, att den som har den rättsliga vårds. 186
13.naden lämnar ifrån sig den faktiska vården till annan person, t.ex.s. 186
14.till ”fosterföräldrar”.38 I sådana fall hade tidigare vårdnadshavaren is. 186
15.princip alltid rätt att begära, att barnet skulle få komma tillbaka tills. 186
16.honom. På talan av socialnämnden kan dock rätten numera unders. 186
17.vissa förutsättningar flytta över den rättsliga vårdnaden till den soms. 186
18.utövat den faktiska vården (6 kap. 8 § FB). (Jfr närmare nedan unders. 186
19.6.3.3.) När särboende föräldrar har gemensam vårdnad kan det givets. 186
20.vis vidare förhålla sig så, att den faktiska vårdnaden huvudsakligens. 186
21.utövas endast av en av föräldrarna.39s. 186
22.6 kap. FB inleds i 1 § med följande uppräkning av barnets grunds. 186
23.läggande rättigheter.s. 186
24.Denna uppräkning av barnets grundläggande rättigheter kan enligts. 187
25.propositionen få betydelse från flera olika utgångspunkter, nämligens. 187
26.som vägledning för vårdnadshavare vid utövandet av vårdnaden ochs. 187
27.för domstolar vid avgörandet av tvister rörande vårdnad och umgänges. 187
28.samt som ledstjärna för andra än vårdnadshavare som har hand oms. 187
29.barn eller bestämmer i barnfrågor.s. 187
30.I en följande inledande bestämmelse (6 kap. 2 S, 2 st.) erinras om atts. 188
31.det är vårdnadshavarens skyldighet att tillse att barnets behov enligts. 188
32.1 § blir tillgodosedda. Denna bestämmelse kompletteras av regeln is. 188
33.6 kap. 11 § där vårdnadshavarens rätt och skyldighet att bestämma is. 188
34.frågor som rör barnets personliga angelägenheter fastslås. Därvid skas. 188
35.enligt samma lagrum vårdnadshavaren ”i takt med barnets stigandes. 188
36.ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter ochs. 188
37.önskemål”. Denna regel får dock givetvis inte tolkas så att vårdnadss. 188
38.havaren skulle äga rätt att avbörda sig sitt ansvar genom att låta bars. 188
39.net bestämma självt i en omfattning, som det inte är moget för.s. 188
40.Det hör också till en vårdnadshavares skyldigheter att se till atts. 188
41.”barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utvecks. 188
42.ling och övriga omständigheter” och att ”bevaka att barnet får tills. 188
43.fredsställande försörjning och utbildning”. (Se 6 kap. 2 §, 2 st., 2 p.)s. 188
44.Om barnet orsakar skada och det kan visas att vårdnadshavarens. 188
45.brustit i sin tillsynsplikt kan denne enligt den allmänna culparegeln is. 188
46.2 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207) (SkL) bli skadeståndsskyldig.s. 188
47.(Frågan om barnets egen skadeståndsskyldighet regleras i 2 kap. 2 §s. 188
48.SkL4 421) Genom lagstiftning år 1993 infördes, som tidigare nämnts,s. 188
49.en regel 6 kap. 2 §, 2 st., 3 p. FB, som innebär ett skärpt och precis. 188
50.serat tillsynsansvar för vårdnadshavare när det gäller att förhindra atts. 188
51.barnet orsakar skada för tredje man. Enligt denna regel ska sålundas. 188
52.i ”syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan” vårds. 188
53.nadshavaren ”svara för att barnet står under uppsikt eller att andras. 188
54.lämpliga åtgärder vidtas”. Det förutsattes i propositionen att dennas. 188
55.regel skulle komma att tjäna som utgångspunkt för vidare rättsbilds. 188
56.ning genom rättspraxis i riktning mot ett längre gående skadeståndss. 188
57.ansvar för vårdnadshavarna.43 Emell ertid har nu också, som ovans. 189
58.redan antytts, genom lagstiftning år 2010 införts en ny regel i 3 kap.s. 189
59.5 § SkL, som nu utgör ett komplement till regeln om vårdnadshavas. 189
60.res skadeståndsansvar vid bristande tillsyn av barnet.44 Enligt dennas. 189
61.regel ska en vårdnadshavande förälder ersätta 1. personskada ellers. 189
62.sakskada som ett barn vållat genom brott och 2 skada på grund av atts. 189
63.barnet kränkt någon annan på sätt som anges i 2 kap. 3 § i sammas. 189
64.lag., dvs. när fråga är om är om kränkning av någon annan ”genoms. 189
65.brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid ellers. 189
66.ära”. Denna regel lägger alltså i de i lagen särskilt angivna fallen etts. 189
67.ansvar utan eget vållande på vårdnadshavarna (principalansvar) Dettas. 189
68.vårdnadshavarensansvar är dock för varje skadehändelse begränsat tills. 189
69.en femtedel av det vid skadetillfället gällande prisbasbeloppet enligts. 189
70.2 kap. 6 och 7 §§ SFB. Om barnet har två vårdnadshavare gällers. 189
71.denna begränsning för dem gemensamt. Skulle nämnda belopp intes. 189
72.räcka till full ersättning åt flera skadelidande vid samma skadetillfälles. 189
73.ska ersättningen sättas ned med samma kvotdel för var och en avs. 189
74.de skadelidande. (För ett närmare studium av nu redovisade skade-s. 189
75.ståndsrättsliga bestämmelse hänvisas läsaren till den skadeståndsrätts-s. 189
76.liga litteraturen.)s. 189
77.I 6 kap. 14 § FB erinras om att det i socialtjänstlagen finns bestäms. 189
78.melser om rätten för vårdnadshavare och även för barn att få stöds. 189
79.och hjälp hos socialnämnden. En betydande del i socialnämndernass. 189
80.arbete är nämligen att hjälpa konfliktdrabbade familjer att bearbetas. 189
81.och själva söka lösa sina problem. (Hur denna hjälp ska utformass. 189
82.bestämmer kommunerna själva.)s. 189
83.Även rätten att sluta arbetsavtal för barnets räkning anses höra tills. 189
84.vårdnaden och inte till förmynderskapet, se 12 §. Barnet äger enligts. 189
85.denna regel självt ingå avtal om anställning eller annat arbete mens. 189
86.endast om vårdnadshavaren samtycker därtill. Lagrummet ger docks. 189
87.den som fyllt 16 år en viss egen behörighet. Har barnet sagt upp avtas. 189
88.let, kan det nämligen om detfyllt 16år, utan nytt samtycke avtala oms. 189
89.annat arbete av liknande art. (Jfr nedan i kap. 8 under 8.2.2.)s. 189
90.Av 13 § framgår att föräldrar med gemensam vårdnad ska besluta tills. 190
91.sammans i fråga om barnets angelägenheter. Om de är oeniga, innes. 190
92.bär föreskriften m.a.o. att någon åtgärd inte kan komma till stånd.s. 190
93.Det finns inte någon rättslig möjlighet att slita en meningsskiljaktigs. 190
94.het mellan vårdnadshavarna. (Vid oenighet mellan föräldrar i derass. 190
95.egenskap av förmyndare (eller mellan särskilt förordnade förmyndare)s. 190
96.i frågor som hör till förmynderskapet gäller dock den mening soms. 190
97.överförmyndaren biträder. Jfr härom nedan i kap. 8 under 8.4.2.1.)s. 190
98.Ytterst får föräldrar, som omöjligen kan komma överens, begära atts. 190
99.vårdnaden tilläggs endera av dem enligt de regler, som skall behands. 190
100.las i det följande. - Observera dock möjligheten enligt 13 §, 2 st. förs. 190
101.en av föräldrarna att handla ensam, om den andre är på grund avs. 190
102.”frånvaro, sjukdom eller annan orsak förhindrad att ta del i sådanas. 190
103.beslut rörande vårdnaden som inte utan olägenhet kan uppskjutas”.s. 190
104.Denna rätt gäller dock inte ”beslut av ingripande betydelse för barnetss. 190
105.framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det”. (Om en avs. 190
106.vårdnadshavarna är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden kan dets. 190
107.bli tal om att rätten anförtror vårdnaden åt den andra föräldern ensams. 190
108.eller, om hindret gäller dem båda, flytta över vårdnaden till en eller tvås. 190
109.särskilt förordnade vårdnadshavare, se vidare regeln i 6 kap. 8 a § FB.)s. 190
110.Vid gemensam vårdnad är det nödvändigt, att den förälder soms. 190
111.barnet varaktigt bor tillsammans med kan ensam besluta i frågor soms. 190
112.rör den dagliga omsorgen om barnet.45 Till den dagliga omsorgen räks. 190
113.nas frågor om t.ex. barnets mat, kläder, sovtider och om hur barnets. 190
114.skall tillbringa sin fritid. Dit kan även räknas t.ex. beslut om korts. 190
115.variga resor utomlands. När det gäller utlandsvistelse under längre tids. 190
116.krävs alltså vid gemensam vårdnad att föräldrarna är överens.46s. 190
117.I juli 2007 överlämnade den år 2006 tillkallade Utredningen oms. 191
118.beslutanderätten vid gemensam vårdnad (Dir. 2006:83) sitt bet.s. 191
119.Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. (SOU 2007:52). Utreds. 191
120.ningens uppgift var att ”analysera vilka nackdelar som i praktiken kans. 191
121.uppkomma för ett barn vid gemensam vårdnad när vårdnadshavarnas. 191
122.inte kan enas i frågor som rör barnet samt, med utgångspunkt i analys. 191
123.sen, lämna förslag som syftar till att bättre tillgodose barnets intressens. 191
124.och underlätta ett gemensamt vårdnadsansvar".49 Utredningen kons. 191
125.staterade att kravet på enighet mellan vårdnadshavarna ibland, t.ex. is. 191
126.situationer där barnet hade behov av psykiatrisk vård eller i t.ex. frågors. 191
127.om förskoleverksamhet och skolgång, kunde leda till betydande pros. 191
128.blem. Det föreslogs därför att det i FB skulle införas en bestämmelses. 191
129.om att domstol skulle kunna ge en av vårdnadshavarna rätt att ensams. 191
130.bestämma i vissa för barnet viktigare frågor, nämligen bl.a. i frågors. 191
131.om barnets tillgång till hälso- och sjukvård samt tandvård, till insatsers. 191
132.enligt socialtjänstlagen (2001:453) och i frågor om förskoleverksams. 191
133.het, skolgång och skolbarnomsorg (6 kap. 13 a §, 1 st. FB i förslaget).s. 191
134.I prop 2009:192, Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningars. 191
135.att tala med barn, förklarade dock regeringen att förslaget inte bordes. 192
136.genomföras då detta ”inte på ett effektivt sätt [kom] åt problemets. 192
137.med att barn i vissa fall inte får den vård eller behandling de behös. 192
138.ver”. Enligt regeringens bedömning fanns det bättre sätt att tillgodoses. 192
139.barnets intresse av tillgång till hälso- och sjukvård samt insatser inoms. 192
140.socialtjänstens område. En tänkbar lösning var, förklarade regerings. 192
141.en, att på de områden där det fanns ”ett särskilt behov reglera frågan is. 192
142.vad mån en vårdnadshavares bestämmanderätt kan frångås”.50 Frågans. 192
143.kom så att behandlas i departementspromemorian Barns rätt till vårds. 192
144.och sociala insatser stärks, Ds 2011:5. På grundval av denna framlades. 192
145.så regeringen efter remissbehandling prop. 2011/12:53, som antogss. 192
146.av riksdagen (SFS 2012:131).51 Den nya lagstiftningen, som träddes. 192
147.i kraft den 1 maj 2012, innebär att en ny regel införts i 6 kap. FBs. 192
148.(13 a §). Enligt denna regel kan, om ett barn står under vårdnad avs. 192
149.två vårdnadshavare och endast en av dessa samtycker till en åtgärd tills. 192
150.stöd för barnet, socialnämnden besluta att åtgärden ändå får vidtass. 192
151.om detta krävs med hänsyn till barnets bästa och åtgärden gäller vissas. 192
152.i lagen särskilt angivna fall, såsom t.ex. psykiatrisk eller psykologisks. 192
153.utredning eller behandling.s. 192
154.Är vårdnaden däremot inte gemensam beslutar idag vårdnadshavas. 192
155.ren själv även i en sådan fråga som den om barnets utlandsvistelse.s. 192
156.Beträffande vårdnadens allmänna innebörd finns slutligen anlednings. 193
157.att påpeka, att vårdnaden enligt 6 kap. 2 §, 1 st. upphör när barnets. 193
158.blir myndigt, dvs. när det fyller 18 år, eller - vilket inte är lika självs. 193
159.klart och därför mera värt att lägga på minnet - när det dessförinnans. 193
160.ingår äktenskap.s. 193
161.På Vårdnadstvistutredningens förslag infördes genom 1998 års lags. 193
162.stiftning genom en regel i 6 kap. 2 a § FB en portalparagraf, vilkens. 193
163.genom 2006 års lagstiftning nu stadgar att ”[bjarnets bästa skall varas. 193
164.avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge” (förfiss. 193
165.kurs.) (1 st.).54 I propositionen till 2006 års lagstiftning framhålls atts. 193
166.”frågor om vårdnad, boende och umgänge har inte med rättvisa mels. 193
167.lan föräldrarna att göra.55 Det är barnets intressen som måste stå is. 193
168.fokus. När det gäller vårdnad, boende och umgänge bör det inte fins. 193
169.nas några intressen som kan ta över”.s. 193
170.I 2 st. anges några omständigheter - förutom de barnets i 6 kap.s. 193
171.1 § uppräknade grundläggande rättigheterna (se ovan) - som skas. 193
172.beaktas vid bedömningen av vad som kan anses vara bäst för bars. 193
173.net. Sålunda ska - förutom att hänsyn ska ”tas till barnets vilja meds. 193
174.beaktande av barnets ålder och mognad” - avseende ”särskilt” fästass. 193
175.- förutom vid ”barnets behov av en nära och god kontakt med bådas. 193
176.föräldrarna - ”vid risken för att barnet eller någon annan i familjens. 193
177.utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hållss. 193
178.kvar eller annars far illa”. Det framhålls i propositionen till 2006 årss. 193
179.lagstiftning att ”[djärigenom betonas att domstolar och socialnämns. 193
180.der skall vara uppmärksamma på risken för våld och andra övergrepps. 193
181.och att risken också skall väga tungt vid bedömningen av vad soms. 193
182.är bäst för barnet”. Observera att det genom 2006 års lagstiftnings. 194
183.i lagen uttryckligen anges att inte endast risken för övergrepp mots. 194
184.barnet självt utan även mot andra familjemedlemmar t.ex. den andras. 194
185.föräldern eller ett syskon, ska tillmätas särskild betydelse vid risks. 194
186.bedömningen (se om denna nedan).s. 194
187.Den riskbedömning som ska företas ska enligt propositionen ”gruns. 194
188.das på vad som är utrett om tidigare inträffade händelser och oms. 194
189.andra faktiska omständigheter”, såsom ”t.ex. tidigare övergrepp, hots. 194
190.om övergrepp, allmän attityd till våld, missbruksproblem och psykisks. 194
191.sjukdom”. Här ska alltså inte gälla ”lika höga beviskrav som i brotts. 194
192.mål, och ett påstående om övergrepp skall beaktas i vårdnadsmålets. 194
193.även om t.ex. en förundersökning hos polisen har lagts ned. Är dets. 194
194.utrett att en förälder tidigare gjort sig skyldig till övergrepp, bör ens. 194
195.nyanserad bedömning göras av det inträffade. Om övergreppen hars. 194
196.skett systematiskt under en längre tid, varit allvarliga eller riktats mots. 194
197.flera personer, finns det ofta skäl att utgå från att barnet skulle faras. 195
198.illa med den föräldern som vårdnadshavare. Detsamma gäller om dets. 195
199.framgår att övergreppen är ett utslag av förövarens behov av utövas. 195
200.makt och kontroll över sitt offer. Ett sådant beteende kan vara svårts. 195
201.att förändra och innebär allmänt sett en större risk för att barnet skalls. 195
202.fara illa. Om en förälder däremot gjort sig skyldig till en enstaka övers. 195
203.ilat handling mot den andra föräldern, kan risken vara mindre förs. 195
204.att barnet kommer att fara illa. Av betydelse är också när våldet ellers. 195
205.kränkningarna har skett. Ligger övergreppen långt tillbaka i tiden ochs. 195
206.har förhållandet mellan föräldern och barnet fungerat väl efter detta,s. 195
207.behöver de inte alltid innebära att det finns en risk för att barnet fars. 195
208.illa. Är det omvänt så att övergreppen nyligen har ägt rum, och är förs. 195
209.hållandet mellan barnet och föräldern osäkert, kan risken vara större.s. 195
210.Har föräldern genomgått behandling för att undvika en upprepning,s. 195
211.är även det en omständighet som måste beaktas. Hänsyn måste givets. 195
212.vis också tas till barnets egen inställning”.s. 195
Vem är vårdnadshavare?
Huvudregler
1.Det måste rimligen finnas automatiskt tillämpliga regler om vem soms. 195
2.ska vara vårdnadshavare för ett nyfött barn. Av 6 kap. 3 § 1 st. frams. 195
3.går, att föräldrarna tillsammans blir vårdnadshavare, om de är giftas. 195
4.med varandra vid barnets födelse, och att modern ensam blir vårds. 195
5.nadshavare, om hon är ogift.57 Den omständigheten att ogifta förs. 195
6.äldrar sammanbor innebär alltså inte, att de automatiskt får gemens. 195
7.sam vårdnad. Om de ogifta föräldrarna gifter sig, får de emellertids. 195
8.automatiskt gemensam vårdnad genom giftermålet, se lagrummetss. 195
9.andra punkt. Enl. regeln i 6 kap. 4 § FB kan dock ogifta föräldrars. 195
10.få gemensam vårdnad på ett enkelt sätt, bl.a. genom registrering hoss. 195
11.Skatteverket efter bådas anmälan, se närmare härom nedan unders. 195
12.6.3.2.s. 195
13.Vårdnadstvistutredningen hade övervägt om regler borde införass. 196
14.om att gemensam vårdnad skulle inträda automatiskt även för ogiftas. 196
15.föräldrar.58 Av flera olika skäl ansåg dock utredningen, att man bordes. 196
16.behålla den nuvarande ordningen.s. 196
17.Frågan om automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar bes. 196
18.handlades också i departementspromemorian Gemensam vårdnads. 196
19.för ogifia föräldrar samt en språklig och redaktionell översyn av 6 kap.s. 196
20.föräldrabalken.^ I denna konstaterades bl.a. att även om gemensams. 196
21.vårdnad nästan alltid var den bästa lösningen för barnet så fanns dets. 196
22.fall där denna vårdnadsform inte var lämplig, t.ex. då föräldrarna vars. 196
23.i allvarlig konflikt med varandra eller den ene av föräldrarna kanskes. 196
24.kunde anses direkt olämplig såsom vårdnadshavare på grund av t.ex.s. 197
25.sexualbrott mot, eller misshandel av, barnet. Det föreslogs därför intes. 197
26.automatisk gemensam vårdnad från tidpunkten för faderskapsfaststäl-s. 197
27.lelsen. Det föreslogs inte heller någon regel om automatisk gemens. 197
28.sam vårdnad för enbart ogifta samboende föräldrar. Skälet härtill vars. 197
29.detsamma som enligt vad som nämnts ovan åberopades av Vårdnadss. 197
30.tvistutredningen, nämligen avsaknaden i svensk rätt av en registrerings. 197
31.eller någon definition av samboförhållanden som gjorde möjligt atts. 197
32.det snabbt och säkert konstatera vem som var barnets vårdnadshavares. 197
33.om förekomsten av samboförhållande skulle vara avgörande för vårds. 197
34.nadsfrågan.s. 197
35.I barnkonventionens art. 18, p. 1 stadgas följande ang. vårdnad oms. 198
36.barn:s. 198
37.Vid äktenskapsskillnad mellan föräldrar ska enligt 6 kap. 3 §, 2 st.s. 198
38.den gemensamma vårdnaden om barn i princip fortsätta automatiskt,s. 198
39.dvs. utan något förordnande av domstol i vårdnadsfrågan, såvida intes. 198
40.rätten enligt vad som sägs i 5, 7 eller 8 §§ beslutar att den ska upplösass. 198
41.(se härom närmare nedan). Om den gemensamma vårdnaden skas. 198
42.kvarstå efter domen på äktenskapsskillnad ska rätten i domen erinras. 198
43.föräldrarna om detta, så att dessa verkligen får klart för sig vad soms. 198
44.kommer att gälla i vårdnadsfrågan, se 6 kap. 3 §, 2 st., sista punks. 198
45.ten.65 (Se nedan under 6.3.4 om statistiska uppgifter om olika vårds. 199
46.nadsformer.66) I specialmotiveringen till regeln i 3 $, 2 st. framhållss. 199
47.att det kan vara lämpligt, att domstolen i ett äktenskapsskillnads-s. 199
48.mål, för att få underlag för sin bedömning av om den gemensammas. 199
49.vårdnaden bör fortsätta eller ej, underrättar socialnämnden om att ens. 199
50.skilsmässa är aktuell och att ingen av föräldrarna begärt att ensam fås. 199
51.utöva vårdnaden.67 (Jfr nedan under 6.3.2 om regeln i 6 kap. 19 §.)s. 199
52.Regeln om att den gemensamma vårdnaden normalt ska kvarstås. 199
53.även efter äktenskapsskillnad - och som antas bidra till att minskas. 199
54.slitningarna mellan föräldrarna och därigenom skapa bättre förutsätts. 199
55.ningar för att skilsmässan görs upp i godo - är sålunda ett exempels. 199
56.på hur man numera söker främja en ökad användning av gemensams. 199
57.vårdnad.s. 199
58.I propositionen till 2006 års lagstiftning erinras om att domstolens. 201
59.genom 1998 års vårdnadsreform kan döma till gemensam vårdnads. 201
60.även mot en förälders vilja, om denna vårdnadsform bedöms varas. 201
61.bäst för barnet, se närmare 6 kap. 5 § FB nedan under 6.3.3.72 Enligts. 201
62.vad som sägs i propositionen ”innebär lagstiftningen att vårdnaden,s. 201
63.förutom när båda föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad, skalls. 201
64.anförtros åt en av föräldrarna ensam endast när det framkommer särs. 201
65.skilda omständigheter som talar mot gemensam vårdnad (se rättsfals. 201
66.let NJA 1999 s. 451). En sådan särskild omständighet är att en avs. 201
67.föräldrarna "är olämplig som vårdnadshavare, t.ex. därför att förälds. 201
68.ern gjort sig skyldig till våld mot barnet eller den andra föräldern. Ens. 201
69.annan särskild omständighet som kan tala mot gemensam vårdnad ärs. 201
70.att det finns en konflikt mellan föräldrarna som är så svår och djups. 201
71.att det är omöjligt för dem att samarbeta i frågor som rör barnet (ses. 201
72.rättsfallet NJA 2000 s. 345). Detta kan uppfattas som att det skulles. 201
73.gälla en presumtion för gemensam vårdnad”.s. 201
74.Vidare konstateras i propositionen att 2002 års vårdnadskom-s. 201
75.mittés undersökningar visat, att domstolarna relativt ofta utnyttjades. 201
76.möjligheten att döma till gemensam vårdnad mot en förälders vilja,s. 201
77.nämligen i drygt hälften av de fall föräldrarna tvistade om vårdnaden.s. 201
78.(Modern fick i ungefär en tredjedel och fadern i knappt en tiondels. 201
79.av fallen ensam vårdnad.) I åtta av tio domar var motiveringen tills. 201
80.att döma till gemensam vårdnad mot en förälders vilja att samarbets-s. 201
81.svårigheterna inte kunde anses så allvarliga att den andra förälderns. 201
82.kunde anses vara olämplig som vårdnadshavare. I en tredjedel av des. 201
83.domar vårdnadskommittén studerat fanns påståenden om övergrepps. 201
84.men domstolarna beslutade ändock i knappt hälften av dessa fall tills. 201
85.gemensam vårdnad mot ena förälderns vilja. Enligt propositionens. 201
86.fanns det enligt vårdnadskommittén en tendens hos domstolarnas. 201
87.att döma till gemensam vårdnad mot en förälders vilja även då mans. 201
88.kunde förvänta sig samarbetssvårigheter i frågor som rörde barnet.s. 201
89.Vidare förhöll det sig möjligen så att betydelsen av en förälders övers. 201
90.grepp eller annat kränkande uppträdande tonades ned vid bedöms. 201
91.ningen av vårdnadsfrågan och då särskilt när kränkningen riktats mots. 202
92.någon annan familjemedlem än barnet.s. 202
93.Regeringen sa sig i propositionen dela vårdnadskommitténs upps. 202
94.fattning om att gemensam vårdnad i de allra flesta fall var bäst förs. 202
95.barnet och att därför den genom 1998 års lagstiftning införda möjs. 202
96.ligheten för domstol att kunna besluta om gemensam vårdnad ävens. 202
97.mot en förälders vilja borde finnas kvar. Bestämmelsen om betydels. 202
98.sen vid vårdnadsfrågors avgörande av barnets behov av en nära ochs. 202
99.god kontakt med båda föräldrarna borde enligt propositionen ocksås. 202
100.behållas oförändrad. Men, förklarades det i denna, det fick ”naturs. 202
101.ligtvis inte mer eller mindre schablonmässigt beslutas om gemensams. 202
102.vårdnad mot den ena förälderns önskemål. Om en förälder motsätters. 202
103.sig gemensam vårdnad, måste alltid en prövning göras av de skäl soms. 202
104.den föräldern framför. Detta är tydligt inte minst om motståndets. 202
105.mot gemensam vårdnad har sin grund i förhållanden som våld ellers. 202
106.andra former av övergrepp från den andra förälderns sida. Om ens. 202
107.förälder utsätter barnet eller någon annan familjemedlem för våld,s. 202
108.trakasserier eller annan kränkande behandling, är det i princip bästs. 202
109.för barnet att den föräldern inte får del i vårdnaden. Det är knappasts. 202
110.möjligt att tillgodose barnets behov av trygghet och omsorg inoms. 202
111.ramen för gemensam vårdnad om den ena föräldern gör sig skyldigs. 202
112.till övergrepp mot den andra föräldern eller någon annan i familjen.s. 202
113.Det gäller även om samarbetet mellan föräldrarna kanske ytligt setts. 202
114.verkar fungera”.s. 202
115.För att söka öka uppmärksamheten på fall där barnet kan fara illas. 202
116.föreslog regeringen så att riskbedömningen skulle lyftas fram tydlis. 202
117.gare i lagen, se nu den redan ovan anförda regeln i 6 kap. 2 a §. Mens. 202
118.även annars kan det enligt regeringen vara viktigt att en förälderss. 202
119.motstånd mot gemensam vårdnad tas på allvar. Särskilt gäller detta is. 202
120.fråga om föräldrars förmåga att kunna samarbeta i frågor som rördes. 202
121.barnet. Sålunda menade regeringen att gemensam vårdnad normalts. 202
122.förutsätter ett någorlunda konfliktfritt samarbete mellan föräldrarna.s. 202
123.Detta innebär dock inte att de måste ha samma uppfattning i allas. 202
124.frågor rörande barnet men de måste kunna hantera sin oenighet pås. 202
125.sådant sätt att inte barnet drabbas.s. 202
126.Vad som kan anses vara bäst för barnet får enligt regeringen avs. 202
127.göras efter en prövning av omständigheterna i det enskilda fallet ”ochs. 202
128.någon presumtion för eller mot gemensam vårdnad bör inte gälla.s. 203
129.Som framhölls vid 1998 års vårdnadsreform måste möjligheten atts. 203
130.döma till gemensam vårdnad mot en förälders vilja över huvud tagets. 203
131.användas med stor försiktighet och lyhördhet”, framhöll regeringens. 203
132.i propositionen. På regeringens förslag i denna har, i syfte att åstads. 203
133.komma en uppstramning av rättspraxis, en ny bestämmelse införtss. 203
134.i FB om att domstolen vid bedömning av frågan om vilken vårds. 203
135.nadsform som ska väljas ska fästa avseende särskilt vid föräldrarnass. 203
136.förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet, se 6 kap. 5 §, 2 st. ochs. 203
137.nedan. (Ang. rättspraxis se nedan under 6.3.4.)s. 203
Överflyttning av vårdnaden. Allmänna synpunkter
1.När modern är ogift blir som redan framhållits ovan under 6.3.1s. 203
2.endast hon automatiskt vårdnadshavare. Vill föräldrarna att vårdnas. 203
3.den ska vara gemensam behöver de dock numera inte enligt regeln is. 203
4.6 kap. 4 § 1 st. FB ansöka härom vid domstol utan enligt 2 st. sammas. 203
5.regel kan de i stället - och detta vare sig de sammanbor eller ej - erhåls. 203
6.la gemensam vårdnad på ett enklare sätt. Om barnet är folkbokförts. 203
7.här i landet kan föräldrarna nämligen få gemensam vårdnad genoms. 203
8.registrering hos Skatteverket efier en anmälan av dem båda antingens. 203
9.till socialnämnden i samband med att nämnden ska godkänna ens. 203
10.faderskapsbekräftelse (eller, genom lagstiftning år 2005, en bekräfs. 203
11.telse av föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB) eller till Skatteverket, docks. 203
12.endast under förutsättning att domstol inte tidigare förordnat oms. 203
13.vårdnaden. Då föräldrar i samband med socialnämnds godkännandes. 203
14.av en faderskapsbekräftelse gjort anmälan om gemensam vårdnads. 203
15.har nämnden att sända denna jämte bekräftelsen till Skatteverket förs. 203
16.anteckning i barnets personakt.s. 203
17.I andra fall än det nu nämnda kräver överflyttning av vårdnaden ellers. 204
18.ändring i vårdnadsförhållandet domstols avgörande.s. 204
19.Ledstjärnan vid domstols prövning av vårdnadsfrågor är att häns. 204
20.syn till barnets bästa ska vara avgörande. Jfr barnkonventionens art. 3,s. 204
21.p. 1 om att vid nalla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offents. 204
22.liga eller privata sociala välfiirdsinstitutioner, domstolar, administrativas. 204
23.myndigheter eller lagstiftande organ skall barnets bästa komma i främstas. 204
24.rummef.s. 204
25.Frågor om vårdnad (och även om boende och umgänge) är indispo-s. 204
26.sitiva, vilket bl.a. innebär att rätten har ett ansvar för att frågorna blirs. 204
27.tillbörligt utredda (jfr 6 kap. 19 §, 1 st.) och att rätten vid avgörandets. 204
28.inte är bunden av vad föräldrarna kan ha kommit överens om.74s. 204
29.För föräldrarna själva men också inte minst för barnen är det givets. 204
30.vis av mycket stor betydelse om, ofta mycket uppslitande, tvisteförs. 204
31.handlingar utom och inom rätta kan undvikas. Redan för flera års. 204
32.sedan erbjöd därför vissa kommuner i landet föräldrar möjlighet atts. 204
33.vid bl.a. skilsmässokonflikter genom s.k. samarbetssamtal bearbetas. 204
34.sina konflikter för att i bästa fall kunna i samförstånd komma frams. 204
35.till lösningar på olika problem, särskilt då vad som lämpligen meds. 204
36.hänsyn till barnens bästa bör gälla i fråga om vårdnad och umgänges. 204
37.efter en äktenskapsskillnad.75 En av Socialstyrelsen genomförd enkäts. 204
38.till landets kommuner visade, att våren 1987 förekom samarbetssams. 204
39.tal i inte mindre än 217 av landets 284 kommuner.76 Vanligtvis sås. 204
40.bedrevs denna verksamhet i primärkommunal regi men delvis ocksås. 204
41.inom den landstingskommunala familjerådgivningen. Socialstyrels. 204
42.sens undersökning omfattade även resultatet av samarbetssamtalen.s. 204
43.Undersökningen visade sålunda, att i de fall då samarbetssamtals. 204
44.påbörjats innan ett domstolsförfarande inletts så hade föräldrarna i ca 80 % av ärendena enats och en rättslig tvist därför kunnat und vikas. I de fall där samarbetssamtalen kom till stånd först efter det att en domstolsprocess startat kunde ca 56 % av föräldrarna enas. Det kan nämnas, att redan i förarbetena till 1983 års lagstiftning så framhölls, att föräldrar som var oense i en vårdnads- eller umgängesfråga normalt borde söka lösa konflikten genom samarbetssamtal. Kommunernas verksamhet med samarbetssamtal var dock fram till och med 1990 års lagstiftning en frivillig angelägenhet.s. 204
45.Med hänsyn till de goda erfarenheterna av samarbetssamtalen ålades dock kommunerna genom lagstiftning år 1990 att kunna erbjuda föräldrar ”samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enig het i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge (samarbetssam tal)” (5 kap. 3 § i socialtjänstlagen (2001:453). Vidare gäller att domstol kan - och detta t.o.m. utan föräldrarnas samtycke - ta initiativ till att samarbetssamtal kommer till stånd (6 kap. 18 §, 2 st.). Något tvång (förenat med sanktioner i form av t.ex. vitesföreläggande eller hämtning) för föräldrarna att delta i sam talen föreligger dock inte. Om en förälder utan godtagbart skäl vägrar att delta i samarbetssamtal kan detta dock vara ett tecken på att dennas. 205
46.förälder sätter det egna intresset före barnets och kan därför i vissa falls. 206
47.tänkas vara en faktor, som talar emot denne förälders lämplighet soms. 206
48.vårdnadshavare, heter det i propositionen.79 - Har rätten förordnats. 206
49.om samarbetssamtal kan målet vilandeförklaras under viss tid, dets. 206
50.samma gäller om samarbetssamtal redan inletts och fortsatta samtals. 206
51.bedöms vara till nytta (6 kap. 18 §, 3 st.)s. 206
52.Vårdnadstvistutredningen, som bl.a. hade till uppdrag att unders. 206
53.söka hur samarbetssamtalen fungerade, konstaterade att verksamhes. 206
54.ten med sådana är ett bra instrument för att lösa vårdnadskonflikters. 206
55.och att antalet vårdnads- och umgängesutredningar minskat.80 För atts. 206
56.i lagen markera att föräldrar bör lösa sina tvister genom samförstånds-s. 206
57.lösningar innan rättsliga åtgärder vidtas har på utredningens förslags. 206
58.en ny bestämmelse införts i FB (6 kap. 18 §, 1 st.), som erinrar oms. 206
59.möjligheten till samarbetssamtal. En sådan bestämmelse bör enligts. 206
60.förarbetena också ses som en uppmaning till advokater och övrigas. 206
61.juridiska biträden att inte utan vägande skäl inleda process innan förs. 206
62.sök gjorts för att förmå föräldrarna att nå en samförståndslösning.s. 206
63.(Utredningen ansåg dock inte, att samarbetssamtal borde vara obligas. 206
64.toriska eller en förutsättning för erhållande av allmän rättshjälp ochs. 206
65.några regler härom har ej heller införts.)s. 206
66.Socialstyrelsen har genomfört en studie av de samarbetssamtal,s. 206
67.som initierats av föräldrarna själva eller genom remiss från tingsräts. 206
68.ten under perioden den 1 oktober 1995-30 september 1996 vids. 206
69.familjerättsenheten i en medelstor svensk stad (ca 125 000 invånares. 206
70.år 1996).81 Drygt 300 kvinnor skilde sig i denna stad år 1996 och avs. 206
71.dessa uppskattades % ha ett eller flera barn under 18 år. Därtill koms. 206
72.ett antal par som varit samboende utan äktenskap och som separes. 206
73.rade nämnda år. I utredningsrapporten konstateras bl.a. att om ”ens. 206
74.värdering av om samarbetssamtal är en framgångsrik metod grundars. 206
75.sig på huruvida en överenskommelse kommer till stånd, måste des. 206
76.resultat som uppnåtts vid familjerättsenheten i rapportstaden betraks. 206
77.tas som mycket bra. Inte minst gäller detta mot bakgrund av att de par som genomfört den planerade samtalsserien i genomsnitt erhållit 3,5 samtal”.82 Under undersökningsperioden hörde 96 par av sig till familjerättsenheten för samarbetssamtal men undersökningen omfat tade endast de 84 par som infann sig för samarbetssamtal. Av dessa nådde 70 procent av paren en överenskommelse. Av de par som full följde samtliga planerade samtal nådde 70 procent en överenskom melse, som visade sig hålla fortfarande sex månader efter samtalens avslutande. Även om alltså samarbetssamtalsmetoden ger goda resul tat framhålles i undersökningsrapporten att metoden kan behöva vidareutvecklas och kompletteras. Som exempel på en vidareutveck ling och ett komplement nämns att kunna erbjuda uppföljningsresp, enskilda samtal. Vidare sägs att barnsamtal behöver utvecklas som en särskild metod. Samtalsledaren bör undersöka barnens behov av att komma till tals och om dessa skall erbjudas särskilda samtal.s. 206
78.Under år 2011 deltog föräldrar till ca 18 900 barn och ungdomar i åldrarna 0-17 år i samarbetssamtal. Detta motsvarar 99 barn och ungdomar per 10 000 barn i nämnda åldersgrupp. (Motsvarande tal var för år 2007 94 barn, 2008 96 barn, 2009 98 barn och 2010 101 barn.)83s. 207
79.Genom 2006 års lagstiftning har införts en ny regel i 6 kap. 18 a § om att domstolen kan ”uppdra åt en medlare att försöka få föräld rarna att nå en samförståndslösning som är förenlig med barnets bästa” (1 st.). Rätten kan lämna medlaren närmare anvisningar om vad denne eller denna har att iaktta vid uppdragets fullgörande, 1 st. 2 p.) och även bestämma en tid (som inte får sättas längre än fyra veckor) inom vilken medlaren skall lämna en redogörelse för vidtagna åtgärder, en tid som dock kan förlängas (2 st.). (Medlaren har rätt till ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget krävt, vil ken ersättning bestäms av rätten och som betalas av allmänna medel (3 st.).) Möjligheten att utse medlare är enligt propositionen främst tänkt att komma till användning i fall då samarbetssamtal enligt 18 § förekommit men misslyckats men i vilka det trots detta bedöms fins. 207
80.nas möjligheter att nå fram till en samförståndslösning.84 Den avs. 208
81.rätten utsedda medlaren ska enligt propositionen ha förmåga att sättas. 208
82.barnets bästa i främsta rummet. Ibland kan det fordras en mera ins. 208
83.gående kunskap om familjerättslig lagstiftning och det kan då i vissas. 208
84.mål vara lämpligt att utse t.ex. en erfaren domare eller advokat medans. 208
85.det i andra mål kanske kan vara lämpligare att ge t.ex. en familjerätts. 208
86.sekreterare eller socialkonsulent uppdraget.s. 208
87.Man söker alltså numera genom s.k. samarbetssamtal undvikas. 208
88.vårdnadstvister. En vårdnadstvist kan ju allvarligt försämra förhållans. 208
89.det mellan föräldrarna till nackdel för barnet.85 Enligt Vårdnadstvists. 208
90.utredningens utvärdering av samarbetssamtalen har sådana samtals. 208
91.störst utsikter att leda till en samförståndslösning av frågor om vårds. 208
92.nad och umgänge om samtalen inleds innan ett domstolsförfarandes. 208
93.kommer till stånd. Detta gjorde det enligt utredningen önskvärt meds. 208
94.en ordning enligt vilken frågor om vårdnad och umgänge kundes. 208
95.handläggas i mindre konfliktskapande former. På utredningens förs. 208
96.slag infördes därför genom 1998 års lagstiftning möjlighet för förs. 208
97.äldrar som är överens i sådana frågor att genom avtal reglera frågor oms. 208
98.vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 6 §, 14 a §, 2 st. resp. 15 a §,s. 208
99.3 st. FB).86 Av 6 kap. 17 a §, 1 st. framgår att föräldrar har enligts. 208
100.5 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) rätt att få hjälp med att träffas. 208
101.avtal om vårdnad, boende och umgänge. Enligt 6 kap. 17 a § 2 st.s. 208
102.är det socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört soms. 208
103.har att pröva om avtalet ska godkännas och av 3 st. framgår bl.a. atts. 208
104.nämnden vid sin prövning ska se till att frågor om vårdnad, boendes. 208
105.och umgänge blir tillbörligt utredda. Vid socialnämndens prövnings. 208
106.av om avtalet kan godkännas ska barnets bästa och dess önskemåls. 208
107.beaktas. Som fördelar med denna ordning framhöll utredningens. 208
108.också en minskad arbetsbelastning på domstolarna och minskades. 208
109.samhällskostnader för allmän rättshjälp. Vid bedömningen ska häns. 208
110.syn tas till bl.a. barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mogs. 208
111.nad. Socialnämnden ska godkänna avtalet, om det som avtalats är till barnets bästa eller, när avtalet avser gemensam vårdnad (6 §, 2 st.), inte är uppenbart oförenligt med barnets bästa. Ett av socialnämnden godkänt avtal kan verkställas på samma sätt som ett domstolsavgö rande (21 kap. 1 §, 3 st. FB). - Vad som så avtalats kan sedan änd ras antingen genom ett avgörande av domstol eller genom ett nytt avtal. Genom ett skriftligt avtal som godkänns av socialnämnden kan föräldrarna även åstadkomma ändring av ett tidigare domstolsavgö rande.87 Det har här tidigare nämnts att frågor om vårdnad, boende och umgänge är indispositiva, vilket bl.a. innebär att rätten har ett ansvar för att frågorna blir tillbörligt utredda (6 kap. 19 §, 1 st.) Därför gäl ler bl.a. att rätten, innan den avgör ett mål eller ett ärende om vård nad, boende eller umgänge, ska ge socialnämnden tillfälle att lämna upplysningar. Om nämnden har upplysningar som kan vara av värde vid frågans bedömning ska nämnden lämna rätten dessa 2 st.).s. 208
112.Om det i ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge krävss. 210
113.utredning utöver vad som sägs i 6 kap. 19 §, 2 st. (se ovan) får rättens. 210
114.uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att utse någon atts. 210
115.verkställa sådan utredning. Rätten äger därvid fastställa riktlinjer förs. 210
116.utredningen och tid inom vilken denna skall vara slutförd (en tid soms. 210
117.dock kan förlängas) Rätten har ett ansvar för att utredningen bedrivss. 210
118.skyndsamt (3 st.).s. 210
119.Genom 2006 års lagstiftning stagas så i 4 st. att såvida ”det inte ärs. 210
120.olämpligt, skall den som verkställer utredningen försöka klarlägga bars. 210
121.nets inställning och redovisa den för rätten samt lämna förslag tills. 210
122.beslut” (förf:s kurs.) Av propositionen till 2006 års lagstiftning framgår att även de mindre barnen måste få komma till tals i en vårdnadsutredning. Det var dock inte lämpligt att i lagen fastslå en viss ålder för när ett barn bör till frågas utan detta måste avgöras från fall, eftersom ju barn har olika mognadsgrad och förutsättningar. Enligt propositionen kan små barn komma till tals genom utredarens samtal med personer som känner barnet väl.91 I prop. 1990/91:8 konstaterades bl.a. om läget i praxis då det gäller socialnämndernas vårdnadsutredningar bl.a. följande:s. 210
123.Om regeln i 6 kap. 19 § FB ska tilläggas att enligt regelns 5 st. kans. 212
124.sekretess mellan olika socialnämnder brytas för vårdnadsutredningars. 212
125.och enligt regeln i 6 och sista st. får barnet ”höras inför rätten, oms. 212
126.särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan tas. 212
127.skada av att höras”, se nedan närmare om denna regel.s. 212
128.I detta sammanhang kan nämnas att genom lagstiftning år 2010s. 212
129.(SFS 2010:741) har i 11 kap. 10 §, 3 st. socialtjänstlagen (2001:453)s. 212
130.införts en möjlighet för socialnämnd att vid utredning på nämndenss. 212
131.initiativ om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 7 eller 8 § FBs. 212
132.höra barnet utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnads-s. 212
133.havaren är närvarande^ (Däremot ansågs en sådan möjlighet intes. 212
134.behövlig i fråga om vårdnadsöverflyttningar enligt 6 kap. 8 a ellers. 212
135.9 § FB och ej heller vid vårdnadsutredningar enligt 6 kap. 19 § FB.)s. 212
136.Enligt en regel i 6 kap. 20 §, 1 st. FB kan rätten i mål och ellers. 212
137.ärenden om vårdnad, boende eller umgänge, om det behövs, meddelas. 212
138.interimistiskt beslut, dvs. besluta om vad som ska gälla fram till desss. 212
139.dom eller beslut vunnit laga kraft eller föräldrarna träffat ett avtal oms. 212
140.frågan som godkänts av socialnämnden. Lokutionen ”om det behövs”s. 212
141.infördes genom 2006 års lagstiftning för att begränsa användningens. 212
142.av interimistiska beslut på grund av dessas ofta styrande inverkan pås. 212
143.det slutliga avgörandet. Jfr dock NJA 1980 s. 709, där fadern ficks. 212
144.vårdnaden trots att modern haft denna interimistiskt i tre år.) I pros. 212
145.positionen uttalas att det ”kan ifrågasättas om det är lämpligt - ochs. 212
146.förenligt med barnets bästa - att fatta ett snabbt beslut, som ju kan komma att få stor inverkan på målets slutliga avgörande trots att det är grundat på bristfällig utredning”.s. 212
147.Problemet med det interimistiska beslutets styrande inverkan på det slutliga avgörandet uppmärksammades även i samband med 1983 och 1990 års lagändringar. T.ex. så uttalades i prop. 1990/91:8 bl.a. att det ”torde vara obestridligt att föräldrar som skilts från vårdnaden genom ett interimistiskt beslut ofta anser sig ha ett sämre utgångsläge inför det slutliga avgörandet av vårdnadsfrågan än den som interimis tiskt har anförtrotts vårdnaden. De känner sig också många gånger utpekade som olämpliga som vårdnadshavare”.95s. 213
148.Som exempel på fall där ett interimistiskt beslut kan behövas nämns i propositionen till 2006 års lagstiftning bl.a. att det föreligger misstankar om våld eller andra övergrepp, som inte kan negligeras, eller risk för att barnet kommer att olovligen bortföras. Ett annat exempel, som lämnas, är att föräldrarna flyttat till skilda orter och att det därför behövs ett snabbt beslut i frågor om t.ex. barnets boende eller skolgång.96 Enligt regeln i 20 § 2 st. ska innan intermistiskt beslut meddelas motparten ha fått tillfälle att yttra sig i frågan. Vidare gäller bl.a. att rätten kan inhämta upplysningar från socialnämnden i frågan, s.k.”snabbupplysningar”. Av propositionen till 2006 års lag stiftning framgår att 2002 års vårdnadskommittés undersökningar visat, att snabbupplysningarna innehållsmässigt varierade kraftigt beroende på vilken kommun som handlagt ärendet.97 I en del kom muner talade den som handlade ärendet med föräldrarna och stun dom även med barnet innan upplysningar lämnades. Oftast bestod dock snabbupplysningen endast i ett utdrag ur de sociala registren om uppgifter om föräldrar och barn förekom däri. Genom 2006 års lagstiftning har dock införts den regeln (6 kap. 20 §, 2 st. 2 p. FB) att socialnämnden innan den lämnar upplysningar till domstolen skall, om detta i det enskilda fallet är lämpligt, ha ett samtal med föräldrars. 213
149.och barn. Regeln ger alltså visst utrymme för att underlåta hörandes. 214
150.av föräldrar och barn, t.ex., sägs det i propositionen ”om ett interis. 214
151.mistiskt beslut måste fattas snabbt och föräldrarna redan hörts vid ens. 214
152.muntlig förberedelse i domstolen”.98s. 214
153.FN-konventionen om barnets rättigheter sägs i art. 12 följande:s. 214
154.När det gäller frågor om vårdnad uppfylles i svensk rätt detta kon-s. 214
155.ventionskrav bl.a. genom den genom 1995 års lagstiftning infördas. 214
156.regeln om beaktandet av barnets egen vilja. Regeln härom återfinness. 214
157.numera i 6 kap. 2 a § och där det heter att vid avgörande av frågors. 214
158.som rör vårdnad, boende och umgänge skall hänsyn ”tas till barnetss. 214
159.vilja med beaktande av barnets ålder och mognad”.99 Av förarbetenas. 214
160.framgår att då de minsta barnen inte kan ha någon uttalad uppfatts. 214
161.ning över huvudtaget behöver domstolen i sådana fall inte alls ta häns. 214
162.syn till barnets vilja.100s. 214
163.Före 1983 års lagstiftning fanns inte någon bestämmelse soms. 214
164.direkt reglerade frågan i vad mån barnet kunde höras inför domstolens. 214
165.i en tvist mellan föräldrar om vårdnad eller umgänge. Något formellts. 214
166.hinder mot att barnet hördes fanns dock inte men det torde ha varits. 214
167.mycket sällsynt att så skedde i praktiken. - Genom 1983 års lagstifts. 214
168.ning intogs i 6 kap. FB en regel om att barnet ”får höras inför rätten,s. 214
169.om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kans. 214
170.ta skada av att höras” (numera 6 kap. 19 §, 6 st.).s. 214
Lagreglerna om överflyttning av vårdnaden
1.Reglerna om överflyttning av vårdnad finns i 4—10 §§.101s. 215
2.I 6 kap. 4 §, 1 st., som redaktionellt ändrats något genom 2006 års lagstiftning, regleras det förhållandet, då barnet står under vårdnad av endast en av föräldrarna och dessa vill utöva vårdnaden gemensamt. Rätten ska då på talan av dem båda förordna i enlighet med deras begäran, såvida inte gemensam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets bästa. Regeln tar i första hand sikte på sådana ogifta föräld rar, som inte kan få gemensam vårdnad genom en enkel anmälan till socialnämnden i samband med faderskapsbekräftelse eller eljest till Skatteverket enligt det här ovan tidigare redovisade andra stycket i samma § (se under 6.3.2). Men även t.ex. föräldrar som i anledning av äktenskapsskillnad fått den gemensamma vårdnaden upplöst men nu åter önskar sådan vårdnad måste sålunda vända sig till domstol för att få detta.s. 215
3.5 och 6 §§ fick ändrat innehåll genom 1998 års och har också fått det genom 2006 års lagstiftning. Sålunda fördes på Vårdnads tvistutredningens förslag de tidigare reglerna i 5 och 6 §§ samman till en ny bestämmelse, nuvarande regeln i 5 §. Tanken är att denna bestämmelse ska ge domstolen större handlingsfrihet än tidigare när det gäller att fatta det beslut som bedöms nödvändigt med hänsyn till barnets bästa. (Regeln i 6 § handlar om avtal om vårdnad, se närmare härom ovan under 6.3.2.)s. 215
4.Enligt 5 § ska domstol, om barnet står under vårdnad av båda förs. 216
5.äldrarna eller en av dem och någon av dem vill få ändring i vårds. 216
6.naden, efter vad som är bäst för barnet förordna att vårdnaden skas. 216
7.vara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna. Sedans. 216
8.1998 års reform har gällt att rätten kan, om det anses bäst fär barnet,s. 216
9.besluta om gemensam vårdnad även mot en förälders vilja. Genoms. 216
10.2006 års lagstiftning har dock i 2 st. 1 p., som redan redogjorts förs. 216
11.ovan, införts en regel om att rätten vid valet mellan gemensam ochs. 216
12.ensam vårdnad ska ”fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmågas. 216
13.att samarbeta i frågor som rör barnet” (se närmare härom ovan unders. 216
14.6.3.1.) Rätten får dock inte besluta om gemensam vårdnad, om bådas. 216
15.föräldrarna motsätter sig detta. Frågor om ändring i vårdnaden enligts. 216
16.vad nu sagts prövas på talan av en av föräldrarna eller båda. I etts. 216
17.äktenskapsskillnadsmål kan rätten vidare också utan yrkande häroms. 216
18.upplösa den gemensamma vårdnaden, om det är uppenbart oförens. 216
19.ligt med barnets bästa att den gemensamma vårdnaden fortsätter. (Jfrs. 216
20.6 kap. 3 §, 2 st. ovan under 6.3.1.)s. 216
21.Genom 1998 års reform kan rätten alltså, till skillnad mot vad soms. 216
22.var fallet tidigare, även mot en förälders vilja besluta om gemensams. 216
23.vårdnad om det är bäst för barnet i det enskilda fallet.102 I sådanas. 216
24.fall kan det givetvis befaras att föräldrarna kan få svårt att kommas. 216
25.överens i olika frågor som rör barnet. Som exempel på en sådan frågas. 216
26.kan nämnas den om hos vilken av föräldrarna barnet huvudsakligens. 216
27.ska bo (Med hänsyn härtill är det av intresse att notera, att genoms. 216
28.1998 års lagstiftning infördes möjlighet för domstol att inte endast,s. 216
29.som tidigare, interimistiskt, utan även slutligt, besluta om var barnets. 216
30.ska bo om föräldrarna inte kan enas härom 6 kap. 14 a §).103 Vads. 216
31.domstol sålunda beslutat kan verkställas enligt reglerna i 21 kap. FB,s. 216
32.se nedan under 6.3.6.) Nämnas bör också att samarbetssamtal skas. 216
33.kunna avse frågor om barnets boende (6 kap. 18 § FB och 5 kap. 3 §s. 216
34.i socialtjänstlagen (2001:453).104 Liksom föräldrarna genom 1998 års lagstiftning kan avtala om vårdnad och umgänge (se närmare ovan under 6.3.1) kan de avtala om barnets boende. Ett sådant avtal är gällande, om det är skriftligt och godkänt av socialnämnden (6 kap. 14 a §, 2 st. FB).s. 216
35.I 7 § stadgas att om en vårdnadshavare ”gör sig skyldig till miss bruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling”, så skall rätten på talan av socialnämnden (eller utan särskilt yrkande bl.a. i mål om äktenskapsskillnad) besluta att frånta den försumlige föräldern vårdnaden. - Enligt uttalanden i propositionen kan denna regel i de flesta fall endast aktualiseras, när barnet tagits om hand med stöd av 1 § i lagen (1980:621), numera lagen (1990:52), med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).s. 217
36.Före 1983 års lagstiftning fanns ingen möjlighet att anförtro vård naden åt någon annan än förälder, om inte båda föräldrarna kunde anses olämpliga som vårdnadshavare. Numera kan dock rätten (jfr ovan under 6.2) jämlikt regeln i 6 kap. 8 § på talan av socialnämnden - och detta trots att föräldrarna inte i och för sig är olämpliga som vårdnadshavare -föra över vårdnaden till ”fosterföräldrar”^! om detta uttryck ovan vid not 38), som haft den faktiska vården om barnet, om det är ”uppenbart bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå”. Bestämmelsen syftar främst till att förhindra, att ett ”foster barn”, som rotat sig i ett ”fosterhem” blir uppryckt från en miljö, där det funnit sig till rätta och känner större trygghet och känslomässig förankring än i föräldrahemmet.105s. 217
37.9 § reglerar vårdnadsfrågan i händelse av den ena. förälderns eller bådas. 218
38.föräldrarnas död. För det fall att den avlidne varit ensam vårdnadss. 218
39.havare bör särskilt noteras regeln i andra stycket, att den efterlevandes. 218
40.får ett principiellt försteg att överta vårdnaden, om det inte bedömss. 218
41.som lämpligare att vårdnaden i stället anförtros en eller två särskilts. 218
42.förordnade vårdnadshavare (jfr ovan under 6.1). Denna regel blirs. 218
43.tydligen bl.a. avgörande för frågan om fadern till barn fött av ogifts. 218
44.moder ska få överta vårdnaden, sedan modern som vårdnadshavares. 218
45.avlidit. Frågan torde i praktiken bero på hur nära den sociala kons. 218
46.takten varit mellan barn och far.106 - Dör båda barnets föräldrar skas. 218
47.rätten på anmälan av socialnämnden, eller när förhållandet annarss. 218
48.blir känt, anförtro vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårds. 218
49.nadshavare (1 st., 2 p.).s. 218
50.I 10 § stadgas att, om barnet står under vårdnad av en eller tvås. 218
51.särskilt förordnade vårdnadshavare, ska rätten på talan av båda förs. 218
52.äldrarna eller en av dem eller på talan av socialnämnden flytta övers. 218
53.vårdnaden till någon av föräldrarna eller till båda. Rätten får docks. 218
54.inte besluta om gemensam vårdnad, om båda föräldrarna motsätters. 218
55.sig sådan vårdnad.s. 218
56.10 a § reglerar frågan om vem som ska förordnas särskilt till vårds. 218
57.nadshavare, nämligen ”någon som är lämpad att ge barnet omvårds. 218
58.nad, trygghet och en god fostran” (1 st., 1 p.).107 (Jfr regeln i 6 kap. 1 § där barnets grundläggande rättigheter fastslås.) Vidare gäller bl.a. att underårig inte får förordnas till vårdnadshavare (1 st., 2 p.), att för syskon samma person ska förordnas som vårdnadshavare, om inte särskilda skäl talar däremot (3 st.) samt att om föräldrarna är döda och dessa under sin livstid uttryckt önskemål om att viss person ska förordnas till vårdnadshavare denne ska förordnas, om det inte är olämpligt (4 st.).s. 218
59.Två personer kan utses att gemensamt utöva vårdnaden om de är gifta med varandra eller är sambor. Detta gäller dock numera även registrerade partner (3 kap. 2 § lagen (1994:1117)) om registrerat part nerskap samt homosexuella sambor (1 § sambolagen (2003:376)).108 (Som tidigare nämnts upphörde visserligen lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap (”partnerskapslagen”) att gälla fr.o.m. den 1 maj 2009 då lagstiftning om könsneutrala äktenskap trädde i kraft men partnerskapslagen ska fortfarande tillämpas för par som ej hos Skatteverket registrerats som gifta efter en anmälan av båda parter na eller genom en vigselförrättning fått partnerskapet omvandlat till äktenskap.) Gifta personer kan alltså fr.o.m. nämnda datum vara olikeller samkönade.s. 219
60.Av 10 b § framgår att särskilt förordnad vårdnadshavare kan på egen begäran entledigas från sitt uppdrag samt av 10 c § bl.a. att sådan vårdnadshavare ”skall entledigas, om han eller hon vid utövan det av vårdnaden gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller av någon annan orsak inte längre är lämplig som vårdnadshavare” (10 c §, 1 st.). (Jfr 6 kap. 7 §, 1 st.)s. 219