Inledning
1.Processuella bestämmelser ger en ram för den rättsliga prövningen vids. 186
2.domstol och annan myndighet. De reglerar såväl handläggning av målets. 186
3.som parternas processföring. I ett vidare perspektiv avspeglar processregs. 186
4.lerna även det samhällsintresse ett rättsområde har. Ett uttryck för samhäls. 186
5.lets intresse av att skydda barn är att barnrätten i huvudsak är indispositiv,s. 186
6.dvs. domstol har ett ansvar för att barnets bästa tillgodoses i rättsprocessen.s. 186
7.Indispositivitet är kännetecknande för förvaltningsmål såväl som famil-s. 186
8.jerättsliga mål såsom skilsmässor, faderskap, föräldraskap och vårdnadsfrå-s. 186
9.gor. Ett undantag är mål om underhållsbidrag till barn som är dispositiva,s. 186
10.dvs. domstol kan inte frångå parternas yrkanden och medgivanden (7 kap.s. 186
11.FB). Dispositiva och indispositiva frågor kan handläggas i samma mål. Is. 186
12.svensk doktrin framhålls som självklart att tvister om vårdnad, boende ochs. 186
13.umgänge är indispositiva. Detta för att barnet i processen inte ska varas. 186
14.utelämnad till föräldrarnas agerande. Att föräldrarnas överenskommelsers. 186
15.vanligen tillmäts stor materiell betydelse och anses ha ett "egenvärde" hars. 186
16.inte påverkat denna inställning. Inte heller det förhållandet att föräldrars. 186
17.sedan 1998 kan ingå vad som betecknas som "avtal" om vårdnaden, boendes. 186
18.och umgänge eller den ökade möjligheten för domstol att från 2006 verkas. 186
19.för överenskommelser i mål om vårdnad m.m. har ändrat detta. Som frams. 186
20.kom i föregående kapitel innebär indispositivitet även att domstol har etts. 186
21.självständigt utredningsansvar (17:3 RB, 8 § FPL). Processuella reglers. 186
22.rörande vårdnad återfinns i FB, RB och i lag (1996:242) om domstolsärens. 186
23.den (ÄrendeL). Processuella regler rörande LVU återfinns i LVU, SoL, FLs. 186
24.samt förvaltningsprocesslagen (1971:291; FPL) som är subsidiär till annans. 186
25.lagstiftning såsom RB och LVU (2 § FPL).s. 186
26.Den viktigaste gemensamma nämnaren mellan processer om vårds. 186
27.nad, boende och umgänge enligt FB och barnavårdsmål enligt SoL ochs. 186
28.LVU är alltså att barnets bästa ska eftersträvas (6:2 a FB, 1:2 SoL, 1 §s. 186
29.Domslutsinriktad officialprövning 187 LVU). Ytterligare en ambition är att samförståndslösningar och överens kommelser så långt det är möjligt ska främjas. Det finns dock betydande skillnader i de processuella reglerna i respektive system. Mål om vårdnad, boende och umgänge är indispositivt civilrättsliga medan mål om LVU är förvaltningsrättsliga mål om tvångsvård. Vidare skiljer sig betydelsen av muntlig respektive skriftlig bevisning åt i vårdnads- respektive LVUmål. I vårdnadsmål tillämpas i likhet med andra civilrättsliga tvistemål koncentrationsprincipen och omedelbarhetsprincipen. I LVU är skriftlig het huvudprincipen och den muntliga förhandlingen är ett komplement till utredningen. En annan viktig skillnad är barnets processuella ställning. Barnet är part i mål om LVU men saknar, i princip, partsställning i mål om vårdnad, boende och umgänge. Ambitionen att nå en överenskommelse återspeglas i de processuella reglerna rörande vårdnadstvister och de mate riella reglerna vad gäller omhändertaganden för tvångsvård enligt LVU.s. 187
30.- I det följande diskuteras vissa processuella förhållanden i samband med mål om vårdnad, boende och umgänge enligt FB samt vård enligt LVU. Kapitlet avslutas med en genomgång av regelverket för verkställighet. Mål med internationell anknytning behandlas i nästföljande kapitel. Fokus lig ger på frågan om de processuella reglerna förstärker de materiella samt på samspelet mellan vårdnad, boende och umgängesmål respektive sociala barnamål.1s. 187
Domslutsinriktad officialprövning
1.Domslutsinriktad officialprövning innebär att domstol ges rätt att gå utan för parternas yrkanden och medgivanden. Det har hävdats att det inkvisitoriska förfarandet och det genomgripande sätt på vilket domstolen kan beröva parterna inflytande över processen är "en systemfrämmande förete else i den moderna, kontradiktoriska civilprocessen".2 Kritiken till trots har allmän domstol enligt 17:3 RB e contrario i mål om vårdnad, boende och umgänge kompetens att döma över annat eller mer än vad parterna yrkat, dvs. att utöva domslutsinriktad officialprövning. Förvaltningsdomstol har möjlighet att basera ett avgörande på omständigheter som inte åberopatss. 187
2.188 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 188
3.av part i syfte att nå ett materiellt korrekt avgörande, givet att parterna hars. 188
4.insyn i beslutsunderlaget. Det ankommer dock främst på parterna att läggas. 188
5.fram utredning om faktaförhållanden.3s. 188
6.5.2.1 I mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänges. 188
7.Officialprövning i vårdnadsfrågor sker för att domstol ska kunna bevakas. 188
8.barnets personliga intressen. Vid sidan av det enskilda barnets intressens. 188
9.finns även ett allmänt intresse av att barn garanteras en god uppväxtmiljö.s. 188
10.Andra fördelar som kan uppnås med ett indispositivt förfarande, t.ex.s. 188
11.skydd av svagare part och utjämnande av processuella obalanser mellans. 188
12.parterna, diskuteras sällan i samband med vårdnad. Inte heller diskuterass. 188
13.de nackdelar som tillämpningen av officialprincipen anses kunna medföra.s. 188
14.Hit hör risken för att officialprincipen skulle utgöra ett hot mot den enskils. 188
15.des rättssäkerhet, bidra till ett mindre effektivt processförfarande och ledas. 188
16.till att domarnas opartiskhet ifrågasätts.4s. 188
17.Domslutsinriktad officialprövning i vårdnads- och andra tvistemål innes. 188
18.bär att rätten inte är bunden av 17:3 RB. Det medför att processens yttres. 188
19.ram, mot en eller bägge parternas vilja, kan vidgas till att avse prövnings. 188
20.av en rättsföljd som är alternativ eller kumulativ till den som omfattas avs. 188
21.parternas yrkanden.5 I stort saknas handläggningsregler för domslutsinriks. 188
22.tad officialprövning, men en analogi har förordats till de regler som gällers. 188
23.för parts processföring.6 Officialprövning i mål om vårdnad, boende ochs. 188
24.umgänge innebär att domstol ska kontrollera att föräldrars överenskoms. 188
25.melser är förenliga med barnets bästa. Officialprövning ska vidare göras oms. 188
26.vårdnadshavare ska förordnas efter föräldrarnas död och föräldrarna, ellers. 188
27.en av dem, gett till känna vem de önskar som vårdnadshavare (6:10 a 4 st.s. 188
28.FB). Enligt 6:4 1 st. FB rörande gemensam vårdnad på talan av bägge förs. 188
29.äldrarna ska domstol besluta i enlighet med deras begäran om gemensams. 188
30.vårdnad inte är uppenbart oförenlig med barnets bästa. Rättens skyldighets. 188
31.att göra en officialprövning innebär att domstol inte är bunden av parters. 188
32.nas yrkanden och medgivanden. Ett exempel är RH 2005:38. Här hades. 188
33.mamman medgett pappans yrkande om växelvis boende men med följandes. 188
34.motivering dömde hovrätten till ett mer begränsat umgänge:s. 188
35.Domslutsinriktad officialprövning Det övergripande skälet för att frångå mammans medgivande om växelvist boende var enligt HovR:n att det inte ansågs vara förenligt med barnets bästa. 5.2.2 I mål och ärenden enligt LVU Regler om officialansvar i förvaltnings mål inklusive mål enligt LVU åter finns i 8 § FPL. I första hand rekommenderas att av enskild såväl som av offentlig part framställda yrkanden tolkas.7 Det har framhållits att en alltför långtgående processledning skulle kunna leda till att domstolarnas opartiskhet ifrågasätts och att handläggningen fördröjs.8 På bekostnad av officialprincipen och rättens utredningsansvar har således spelrummet för förhandlingsprincipen och bevisbördereglerna ökat. Såväl Bertil Wen nergren som Ulrik von Essen framhåller att förvaltningsdomstol inte har någon officialprövningsskyldighet i begreppets "äkta mening". Ulrik von Essen betonar dock att:9 Också Bertil Wennergren hävdar att officialprincipen inte får tummas på:10s. 189
36.190 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 190
37.Givet det allmänintresse som barnets bästa har, är det svårt att frigöra sigs. 190
38.från uppfattningen att officialprincipen i förvaltningsdomstol inte endasts. 190
39.omfattar skyldigheten att tillse att målet är tillräckligt utrett enligt 8 § FPLs. 190
40.utan att förvaltningsdomstol även har en skyldighet att värna en materiellts. 190
41.riktig dom.s. 190
Bevisning och lagtolkning :
1.Ett centralt uttryck för indispositiviteten i mål om föräldraansvar är doms. 190
2.stols skyldighet att om det anses nödvändigt införskaffa utredning utövers. 190
3.den bevisning som parterna åberopar (6:19 FB, 8 § FPL). Domstols utreds. 190
4.ningsskyldighet ska ses i ljuset av det utrymme för tolkning som finns vads. 190
5.gäller de centrala lagreglerna i FB och LVU. Men också i indispositiva måls. 190
6.består utredningen i stora delar av parternas bevisning och rättens ansvars. 190
7.för utredningen modifieras och kompletteras i varierande omfattning avs. 190
8.parternas bevis- och utredningsbörda.11 Ofta uttrycks sambandet som atts. 190
9.utredningen i kombination med annan bevisning parterna åberopar skas. 190
10.vara så robust att en fullständig bevisvärdering kan göras. (Se ovan 4.1.2.)s. 190
11.5.3.1 I mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänges. 190
12.Bevisvärderingen i mål om vårdnad, boende och umgänge kompliceras avs. 190
13.att barnets bästa både måste tolkas och bevisas i en process om överförings. 190
14.av vårdnad. Som framhållits finns det presumtioner för men ingen entys. 190
15.dig tolkning av rättsfrågan barnets bästa. Tolkningen ska bygga på en hels. 190
16.hetsbedömning där de omständigheter som framkommer av 6:2 a FB, dvs.s. 190
17.riskbedömning, kontakt och barnets vilja samt barnets rätt till omvårdnad,s. 190
18.trygghet, och en god fostran enligt 6:1 FB ska uppmärksammas. Vanligens. 190
19.kommer barnets vilja till uttryck genom rättens utredning men barn hars. 190
20.Bevisning och lagtolkning 191 vittnesplikt enligt 36:1 RB. För barn under 15 år gäller att rätten med hän syn till omständigheterna prövar om barnet får höras som vittne (36:4 RB). Vare sig barn eller vuxna är skyldiga att avlägga vittnesmål i förhållande till part som man är nära släkt med (36:4 RB).12 Vidare omfattas såväl barn som vuxna av 36:6 RB som föreskriver att ett vittne får vägra att yttra sig angående omständighet vars yppande skulle röja att vittnet eller någon när stående förövat brottslig handling.13 I princip innebär det att ett stort antal faktorer kan komma att beaktas. Vilka materiella rättsfakta som ska åbero pas och bevisas kan därför variera från fall till fall och även förändras under processens gång. Frågor om bevisprövning och barnets bästa behandlas av Anna Kaldal, med fokus på riskbedömningar.14s. 191
21.Såväl riskbedömningen som andra tolkningar av barnets bästa görs i två steg. Det första steget i prövningen innebär att de rättsfakta som ska tolkas, t.ex. sådana som konstituerar risk, ställs upp i ett bevistema som utesluts eller bevisas. Denna del av provningen kan karaktäriseras som en faktafastställelse vars materiella riktighet prövas mot de dittillsvarande förhållan dena. Bevisningen kan utgöras av vittnesutsaga, läkarintyg, polisrapporter, etc. Leder prövningen till att det kan konstateras att en riskfaktor föreligger går prövningen vidare till att undersöka om riskfaktorn utgör en tillräcklig risk iförhållande till sluttemat barnets bästa och risken för att barnet far illa enligt 6:2 a FB. Denna prövning är prognostisk i den bemärkelsen att den tar sikte på barnets situation efter rättsprocessen. Vid den prognostiska bedömningen kan, som Kaldal tydliggör, tolkningen av riskfaktorer och skada inte göras enbart med utgångspunkt i barnets tidigare situation.15 Avgörande är istället dessa faktorers betydelse för det berörda barnets framtid. Hur påverkas barnet av att växa upp, eller ha umgänge, med en våldsam eller psykiskt sjuk förälder? En viktig fråga — som kräver utomrättslig kunskap om barn — är vilken betydelse eventuella skyddsfaktorer kan ha. Kan exempelvis ett omvittnat tryggt barn utsättas för risker som ett mindre stabilt barn inte bör utsättas för? Rättens prognosbedömning görs med utgångspunkt i s.k. allmänna och särskilda erfarenhetssatser. Prognos bedömningar kännetecknas av att kausal bevisning i förhållande till det slutliga bevistemat saknas. Det medför att bedömningen rör sannolikhet för ett visst utfall baserad på vid en viss tidpunkt konstaterade förhållanden.s. 191
22.Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 192
23.Dessa förhållanden kan förändras under det berörda barnets barndom. Dets. 192
24.förklarar varför principen om res judicata, dvs. att talan inte kan väckass. 192
25.på nytt om ett mål redan prövats, saknar betydelse i mål om boende ochs. 192
26.umgänge. Istället kan en talan om vårdnad, boende och umgänge väckas pås. 192
27.nytt, givet att förhållandena ändrats.s. 192
28.Ytterligare en aspekt av bevisprövningen är att bevisreglerna ska förs. 192
29.stärka de materiella presumtionerna för tolkning av barnets bästa.16 Dets. 192
30.innebär att en sekundär bevisbörda placeras på den av parterna som yrkats. 192
31.en utgång som inte är förenlig med rådande presumtioner om barnetss. 192
32.bästa, t.ex. motsätter sig barnets umgänge med den andre föräldern (6:2 as. 192
33.FB). Ett problem vid tolkning av barnets bästa är att det är ett öppet ochs. 192
34.vagt rekvisit. Det innebär att det finns en risk för att rättsfakta sammans. 192
35.blandas med bevisfakta. Det är problematiskt då beviskrav endast får ställass. 192
36.på rättsfakta, inte på bevisfakta. Annorlunda uttryckt ska en part inte ålägs. 192
37.gas att bevisa att ett visst faktum utgör eller inte utgör en aspekt av barnetss. 192
38.bästa som rättsfakta då detta omfattas av rättens ansvar enligt principens. 192
39.om iura novit cura. Parterna ska endast avkrävas bevisning för om dessas. 192
40.förhållanden föreligger i det berörda barnets liv. Det hindrar inte att skildas. 192
41.aspekter av barnets bästa som rättsfakta kan åberopas i skilda instanser ochs. 192
42.att en ömsesidig påverkan av tolkningen av rättsfakta respektive värderings. 192
43.av bevisfakta kan ske i såväl parternas inlagor som i rättens bedömning.s. 192
44.Ett exempel är NJA 1992 s. 93 där överinstanserna tillämpade en vidares. 192
45.tolkning av rättsfaktumet barnets bästa än tingsrätten.s. 192
46.Rekvisiten för tolkningen av barnets bästa har tydliggjorts genom lagänds. 192
47.ringar år 1998 och 2006. Olika tolkningar av barnets bästa kan trots dets. 192
48.komma att ligga till grund för parternas yrkanden respektive för domslutet.s. 192
49.( Bevisning och lagtolkning 193 Prövas målet i flera instanser, kan det förekomma olika tolkningar i de olika instanserna. Det kan som i NJA 1992 s. 93 leda till att parterna anför bevisning för en tolkning av barnets bästa, medan rätten lägger en annan tolkning till grund för sin bedömning. 5.3.2 Imål och ärenden enligt LVU Preciseringarna i 2-3 §§ LVU av grunderna för omhändertaganden med för att den sammanblandning av bevisvärdering och lagtolkning som kan föreligga vid prövning av överföring av vårdnad m.m. enligt FB är mindre påtaglig vid omhändertaganden av barn enligt LVU.17 Det betyder emel lertid inte att problemet med särskiljande av bevis- respektive lagtolkning är obefintligt inom socialrätten. Inom doktrinen kan skönjas några skilda synpunkter. Bramstång har anfört att vårdbehovsrekvisitet omfattar fyra aspekter: intensitets-, varaktighets-, aktualitets- och mottaghghetskravet.18 Holländer framhåller betydelsen av grundlig och allsidig dokumentation liksom en tydlig argumentation och klart motiverade beslut. Hon under stryker även att de rättssäkerhetsbrister som ligger i diffust formulerade ingripanderekvisit inte kan kompenseras av en väl utbyggd och detaljrik utredning.19s. 193
50.Vård enligt LVU ska medges när det finns en "påtaglig risk" för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Det kan diskuteras om "påtaglig risk" är en rättsfråga eller en bevisfråga. I LVU:s förarbeten diskuteras begrep pet främst som en rättsfråga, inte en bevisfråga.20 Men bl.a. Bramstång har behandlat det som en bevisfråga och hävdat att höga bevisstyrkekrav ska ställas vid tvångsingripanden.21 Beviskrav i förvaltningsrätten relateras till sakens beskaffenhet och de intressen som står på spel. Bevisstyrkekravet i LVU är normalt "styrkt", dvs. det, är lägre än straffrättens krav på uppenbarhet.22 Liksom i allmän processrätt gäller principen om fri bevis föring och fri bevisvärdering.23 Vid omedelbara omhändertaganden enligt 6 § LVU är beviskraven sannolika skäl för en påtaglig risk. Det behöver således inte vara helt klarlagt att rekvisiten i 2 § LVU är uppfyllda. Högres. 193
51.194 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 194
52.beviskrav ska ställas när utredningsskäl ligger till grund för ingripandet äns. 194
53.när akuta vårdbehov bedöms föreligga.s. 194
54.Förfarandet i LVU-mål är enligt 9 § FPL i princip skriftligt. Det hindrars. 194
55.inte att det i mål enligt LVU regelmässigt ingår muntlig förhandling och atts. 194
56.enskilda parter ska inställa sig personligen (35 § LVU). I undantagsfall kan,s. 194
57.i likhet med förhållanden vid tvist om vårdnad m.m., muntlig förhandlings. 194
58.hållas i mål om vård enligt LVU utan att part är personligt närvarande. I etts. 194
59.LVU-mål kan ytterligare skriftlig utredning ges in efter huvudförhandlings. 194
60.och har samma vikt som annan bevisning i målet. Att muntlig förhandlings. 194
61.hålls i ett LVU-mål betyder inte att uppgifter som framförs muntligt gess. 194
62.högre bevisvärde än den skriftliga utredningen. Tvärtom framhålls i RÅs. 194
63.2008 ref. 55 att när nämndens utredning visar att det föreligger risk förs. 194
64.ett barns hälsa och utveckling så har en vårdnadshavares uppgifter vid ens. 194
65.muntlig förhandling inte sådan tyngd som bevisning att den utan stöd is. 194
66.annan utredning anses motbevisa nämndens utredning. Med ett likartats. 194
67.resonemang fann HFD i HFD 2011 ref. 6 att: "föräldrarnas skiftande, vagas. 194
68.och tvetydiga invändningar inte kunnat vederlägga barnens, förskoleperso-s. 194
69.nalens och jourhemsföräldrarnas uppgifter och iakttagelse".s. 194
Talerätt och processbehörighet
1.Alla fysiska personer, inklusive barn, är partsbehöriga, dvs. kan vara parts. 194
2.i en rättegång. Talerätt är snävare än partsbehörighet och innebär rätt atts. 194
3.vara part i en bestämd rättegång. Talerätt förutsätter en viss anknytning tills. 194
4.det som rättegången rör sig om. Normalt, men inte alltid, omfattar tales. 194
5.rätt initiativrätt (rätten att starta en process), argumentationsrätt (rätten atts. 194
6.föra talan) samt klagorätt (rätten att överklaga). Det är föräldrarna som tills. 194
7.följd av det rättsliga föräldraskapet är parter och taleberättigade i mål oms. 194
8.vårdnad, boende och umgänge. Barnet saknar partsställning och därmeds. 194
9.talerätt.24 För att en förälder ska ha talerätt i mål och ärenden enligt SoLs. 194
10.och LVU krävs, till skillnad från vad som är fallet i mål om vårdnad, boendes. 194
11.och umgänge, att förälder har del i den legala vårdnaden. Barnet är, tills. 194
12.skillnad från vad som är fallet i mål enligt 6 kap. FB, part i mål om LVU. Is. 194
13.bägge processerna ska parterna som huvudregel infinna sig personligen vids. 194
14.muntliga förhandlingar.25s. 194
15.Talerätt och processbehörighet 195s. 195
16.Att ha talerätt behöver inte innebära att man också har processbehö righet, dvs. att den taleberättigade kan väcka talan och vidta andra pro cesshandlingar. Saknar någon som är taleberättigad processbehörighet förs dennes talan av ställföreträdare. Denna situation aktualiseras i mål enligt LVU och SoL om barnet är yngre än 15 år. Barnet företräds då av ett offent ligt biträde som också är dess ställföreträdare. Den som är ställföreträdare för ett barn kan, till skillnad från ett offentligt biträde eller annat ombud, agera oberoende av barnets rättsliga företrädare, dvs. vårdnadshavare. Ställ företrädaren representerar barnet och för talan i dess namn. (Se ovan 2.2.2.)s. 195
17.Det har konstaterats att barnets vilja ska tillmätas förhållandevis stor materiell betydelse vid överföring av vårdnad, boende och umgänge enligt FB. Däremot har barnets vilja en mer begränsad materiell betydelse vid omhändertaganden enligt 2 § LVU. Processuellt är, som sagt, förhållan dena de omvända. (Se ovan 4.4.) 5.4.1 I mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänge Föräldrarnas talerätt vid begäran om överföring av vårdnad om barn fram går av 6:4-5 FB, 6:9 2 st., 6:10 FB, vad gäller boende av 6:14 a FB och umgängesfrågor av 6:15 a FB. Som framkommit är en förälder taleberät tigad också när han eller hon inte har del av den legala vårdnaden. Särskilt förordnad vårdnadshavare har rätt att på begäran bli entledigad, men är i övrigt endast taleberättigad om två särskilt förordnade vårdnadshavare utsetts och en av dem inte längre vill att vårdnaden ska vara gemensam (6:10 b FB). Har vårdnaden övergått till särskilt förordnad vårdnadsha vare, kan föräldrarna väcka talan enligt 6:10 1 st. FB för att få vårdnaden återflyttad på sig. När särskilt förordnade vårdnadshavare ska tillsättas är initiativrätten förbehållen socialnämnd eller rätten som kan ta upp frågan på eget initiativ (6:7-8 a FB, 6:9 FB). Vid entledigande av särskilt för ordnade vårdnadshavare tillkommer talerätten socialnämnd, de förordnade vårdnadshavarna samt föräldrarna som kan begära att vårdnaden återgår till dem (6:10, 10 b-c FB). Familjehemsföräldrar kan inte väcka talan om att förordnas som vårdnadshavare.s. 195
18.Till detta kommer talerätt och skyldighet att överväga om vårdnaden ska överföras till familjehemsföräldrar efter tre års placering (6:8 FB), möj lighet att väcka talan enligt 6:7 FB, skyldighet att anmäla om ett barn p.g.a. dödsfall står utan vårdnadshavare (6:9 FB) samt talerätt i vissa umgäng esfrågor (6:15 a FB). Socialnämnds talerätt förklaras av att barn har ett särskilt skyddsbehov i dessa situationer som inte tillräckligt väl tillvaratas genom föräldrarna eller allmän domstols officialansvar.s. 195
19.196 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 196
20.Vissa frågor kan prövas utan yrkanden i äktenskapsmål eller mål enligts. 196
21.6:5 FB och 6:7 FB. Av 6:5 3 st. FB framkommer att rätten i mål om äktens. 196
22.skapsskillnad, utan yrkande, får anförtro vårdnaden om barnet åt en avs. 196
23.föräldrarna om det är uppenbart att gemensam vårdnad är oförenlig neds. 196
24.barnets bästa. Också frågor enligt 6:7 FB, dvs. om en förälder vid utövandes. 196
25.av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelses. 196
26.eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför beståendes. 196
27.fara för det, får prövas av rätten utan särskilt yrkande i mål enligt 6:4-5 FBs. 196
28.om ensam respektive gemensam vårdnad. Till skillnad från överföring avs. 196
29.vårdnad enligt 6:7 FB eller 6:8 a FB kan överföring av vårdnad enligt 6:8s. 196
30.FB inte ex officio initieras av rätten utan förutsätter att socialnämnd väckers. 196
31.talan. Yrkanden om vårdnad, boende och umgänge kan även framförass. 196
32.utan stämningsansökan. Det framkommer av NJA 2008 s. 304 rörandes. 196
33.yrkanden utan stämning.s. 196
34.HD motiverar sitt ställningstagande med en hänvisning till den enklares. 196
35.ordning för framställan av yrkanden som föreligger i mål om äktenskapss. 196
36.skillnad. Den innebär att genstämning inte krävs för att framställa yrkandens. 196
37.om bl.a. vårdnad, boende, umgänge och underhållsbidrag (14:5 1 st. AktB).s. 196
38.Som HD konstaterar anförs i motiven till 6:17 FB att denna ordning skas. 196
39.råda också om en förälder stämmer om ensam vårdnad utan samband meds. 196
40.ett äktenskapsmål.26 Av 13:5 2 st. RB e contrario följer att om dom intes. 196
41.meddelats så kan käranden, utan svarandens samtycke, dra tillbaka talans. 196
42.i indispositiva mål såsom mål om vårdnad m.m. Om käranden genom atts. 196
43.återkalla sin talan, som gjordes i NJÅ 2008 s. 304, kunde åstadkomma atts. 196
44.även svarandens talan föll, skulle den enkla ordning som råder för motyr-s. 196
45.kanden i mål om vårdnad m.m. omintetgöras. Svarande skulle ju då behövas. 196
46.genstämma för att försäkra sig om att få sin talan prövad.s. 196
47.Barn har ingen talerätt i mål om vårdnad, boende och umgänge. Ens. 196
48.begränsad talerätt för barn i vårdnads- och umgängesfrågor, omfattandes. 196
49.argumentations- och klagorätt, har sedan 1980-talet förordats i en rads. 196
50.Talerätt och processbehörighet 197 sammanhang.27 Förslagen har inte lett till lagstiftning utan barnets vilja ska i första hand klargöras genom utredning. Som skäl för talerätt för barn har bl.a. anförts att det är en allmän princip att den som har ett av rättsord ningen skyddat intresse också ska ha talerätt därom.28 Mot talerätt för barn har bl.a. anförts att barn inte ska behöva ta parti för någon av föräldrarna i tvisten, vilket uppfattas som svårförenligt med en formell talerätt. Ett annat argument är att barnets vilja i tillräcklig utsträckning kan komma till rättens kännedom genom utredning.29 En formell talerätt för barnet har vidare bedömts som oförenlig med vårdnadshavarnas rätt att företräda barnet. Talerätt för barn i vårdnadsfrågor skulle därför förutsätta att föräld rarna åtminstone delvis fråntogs rätten att företräda barnet.30s. 197
51.Det berörda barnet är således inte part i vårdnadstvisten mellan för äldrarna och har därmed inte talerätt eller processbehörighet (6:5-6 FB). Barn är inte heller taleberättigade vid utseende av särskilt förordnad vård nadshavare (6:10 b, c FB). Däremot har barn ansetts ha talerätt i vissa närliggande rättsområden. Barn som fyllt 16 år har talerätt och process behörighet i ärenden om förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap (10:18 FB, 11:15 FB, 11:21 FB).Yngre barn har talerätt, men är inte pro cessbehöriga i förmyndarärenden.31 Talerätten för barn över 16 år omfattar ansökan om förordnande eller entledigande av förmyndare, god man, eller förvaltare samt rätt att överklaga. Bestämmelserna har tillkommit i syfte att ge barnet, dess närstående och överförmyndare möjlighet att påverka förvaltningen m.m. av den unges tillgångar. Det har framhållits att något motsatsförhållande mellan barnet och dess närstående inte uppstår till följd av barnets talerätt.32 Till det kommer att talerätten harmonierar med den utökade civilrättsliga rättshandlingsförmåga barn över 16 år tillerkänns.s. 197
52.Av rättspraxis följer att barn har talerätt men inte processbehörighet om vårdnadshavare ska utses p.g.a. att en ensam vårdnadshavare har avlidit (6:9 2 st. FB). Frågan om barns processuella ställning när en ensam vårdnadsha vare avlidit har prövats av HD i ett äldre avgörande.s. 197
53.198 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 198
54.I senare praxis har NJA 1975 s. 543 emellertid tolkats som att avgörandets. 198
55.enbart rörde processbehörighet och inte talerätt. Så skedde i NJA 1983s. 198
56.s. 170.s. 198
57.Enligt praxis har barnet således talerätt men inte processbehörighet vids. 198
58.tillämpning av 6:9 2 st. FB när en ensam vårdnadshavare dött. Det hars. 198
59.förklarats av att situationen är speciell i dessa fall, bl.a. därför att tvistemo-s. 198
60.mentet är svagt och att det inte skulle bli en tvåpartsprocess om inte barnets. 198
61.hade talerätt.33 Andra alternativ för att bevaka barnets intressen när ens. 198
62.ensam vårdnadshavare gått bort, såsom att ge socialnämnd talerätt och intes. 198
63.enbart en möjlighet att anmäla ett behov av särskilt förordnad vårdnadshas. 198
64.vare, förefaller inte ha diskuterats.s. 198
65.Barns talerätt och processbehörighet är således mer omfattande i måls. 198
66.om förmynderskap än vårdnad. Numera följer förmynderskapet vårdnaden.s. 198
67.Om ingen av barnets föräldrar kan vara vårdnadshavare, ska vårdnadens. 198
68.anförtros åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som normalts. 198
69.även blir särskilt förordnad förmyndare.34 Konstruktionen med förords. 198
70.nad vårdnadshavare istället för förordnad förmyndare minskar utrymmets. 198
71.för barnets talerätt. Den kan också medföra att en åtskillnad görs mellans. 198
72.sådana barn som har en förmögenhet och andra barn.s. 198
73.I gängse vårdnadsmål saknar barnet dock partsställning, däremot lyftss. 198
74.dess rätt att "komma till tals" fram. Rätten att komma till tals motsvarars. 198
75.dock inte partsställning. Enligt Kaldal kan barnet och dess roll i mål oms. 198
76.vårdnad, boende och umgänge karaktäriseras som ett "bevismedel med rätts. 198
77.Talerätt och processbehörighet 199 att komma till tals". Med det avses att barnets uppgift är att informera rät ten dels om siri vilja och inställning, dels om sin livssituation.35 Talerätt i mål om umgänge enligt FB är förbehållet en rättslig förälder som vill umgås med barnet samt socialnämnd. Rättsliga föräldrar är de enda enskilda som har talerätt i umgängesfrågor. Önskar andra än biolo giska föräldrar "som står barnet särskilt nära" umgänge förs deras talan av socialnämnd (6:15 a FB). Socialnämnds talerätt i samband med umgänge regleras i 6:15 a FB: Det har anförts att socialnämnderna är väl restriktiva med att bistå t.ex. mor- och farföräldrar.36 Av RH 2010:89 framkommer att socialnämnd i tidigare vistelsekommun har ansetts vara behörig att väcka talan enligt 6: 15 a FB trots att barnen vid tiden för talans väckande inte längre vistas i kommunen. I NJA 1994 s. 128 framkommer att en boförälder kan väcka talan om begränsningar av umgänge. Räckvidden av avgörandet i NJA 1994 s. 128 begränsas till att omfatta fall där vårdnadshavare vill inskränka den andra förälderns umgängesrätt. Avs. 199
78.200 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 200
79.RH 2006:10 framkommer att en förutsättning för en umgängesdom vids. 200
80.gemensam vårdnad är att det är klarlagt vem av vårdnadshavarna barnets. 200
81.ska bo med.s. 200
82.5.4.2 I mål och ärenden enligt SoL och LVUs. 200
83.Vid process enligt LVU är vårdnadshavare samt barn som fyllt 15 år tale-s. 200
84.berättigade och processbehöriga (36 § LVU, 11:10 SoL). Barn som intes. 200
85.fyllt 15 år är taleberättigade men inte processbehöriga. Även socialnämnds. 200
86.är saklegitimerad och har tale- och initiativrätt genom det ansvar för barnss. 200
87.förhållanden som nämnden åläggs enligt 5:1 SoL. Enskilds talerätt i ärens. 200
88.den enligt LVU är begränsad till att avse argumentations- och klagorätt.s. 200
89.Den formella initiativrätten är således alltid förbehållen socialnämnd enligts. 200
90.4 § LVU. Informellt kan visserligen enskild initiera åtgärder enligt SoLs. 200
91.och LVU. Vårdnadshavare och barn över 15 år kan ansöka om stöd (3:s. 200
92.6 a-c SoL). Åtgärder kan även initieras genom en anmälan till socialnämnds. 200
93.om att en underårig misshandlas i hemmet eller annars behandlas på etts. 200
94.sätt som innebär fara för barnets hälsa eher utveckling (14:1 SoL). Mens. 200
95.anmälan ger ingen talerätt. Leder anmälan till att socialnämnd inleder ens. 200
96.utredning, beslutar om stödåtgärder eller ansöker om vård handlar nämns. 200
97.den ex officio. Vid sidan av möjligheten att göra en anmälan om att barns. 200
98.far illa enligt 14:1 SoL har vårdnadshavare i egenskap av saklegitimerads. 200
99.enskild möjlighet att begära frivilligt bistånd enligt SoL, t.ex. i form avs. 200
100.familjehemsplacering (6:5 SoL).s. 200
101.En förälder som inte är vårdnadshavare och som befarar att hans ellers. 200
102.hennes barn far illa har formest begränsade möjligheter att ingripa. Ens. 200
103.förälder som inte har del av vårdnaden är inte taleberättigad i ärenden oms. 200
104.bistånd enligt SoL eller vård enligt LVU. För de cirka sju procenten av barns. 200
105.i Sverige som endast har en vårdnadshavare gäller därmed att den av förs. 200
106.äldrarna som inte har del i vårdnaden inte för barnets räkning kan begäras. 200
107.bistånd enligt SoL utan i realiteten är hänvisad till att försöka förmå socis. 200
108.altjänsten att ta upp frågan. Så kan ske genom en anmälan enligt 14:1 SoL.s. 200
109.En förälder som inte har del i vårdnaden saknar även argumentations- ochs. 200
110.klagorätt. I någon mån motverkas dessa begränsningar av att socialnämnds. 200
111.är ålagd att uppmärksamma föräldrar som inte har del av vårdnaden.s. 200
112.Ett barn som fyllt 15 år är taleberättigad och processbehörig i mål enligts. 200
113.LVU. Barnet kan själv föra talan men saknar i likhet med andra enskildas. 200
114.initiativrätt i LVU-ärenden. Barn under 15 år har inte processbehörighets. 200
115.och deras talan förs av ställföreträdare. Ställföreträdare är sedan 1996 dets. 200
116.Underhandsavgöranden 201 offentliga biträdet.37 Barnets talerätt i LVU-ärenden förklaras av att bar net är motpart till det allmänna, inte en förälder.38 Motpartsförhållandet mellan barnet och socialnämnd framstår dock som tydligare vid omhän dertagande enligt 3 § LVU än vid omhändertagande enligt 2 § LVU. Vid omhändertaganden enligt 3 § LVU är det den unges eget beteende som är i fokus och den unge ska skyddas från följderna av eget missbruk, krimina litet eller annat socialt nedbrytande beteende.39 Omhändertaganden enligt 2 § LVU syftar däremot till att skydda barnet mot förhållanden i hemmet. Det är många gånger liktydigt med att barnet behöver skydd mot vårdnadshavaren eller behöver ett stöd som vårdnadshavaren inte har förmåga att ge. (Se ovan 2.2.2.2.) : :s. 201
Underhandsavgöranden
1.Underhandsavgöranden i barnmål fattas därför att det finns behov av att lösa ett antal praktiska frågor utan att invänta slutlig dom eller beslut. I mål om vårdnad görs det genom interimistiska beslut enligt 6:20 FB. I mål om vård enligt LVU kan omedelbara omhändertaganden göras enligt 6 § LVU. En skillnad mellan underhandsbeslut enligt FB och enligt LVU är att omedelbara omhändertaganden upphör att gälla om beslut om omhän dertagande inte fattas inom en månad. Interimistiska beslut enligt FB gäl ler däremot för obegränsad tid, så länge barnet är omyndigt. För att de ska upphöra krävs att frågan prövas på nytt, talan prövas slutligt eller målet avskrivs. En annan skillnad är att ett omedelbart omhändertagande, till skillnad från ett interimistiskt beslut om vårdnaden, alltid syftar till att förändra förhållandena för den unge.40 - 5.5.1 Interimistiskaförordnanden om vårdnad, boende ochs. 201
2.umgänge i Interimistiska beslut i vårdnadsfrågor fattas därför att det finns behov av att lösa ett antal praktiska frågor utan att invänta ett slutligt avgörande. Ett slutligt avgörande kan dra ut på tiden av flera orsaker, såsom domstols och socialtjänsts arbetsbelastning när vårdnadsutredning begärts eller tidsut-s. 201
3.202 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 202
4.dräkt för samarbetssamtal, medling och andra försök att förmå parterna atts. 202
5.nå en överenskommelse. Till det kommer den tid det tar för parterna atts. 202
6.förbereda talan och betänketid enligt 5:1 ÄktB när vårdnadsfrågan väcktss. 202
7.i samband med äktenskapsskillnad. Rätten kan således meddela interis. 202
8.mistiska förordnanden om vårdnad m.m. för tiden till dess frågan avgörss. 202
9.genom dom (6:20 FB). Sådana beslut kan verkställas, men rättskraften ärs. 202
10.begränsad då beslutet när som helst kan ändras av rätten (6:20 3 st. FB).s. 202
11.Interimistiska beslut ska i likhet med andra beslut om vårdnad, boendes. 202
12.och umgänge fattas utifrån barnets bästa (6:2 a FB). Kritik mot interimiss. 202
13.tiska beslut har gällt brister i beslutsunderlaget i kombination med att dets. 202
14.interimistiska beslutet skulle få alltför stor styrande verkan då domstolar ärs. 202
15.försiktiga med att interimistiskt flytta ett barn från en invand miljö ellers. 202
16.vidta andra mer omfattande åtgärder.41 För att motverka detta föreskrivss. 202
17.sedan år 2006 att interimistiska beslut endast ska fattas om det är nöds. 202
18.vändigt. Vid interimistiska beslut ska TR inhämta s.k. snabbyttrande fråns. 202
19.socialnämnd (6:20 2 st. FB). Socialnämnd ska om det är lämpligt höra såväls. 202
20.föräldrar som barn.s. 202
21.Oaktat det ökade utrymmet för rättens utredningsåtgärder är det intes. 202
22.tillåtet att ta upp vittnesbevisning som underlag för interimistiskt besluts. 202
23.om vårdnad, boende och umgänge (36:19 RB, 35:8 RB). Det förklarass. 202
24.av att rättegången då skulle få en felaktig tyngdpunkt om muntlig beviss. 202
25.ning tilläts redan vid en förberedande förhandhng.42 Det är också tänkbarts. 202
26.att rättens och ombudens försök att få parterna att nå samförstånd skulles. 202
27.kunna hämmas. Förbudet mot bevisupptagning hindrar dock inte part atts. 202
28.åberopa skriftliga intyg. Av NJA 2012 s. 169 och NJA 1992 s. 420 frams. 202
29.kommer att interimistiska beslut inte kan bli föremål för resning då des. 202
30.saknar rättskraft. (Se vidare 5.6.1.)s. 202
31.JO har med hänvisning till bl.a. EKMR artikel 6 konstaterat att interis. 202
32.mistiska beslut, inklusive beslut om avvisning av bevisning bör vara motis. 202
33.verade.43 - 1s. 202
34.5.5.2 Omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVUs. 202
35.Aktualiseras frågan om vård enligt LVU är förhållandena ofta sådana atts. 202
36.förvaltningsrättens beslut inte kan inväntas, utan barnet behöver få vårds. 202
37.och skydd snabbt. Beslut om vård enligt LVU inleds därför ofta genom atts. 202
38." Underhandsavgöranden 203 socialnämnd beslutar att barnet ómedelbart ska omhändertas med stöd av 6 § LVU. Beslut fattas av socialnämnd eller, om beslut inte kan avvaktas, av nämndens ordförande, förordnad ledamot eller av rätten efter ansökan av socialnämnd (6 § LVU). Socialnämnds beslut ska underställas förvalt ningsrätten inom en vecka, annars upphör det att gälla. Förvaltningsrätten ska pröva beslutet så snart det kan ske, normalt inom en vecka från det att det inkom (7 § LVU). Ett omedelbart omhändertagande av utredningsskäl kan ses som en processuell säkringsåtgärd.44 Sambandet mellan ett ome delbart omhändertagande och processuella säkringsåtgärder är tydligare vid omhändertaganden enligt 3 § LVU än vid omhändertaganden enligt 2 § LVU. Även om vård enligt LVU utgör en tvångsåtgärd, är det primärt en skyddslag för barn och unga som inte kan jämställas med frihetsberövande av vuxna eller tvångsmedel i brottmål, såsom häktning. 45s. 203
39.Beslut om omedelbart omhändertagande får fattas om det är sannolikt att den unge behöver beredas vård med stöd av LVU och rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling eller om den fortsatta utredningen allvarligt skulle försvåras eller vidare åtgärder förhindras. Vid omedelbara omhändertaganden enligt 6 § LVU är den unges akuta vårdbehov normalt avgörande, efter en bedömning att den unge har behov av omedelbart skydd enligt 11:1 a SoL. Vid sidan av åtgärder enligt 21:10 FB kan omedelbart omhändertagande vara en möj lighet att i en akut situation förhindra egenmäktighet med barn. Men före ligger inget akut vårdbehov, har särskild försiktighet ansetts påkallad. Att vårdnadshavarna motsätter sig att barnet läkarundersöks skulle t.ex. inte vara tillräckligt för att motivera ett omedelbart omhändertagande. Istäl let har nämnden möjlighet att besluta om läkarundersökning och begära handräckning av polis (32 § LVU). Enligt Socialstyrelsen kan emellertid ett omedelbart omhändertagande vara motiverat, om det är fråga om en omfattande läkarundersökning som också görs i vårdsyfte och som kräver inläggning på sjukhus.46 .s. 203
40.Teoretiskt kan ett beslut om omedelbart omhändertagande för vård enligt 6 § LVU avbrytas genom ett interimistiskt beslut enligt 28 § FPL. I HFD 2011 ref. 5 manas dock till försiktighet med att använda interimis tiska beslut för att avbryta inledd vård: :s. 203
41.204 Rättegångsfrågor och överföring av föräldraansvar enligt FB och LVUs. 204
42.Avgörandet innebär att det föreligger en presumtion för att ett omedelbarts. 204
43.omhändertagande ska leda till en ansökan om vård enligt LVU och en fulls. 204
44.ständig prövning av denna.s. 204
Överklagande och omprövning :
1.Överklagande av domar och beslut om vårdnad, boende och umgänges. 204
2.inklusive verkställighet kräver prövningstillstånd (s.k. PT) i såväl HovRs. 204
3.som HD. Underrättsdomar och beslut om vård enligt LVU är alltid över-s. 204
4.klagbara till KamR. Prövningstillstånd krävs för att domen ska prövas avs. 204
5.HFD. Inte alla beslut enligt LVU och SoL som fattas av socialnämnd,s. 204
6.SiS eller HVB är överklagbara till domstol (41 § LVU, 16:3 SoL). Besluts. 204
7.enligt LVU och SoL kan sägas ha en instans mer än FB-mål eftersoms. 204
8.socialnämnd har en betydande beslutskompetens inom ramen av sin myns. 204
9.dighetsutövning. Är ett beslut enligt LVU eller SoL inte överklagbart ärs. 204
10.det den politiskt tillsatta socialnämnden (eller en tjänsteman på delegations. 204
11.enligt 10 kap. SoL) alternativt SiS som slutligt avgör frågan.s. 204
12.5.6.1 Imål om vårdnad, boende och umgänges. 204
13.Förutsättningarna för överklagande av domar om vårdnad, boende ochs. 204
14.umgänge ändrades drastiskt den 1 november 2008 då krav på prövningss. 204
15.tillstånd infördes för prövning i HovR (49:12 RB).47 Prövningstillstånd is. 204
16.HovR kan meddelas p.g.a. ändringsdispens, granskningsdispens, prejudis. 204
17.katdispens samt extraordinär dispens (49:14 RB). Regeringen motiverades. 204
18.Överklagande och omprövning 205 ändringen med att det var ett sätt att komma till rätta med långvariga och upprepade processer om vårdnad, boende och umgänge. Särskilt framhålls att kravet på prövningstillstånd för en process i HovR ger ett flexiblare och effektivare system. Vidare anförs att HovR sällan ändrar tingsrätts dom om inte nya omständigheter tillkommit. Regeringens uppfattning är att:48 Införandet av prövningstillstånd för prövning av mål om vårdnad, boende och umgänge i HovR har föranlett HD att pröva förutsättningarna för att meddela prövningstillstånd. Så skedde i NJA 2009 s. 798 (I-III).49 Här framkommer att det inte i sig är ett skäl att hovrätterna ska medge pröv ningstillstånd att tingsrätt gjort en bedömning i vårdnadsfrågan som avvi ker från utredningens. Prövningstillstånd ska dock meddelas om tingsrät ten inte klargjort varför man gjort en annan bedömning.s. 205
19.206 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 206
20.I de aktuella fallen fann HD att prövningstillstånd skulle meddelas dås. 206
21.tingsrätts bedömning framstod som osäker. Således framhöll HD:s. 206
22.Regeringen anförde som skäl för att införa prövningstillstånd i HovR förs. 206
23.mål om vårdnad, boende och umgänge att det skulle minska antalet vård-s. 206
24.nadstvister. Det är oklart hur det skulle gå till då rätten till omprövnings. 206
25.av frågor om vårdnad, boende och umgänge inte påverkas.50 Syftet meds. 206
26.rätten till omprövning är att skapa garantier för att vårdnadsfrågan lösess. 206
27.utifrån vad som vid varje tidpunkt är bäst för barnet. Tolkningen av rekvisi-s. 206
28.tet nya omständigheter är liberal.51 Enbart tidsfaktorn i kombination meds. 206
29.att barnet har blivit äldre eller att barnet har rotat sig hos endera förälderns. 206
30.kan utgöra en ny omständighet. Ofta åberopas också det förhållandet atts. 206
31.umgänge inte har kommit till stånd.52 Som berörs i nästföljande avsnitts. 206
32.anses reglerna om rättegångskostnader vid obefogad process motverkas. 206
33.omotiverade omprövningar (6:22 2 st. FB, 18:3 RB).53s. 206
34.Möjligheten till omprövning har ansetts minska behovet av extraordis. 206
35.nära rättsmedel, framförallt resning (58 kap. RB). I undantagsfall kan dets. 206
36.finnas ett beaktansvärt behov för part att erhålla resning av dom som meds. 206
37.delats i vårdnadsfrågan. Men särskilt när nya omständigheter eller beviss. 206
38.tillkommit efter domens meddelande, bör som framkommer av NJA 1993s. 206
39.s. 226 möjligheten till omprövning utnyttjas, inte resning. Meddelas prövs. 206
40.ningstillstånd har en motpart i HovR i viss utsträckning möjlighet att efters. 206
41.överklagandetidens utgång framställa egna -yrkanden. Därför har HD is. 206
42.NJA 2011 s. 311 funnit att om prövningstillstånd meddelas i mål om vårds. 206
43.nad, boende och umgänge bör prövningen omfatta samtliga yrkanden soms. 206
44.Överklagande och omprövning 207 har samband med varandra. Möjligheten till omprövning har betydelse vid bedömningen av reformatio in pejus. Fråga om förbudet mot ändring till parts nackdel när endast denne part fullföljt talan i högre instans har prö vats av HD i NJA 1993 s. 751 om umgänge. HD:s resonemang bör kunna tillämpas analogt på vårdnad. HD:s avgöranden visar att grundsatsen om reformatio in pejus är uttunnad i mål om vårdnad och umgänge. Det är logiskt särskilt med tanke på att sådana avgöranden ska tillgodose barnets bästa, inte föräldrarnas rätt. 5.6.2 I mål och ärenden enligt SoL och LVU Möjligheterna att överklaga beslut enligt LVU är avhängiga av om beslu tet meddelats av domstol eller fattats av socialnämnd. Besvärsmöjligheterna är vidare beroende av om socialnämnd har fattat ett formellt beslut eller gjort en informell omprövning. Domstolsbeslut i LVU-mål kan överklagas enligt bestämmelserna om förvaltningsbesvär. Taleberättigade är den eller de som förvaltningsrättens dom gått emot, dvs. barnet, vård nadshavaren och socialnämnd. Barn och vårdnadshavare kan överklaga oberoende av varandra. Frågan har prövats i RÅ 2006 ref. 10 och HFD 2011 ref. 78 varav framkommer att barnet har rätt att överklaga genom sin ställföreträdare och motsatsvis att vårdnadshavare inte kan över klaga för barnets räkning när ställföreträdare utsetts enligt 36 § LVU. (Se ovan 2.2.2.2.2, 5.4.2.)s. 207
45.De flesta formella beslut enligt LVU som fattas av socialnämnd kan överklagas hos förvaltningsrätten av enskilda saklegitimerade (41 § LVU). Beslut som kan överklagas är: beslut om var vården ska inledas, beslut att flytta den unge, formella beslut om fortsatt vård, beslut om umgänge, beslut om att den unges vistelseort inte får röjas, beslut om förebyggande åtgärder i samband med vård enligt 3 § LVU och beslut om flyttningsförbud. De överklagbara besluten rör vårdens utövande. Även socialnämnds beslut om bistånd enligt 4:1 SoL t.ex. i form av familjehemsplacering är överklagbara (16:3 SoL). Förvaltningsrätten beslut kan i sin tur överklagass. 207
46.208 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 208
47.genom förvaltningsbesvär till KamR. För beslut fattade enligt SoL krävss. 208
48.prövningstillstånd vid överklagande till KamR (16:5 SoL, 34 a § FPL).54s. 208
49.Bland beslut som är undantagna från rätt att överklaga hos förvalts. 208
50.ningsrätten märks vissa beslut med anknytning till utredningen såsoms. 208
51.beslut enligt 32 § om läkarundersökning och enligt 8 § LVU om förlängds. 208
52.ansökningstid (41 § LVU). Likaså är socialnämnds beslut om omedelbarts. 208
53.omhändertagande enligt 6 § LVU undantagna från reglerna om besvärs-s. 208
54.rätt då nämndens beslut om omedelbart omhändertagande ska understäls. 208
55.las förvaltningsrätts prövning. Förvaltningsrättens beslut kan överklagass. 208
56.(33 § FPL). Beslut om vård enligt 2-3 §§ LVU kan fattas utan hinders. 208
57.av litispendens när det omedelbara omhändertagandet är överklagat. Vids. 208
58.tidpunkten för prövningen av ett överklagande om omedelbart omhänders. 208
59.tagande har därför frågan ofta förfallit, eftersom förvaltningsrätten hunnits. 208
60.fatta beslut i frågan om vård enligt LVU. Besvärsrätten blir därmed mindres. 208
61.betydelsefull för att påverka barnets faktiska förhållanden. Ett beslut oms. 208
62.omedelbart omhändertagande kan inhiberas enligt 28 § FPL vilket innebärs. 208
63.att tvångsåtgärder avbryts. Som framkommit understryks i HFD 2011 ref.s. 208
64.5 att interimistiska beslut om att omedelbart avbryta inledd vård endasts. 208
65.bör komma i fråga om det står klart att det är nödvändigt med hänsyn tills. 208
66.barnets bästa och inte kan anstå till dess dom meddelats.55s. 208
67.Vid sidan av formella prövningar av domstol förekommer även infors. 208
68.mella omprövningar som görs av socialnämnd. Omprövningarna skers. 208
69.formlöst och parterna behöver inte delges utredning eller kallas till nämns. 208
70.dens sammanträden. De är inte överklagbara genom förvaltningsbesvär.s. 208
71.Här märks framförallt överväganden om fortsatt vård enligt 2 § LVU (13 §s. 208
72.2 st. LVU) och överväganden om flyttningsförbud enligt 24 § LVU skas. 208
73.bestå (26 § LVU).56 Informella beslut av socialnämnd som inte kan blis. 208
74.föremål för förvaltningsbesvär, kan prövas genom laglighetsprövning enligts. 208
75.10 kap. KL. Beslutet kan då endast upphävas, inte ändras. Till skillnads. 208
76.från vad som gäller vid förvaltningsbesvär omfattar laglighetsprövningens. 208
77.endast en bedömning av om nämndens beslut var lagenligt, inte om deťs. 208
78.var lämpligt i det enskilda fallet. Det är först om socialnämnd prövar ens. 208
79.fråga formellt som ett beslut som är överklagbart genom förvaltningsbesvärs. 208
80.uppkommer.57 Anledning till att göra en formell omprövning är främst atts. 208
81.Rättegångskostnader 209 nämnden anser att grund för ett fortsatt omhändertagande eventuellt sak nas (21 § LVU). Såväl barn som vårdnadshavare kan dock vid vård enligt 2 § LVU när som helst begära hos socialnämnden att vården upphör. Läm nas begäran utan bifall av nämnden, kan detta beslut överklagas hos för valtningsrätten enligt 41 § p. 2 LVU.s. 209
82.Det kan noteras att omprövning av vård enligt 2 § LVU och 3 § LVU sker på olika sätt. Omprövning av vård enligt 3 § LVU görs formellt och är därmed överklagbar (13 § 3 st. LVU jämte 41 § LVU). Bakgrunden till de olika förfaringssätten är ambitionen att ge barn som är omhänder tagna enligt 2 § LVU stabila förhållanden. Vid vård enligt 3 § LVU är anknytningen till straffrätten en anledning till att ha fortlöpande formella omprövningar, eftersom omhändertagandet annars skulle bli snarlikt ett icke-tidsbestämt straff.s. 209
83.I undantagsfall kan ett omhändertagande bli föremål för extraordinära rättsmedel (37 b-c §§ FPL). I likhet med förhållande i vårdnadsfrågor torde behovet av extraordinära rättsmedel vara begränsat, eftersom barn och vårdnadshavare har möjlighet att på nytt begära att vården upphör. Social nämnd å sin sida kan initiera ett upphörande av vården alternativt ta upp frågan om omhändertagande på nytt om nya omständigheter föreligger.s. 209
Rättegångskostnader
1.Det är dyrt med domstolsprocesser. Rättegångskostnader kan medföra att parternas processuella ställning blir beroende av deras ekonomiska resurser. Rättegångskostnader kan därmed användas som ett medel för att minska processbenägenhet, t.ex. till förmån för utomprocessuell medling. Mot ett sådant användande står rättsstatens ambition att allmänheten ska kunna få vissa rättsliga ärenden prövade av en opartisk domstol, oberoende av eko nomiska resurser. Därför utgår allmän rättshjälp till enskild för kostnader i vissa rättsliga angelägenheter såsom vårdnad och umgänge (16 § RhjL). Rättshjälp i mål om vårdnad m.m. är dock subsidiär till det rättsskydd som ingår i privata hemförsäkringar.58 Rättspraxis understryker att barn är bero ende av att vårdnadshavare utnyttjar sitt rättsskydd.59s. 209
2.I vissa mål där det offentliga är motpart till enskilda, t.ex. mål enligt LVU och andra mål om tvångsvård samt brottmål och asylmål föreliggers. 209
3.210 Rättegångsfrågor och överföring av föräldraansvar enligt FB och LVUs. 210
4.rätt till offentligt biträde för enskild part. Timersättning utgår med ett fasts. 210
5.ställt belopp men stor skillnad föreligger i antalet timmar ett ombud kan fås. 210
6.ersättning för. Exempelvis ansågs barnens juridiska ombud i mål rörandes. 210
7.utvisning av två av tre syskon efter tre års LVU-placering endast kunna tills. 210
8.godoräkna sig tre timmars arbetstid vardera i migrationsdomstol respektives. 210
9.Migrationsöverdomstol.60s. 210
10.5.7.1 Rättsskydd och rättshjälp i mål om vårdnad m.m.s. 210
11.Den allmänna rättshjälpen är inkomstrelaterad och den rättssökande ärs. 210
12.skyldig att betala en rättshjälpsavgift. Av RhjL framgår att rättshjälp is. 210
13.mål om vårdnad, boende och umgänge får beviljas den vars ekonomiskas. 210
14.underlag inte överstiger 260 000 kr. Den rättshjälpsavgift som den enskildes. 210
15.betalar varierar beroende på inkomst mellan 2 till 40 procent. Allmän rättss. 210
16.hjälp innebär att kostnader för juridiskt biträde stannar på det allmänna.s. 210
17.Däremot utgår inte ersättning för motparts kostnader. Sådana kostnaders. 210
18.kan täckas av en rättsskyddsförsäkring.61 Tas det rättsskydd som ingår is. 210
19.en hemförsäkring i anspråk är en vanlig självrisk 20-25 procent. För atts. 210
20.rättsskyddet ska kunna tas i anspråk förutsätts dock att tvisten om vårdnad,s. 210
21.boende och umgänge inte har samband med separation eller skilsmässa.s. 210
22.Till skillnad från vad som normalt gäller för rättegångskostnader i civils. 210
23.mål bär vardera parten sina kostnader i vårdnadsmål (6:22 FB, 18:1 RB).s. 210
24.Denna regel tillkom i samband med införandet av gemensam vårdnad förs. 210
25.ogifta. Undantag kan dock göras för det fallet att en part uppsåtligt ellers. 210
26.genom försummelse föranlett onödig rättegång (6:22 2 st. FB, 18:3, 18:6s. 210
27.RB).62 Ytterligare undantag från principen om att vardera parten bär sinas. 210
28.kostnader görs vid verkställighet. Domstol får efter vad som är skäligt förs. 210
29.ordna att den ena parten ska ersätta motpartens kostnader (21:13 1 st. FB).s. 210
30.Kostnader i samband med medling, hämtning eller omhändertagande ochs. 210
31.för läkarundersökning, betalas av allmänna medel. Rätten får dock efters. 210
32.vad som är skäligt besluta att den part som har föranlett kostnad för hämts. 210
33.ning helt eller delvist ska återbetala kostnaden till staten (21:13 FB).s. 210
34.Åv tidigare studier framkommer att det är ovanligt att det framställss. 210
35.yrkanden om ersättning för rättegångskostnader i mål om vårdnad, boendes. 210
36.Verkställighet 211 och umgänge.63 Ett mål där möjligheten dock utnyttjades är RH 2007:80. Här fick en mamma som stämt om ensam vårdnad om en 17-åring som ville bo med sin pappa ersätta pappan för hans rättegångskostnader. 5.7.2 Offentligt biträde i mål enligt 2 § LVU I samband med omhändertaganden av barn utgår rättshjälp genom offent ligt biträde åt barn och vårdnadshavare (39 § LVU, lag 1996:1620 om offentligt biträde).s. 211
37.Lagen om offentligt biträde är subsidiär till annan lag. Offentligt biträde i mål enligt LVU förordnas av FR efter ansökan eller när det annars finns anledning till det. Ansökan kan göras av den som biträde ska förordnas för eller av någon annan som får föra talan i målet eller ärendet. Ansökan ska ges in till den myndighet som handlägger målet eller ärendet (3 §). Förordnas offentligt biträde betalar staten kostnader för biträdet samt för utredning som är skäligen påkallad för att ta till vara huvudmannens rätt, om utredningen inte kan erhållas genom den domstol eller myndighet som handlägger målet eller ärendet (4 §). Sådana beslut är inte överklagbara (7 §). Den som förordnats som offentligt biträde för någon som är under 15 år, utan att samtidigt vara biträde för vårdnadshavaren, är som fram kommit utan särskilt förordnande också den unges ställföreträdare i det aktuella målet eller ärendet (36 § LVU). Rättshjälp i form av offentligt biträde är inte inkomstrelaterad, inte heller utgår grundavgift.s. 211
Verkställighet
1.En dom etablerar nya rättsliga fakta och ger direktiv för hur parterna ska handla. För att de faktiska förhållandena ska påverkas krävs att parterna handlar i överensstämmelse med domslutet. Det förekommer att så inte sker. Orsakerna till detta kan variera, men bottnar i en uppfattning att domen är "fel". Som huvudregel förutsätter verkställighet att domen eller beslutet har vunnit laga kraft och inte längre är överklagbart. Men vad gäller dom och beslut i mål om vårdnad, boende och umgänge enligt 6 kap. FB samt vissa domstolsbeslut enligt LVU kan verkställighet ske direkt, innan laga kraft vunnits, förutsatt att inte annat föreskrivits i domen eller beslutet (21:1 FB, 40 § LVU). Här presenteras inledningsvis bestämmel-s. 211
2.212 Rättegångsfrågor och överföring av föräldraansvar enligt FB och LVUs. 212
3.serna om verkställighet i 21 kap. FB. Därefter diskuteras skillnaden mellans. 212
4.verkställighet av vårdnad respektive umgänge samt barnets vilja i sambands. 212
5.med verkställighet enligt 21 kap. FB. Slutligen behandlas verkställighet vids. 212
6.omhändertaganden för vård enligt LVU. :s. 212
7.5.8.1 Verkställighet enligt 21 kap. FBs. 212
8.Verkställighet begärs i förhållandevis få vårdnads-, boende- och umgänges-s. 212
9.mål, men bland dessa mål återfinns de mest komplicerade och konflikt-s. 212
10.fyllda fallen.64 Bestämmelserna om verkställighet av vårdnad och umgänges. 212
11.infördes i FB år 1967. Dessförinnan verkställdes vårdnads- och umgänges-s. 212
12.avgöranden av överexekutor enligt 1877 års utsökningslag. Verkställighes. 212
13.ten av barn var då att jämföra med exekution av tvistedomar i allmänhets. 212
14.och barnet med ett objekt vilket som helst.65s. 212
15.Enligt gällande rätt kan en ansökan om verkställighet göras enligts. 212
16.21 kap. FB om en dom eller ett avtal om vårdnad, boende eller umgänges. 212
17.inte efterlevs. Verkställighet begärs sedan 2006 hos tingsrätt, och inte soms. 212
18.tidigare hos förvaltningsrätt (då länsrätt). Att tingsrätt handlägger ärendens. 212
19.om verkställighet av avgöranden om vårdnad, boende och umgänge ökars. 212
20.möjligheten till samordning mellan rättegången i sakfrågan och verkstäl-s. 212
21.lighetsförfarandet.66 Verkställighet handläggs enligt ÄrendeL. Instruktios. 212
22.ner ges även i förordning (2006:467) om verkställighet av vårdnadsavgö-s. 212
23.randen. Som huvudregel avgörs ärenden om verkställighet av en lagfarens. 212
24.domare och nämndemän (21:12 FB). Jävsreglerna anses inte hindra att dets. 212
25.är samma domare som prövat sakfrågan enligt 6 kap. FB. Det förklarass. 212
26.av att prövningen av verkställigheten inte ska motsvara den prövning soms. 212
27.gjorts i målet enligt 6 kap. FB. Normalt uppkommer enligt regeringen därs. 212
28.med inte något jävsförhållande. Är förhållandena undantagsvis sådana atts. 212
29.det finns anledning att ifrågasätta en domares opartiskhet prövas situatios. 212
30.nen enligt RB:s jävsregler.67s. 212
31.Li Verkställighet 213s. 213
32.Domar och interimistiska beslut om vårdnad, boende och umgänge kan alltså verkställas innan domen eller beslutet vunnit laga kraft om allmän domstol medgivit det (21:1 2 st. FB, 6:20 3 st. FB). Sådana medgivanden görs vanligen. Möjligheten att verkställa domar som inte vunnit laga kraft och interimistiska beslut förklaras av att det kan vara angeläget att barnets faktiska förhållanden snabbt ändras i enlighet med domstols dom. Önskan att påskynda verkställighetsförfarandet förklarar också domstols möjlighet att i samband med att dom eller beslut om vårdnad, boende eller umgänge meddelas, på yrkande av part, förelägga motparten att vid vite lämna ifrån sig barnet (6:21 FB). Om vitesföreläggandet verkligen ska verkställas prö vas av tingsrätt, på begäran av part. Barnets vårdnadshavare kan när bar net vistas hos någon annan begära att^tingsrätt beslutar om åtgärd för att barnet ska överflyttas till vårdnadshavaren trots att frågan om vårdnad inte har prövats och dom, beslut eller avtal därför inte föreligger (21:7 FB). Av 21:1 FB framkommer att barnets bästa ska komma i första rummet vid verkställighet samt att hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.s. 213
33.Huvudregeln är således att vad allmän domstol beslutat, respektive vad föräldrarna med socialnämnds godkännande ingått avtal om, ska efterle vas. Det föreligger därmed en presumtion för att verkställighet ska med ges. Endast i vissa angivna situationer kan legala hinder mot verkställighet föreligga (21:5-6 FB). Verkställighet kan vägras med hänvisning till bar nets vilja om barnet har nått en sådan ålder och mognad att dess vilja bör beaktas (21:1 1 st. FB, 21:5 FB). Numera saknar verkställighetsreglerna en bestämd åldersgräns. Av 21:5 FB framkommer att: - Barn som har uppnått en viss ålder och mognad har således "vetorätt" i verkställighetsfrågor. Ett undantag görs om rätten finner att verkställighet är nödvändig med hänsyn till barnets bästa (21:5 FB).68 I publicerade domar om verkställighet åberopas barnets vilja ofta som grund för att vårdnads-s. 213
34.214 Rättegångsfrågor och överföring av föräldraansvar enligt FB och LVUs. 214
35.havaren inte frivilligt rättat sig efter domen. En ansökan om verkställighets. 214
36.kan vidare avslås om det är uppenbart att verkställigheten är oförenlig meds. 214
37.barnets bästa (21:6 FB).69 Är så fallet kan frågan om vårdnad, boende ochs. 214
38.umgänge på initiativ av någon av parterna (dvs. föräldrarna) eller socials. 214
39.nämnd föras till allmän domstol för prövning. I förarbetena anförs:70s. 214
40.I likhet med vad som är fallet med frågor om vårdnad, boende och umgänges. 214
41.kan frågor om verkställighet prövas på nytt när ändrade förhållanden ellers. 214
42.andra särskilda skäl föranleder det (21:15 FB). Ändrade förhållandens. 214
43.sedan dom eller beslut enligt 6 kap. FB meddelats kan även vara ett skäls. 214
44.mot verkställighet. Är så fallet bör talan väckas på nytt i mål om vårdnad,s. 214
45.boende och umgänge. I verkställighetsmålet bör prövningen begränsas tills. 214
46.barnets bästa med fokus på risker för barnet.71 I samband med 2006 årss. 214
47.ändringar av verkställighetsreglerna underströks att en jämkning av des. 214
48.praktiska arrangemangen kan ske av domen eller beslutet i samband meds. 214
49.prövningen av verkställigheten. Det kan t.ex. röra sig om ändring av tids. 214
50.punkter för umgänge eller komplettering av sådana tider.72 Rätten får förs. 214
51.ordna om medling för att försöka få till stånd ett frivilligt överlämnande avs. 214
52.barnet (21:2 1 st. FB). Medlaren bör samtala med barnet. Tidsrymden förs. 214
53.medling är enligt 21:22 2 st. FB två veckor men tiden kan förlängas om dets. 214
54.finns förutsättningar för att nå en frivillig uppgörelse. .s. 214
55.Når föräldrarna inte en överenskommelse och ska tingsrätt förordna oms. 214
56.verkställighet finns två verkställighetsmedel. Dessa är vite och hämtnings. 214
57.genom polismyndighetens försorg (21:3 1 st. FB). Hämtning ska användass. 214
58.om vitesbeläggande inte uppfattas som tillräckligt. Hämtning ska ske på etts. 214
59.* Verkställighet 215 sätt som är så skonsamt som möjligt för barnet. När hämtningen utförs ska någon som kan vara till stöd för barnet närvara. Har en kontaktperson enligt SoL utsetts bör denne anlitas. Om möjligt ska också barnläkare, barnpsyki ater eller barnpsykolog medverka (21:11 FB). Hämtningen ska uppskjutas om barnet på grund av sjukdom inte bör flyttas eller om något annat särskilt hinder föreligger (21:9 FB).73 Närmare bestämmelser om verkställighet ges även i förordningen (1967:715) om tillämpningen av 21 kap. FB. Här fram går bl.a. att den som har hand om barnet ska informeras om tidpunkten för hämtningen, om inte synnerliga skäl föranleder annat (19 §).s. 215
60.Det system för verkställighet av domar och beslut om vårdnad, boende och umgänge som 21 kap. FB ger är exklusivt i den bemärkelsen att offent liga organ, med undantag av eventuell nödrätt, inte har rättsligt mandat att hjälpa föräldrar att på annat sätt säkerställa efterlevnad av en dom eller ett beslut om vårdnad, boende och umgänge.74 I linje härmed har JO riktat kritik mot en rektor och socialnämnd som medverkat i hämtningen av ett barn på begäran av en förälder med ensam vårdnad. JO har framhållit att:75 I 21 kap. FB finns även bestämmelser som syftar till att förhindra att barnet egenmäktigt förs ut ur landet. Tingsrätt kan om det i mål om verkställighet föreligger fara för att barnet förs ut ur landet omedelbart besluta att barnet ska tas om hand av socialnämnden eller på annat sätt (21:10 1 st. FB). Är situationen akut och kan tingsrätts beslut inte avvaktas får polismyndighe ten, oberoende av om något ärende är anhängiggjort eller ej, vidta sådana omedelbara åtgärder som kan vidtas utan att skada barnet. Om ett barn tas om hand enligt 21:10 FB, kan det ses som något av en mellanform mellans. 215
61.216 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 216
62.ett interimistiskt beslut enligt FB och ett omedelbart omhändertagandes. 216
63.enligt LVU. Om det är möjligt ska läkare och företrädare för socialtjänsts. 216
64.eller kontaktperson för barnet enligt SoL närvara. Åtgärder ska genasts. 216
65.anmälas till rätten, som utan dröjsmål prövar om den ska bestå (21:10 2 st.s. 216
66.FB).76 Också enligt 19 § VerkL kan rätten omedelbart förordna om att etts. 216
67.barn ska tas om hand, om det i mål enligt VerkL finns risk för att barnets. 216
68.förs ut ur landet eller verkställighet eller överflyttning på annat sätt försvås. 216
69.ras. (Se vidare 6.3.) .s. 216
70.I enskilda fall kan verkställighetsfrågan få betydelse för den materiellas. 216
71.prövningen i vårdnads- och umgängesmål. Av HD:s domskäl i NJA 1992s. 216
72.s. 666 kan utläsas att domstolen till grund för sitt avgörande bl.a. använts. 216
73.KamR:s dom. Enligt avgörandet fick umgängesföräldern inte bifall tills. 216
74.ansökan om verkställighet av umgängesrätt, eftersom det förelåg inte ringas. 216
75.risk för att barnets kroppsliga eller själsliga hälsa skulle skadas. HD ansågs. 216
76.att en överflyttning av vårdnaden skulle innebära en stor omvälvning förs. 216
77.barnet med ovissa följder för henne. Även i NJA 1992 s. 93 utgjorde verks. 216
78.ställighetsfrågan en väsentlig del av HD:s domskäl.s. 216
79.I första hand behandlar lagförarbetena till 21 кар. FB verkställighet avs. 216
80.vårdnadsavgöranden och endast i andra hand verkställighet av umgänges-s. 216
81.avgöranden. Förutsättningar för att rätten ska kunna förordna om hämts. 216
82.ning genom polismyndighetens försorg skiljer sig åt vid verkställighet avs. 216
83.vårdnad, boende samt överlämnande respektive av umgänge. Är det frågas. 216
84.om dom eller beslut om vårdnad eller överflyttning av barn räcker det oms. 216
85.ett av två rekvisit är uppfyllt för att TR ska få besluta om hämtning. Rek-s. 216
86.visiten är att verkställighet inte annars kan ske eller att hämtning är nöds. 216
87.vändig för att undvika att barnet lider allvarlig skada (21:3 2 st. FB). Vids. 216
88.verkställighet av umgänge mellan barnet och en förälder som inte är vårds. 216
89.nadshavare krävs det att två rekvisit är uppfyllda för beslut om hämtnings. 216
90.av barnet: verkställighet ska annars inte kunna ske och barnet ska ha etts. 216
91.särskilt stort behov av umgänge (21:3 3 st. FB).s. 216
92.Verkställighet av umgänge kommenterades vid 1967 års lagstiftning. Dets. 216
93.ansågs tveksamt om "bruk av våld", dvs. hämtning genom polismyndighetss. 216
94.Verkställighet 217 försorg, överhuvudtaget skulle förekomma vid verkställighet av umgänge.77 Det framhölls att verkställighet av umgänge förutsatte särskild försiktighet och att det med hänsyn till barnet inte var lämpligt att hämtning skedde under någon längre tid, t.ex. vid verkställighet av förälders umgängesrätt varannan vecka. Lagstiftaren förefaller ha ansett hämtning mer motiverad i samband med långvariga umgängesperioder än vid kortare.s. 217
95.Även i samband med omarbetningen av 21 kap. FB år 1983 markerades att vite skulle vara det huvudsakliga tvångsmedlet i samband med verkstäl lighet av umgänge och att hämtning fick tillgripas endast som en yttersta utväg.78 Flera remissinstanser anslöt sig till uppfattningen att polishämt ning endast skulle få ske inom ramen för ingripanden enligt LVU.79 5.8.2 Verkställighet vid omhändertaganden enligt LVU Ett antal beslut enligt LVU gäller omedelbart och kan således verkstäl las med polishandräckning, oavsett överklaganden. Till dessa hör beslut om omedelbara omhändertaganden, förebyggande insatser eller tillfälliga flyttningsförbud (40 § 1 st. LVU). Andra beslut som fattas av socialnämnd gäller omedelbart om nämnden inte förordnar annat (40 § 2 st. LVU). Men har vård inte inletts inom fyra veckor från den dag beslutet vann laga kraft, upphör det att gälla och får då inte heller verkställas (5 § LVU).80 Till skillnad från domar och beslut om vårdnad, boende och umgänge är vite eller andra ekonomiska sanktioner inte tillåtet som tvångsmedel. Social nämnds möjlighet att begära polishandräckning för genomförande av vård och beslut enligt LVU regleras i 43 § LVU.s. 217
96.Sedan förvaltningsrätt har beslutat om vård återgår ansvaret för vårdens genomförande på socialnämnden (11 § LVU). Ansvaret för vårdens verk ställighet ligger därmed på nämnden. Ett omhändertagande enligt LVU kan verkställas genom polishandräckning (43 § LVU). Av 43 § LVU följer att polismyndighet på begäran av socialnämnd eller nämndens ordförande ska lämna biträde i samband med två typer av beslut. Dessa rör läkarunder sökning av den unge samt genomförande av beslut om vård eller omhän dertaganden enligt LVU. Vidare ska polismyndighet på begäran av SiS bistå med att efterforska och återhämta den som vårdas vid ett hem förs. 217
97.218 Rättegångsfrågor och överföring av föräldraansvar enligt FB och LVUs. 218
98.särskilt noggrann tillsyn enligt 3 § LVU. JO har påpekat att polisbiträdes. 218
99.endast ska begäras när det finns grundad anledning att tro att det är nöds. 218
100.vändigt för åtgärdens genomförande.81 Enligt JO bör polishandräckning,s. 218
101.av hänsyn till såväl barn som vårdnadshavare ses som en nödfallsåtgärd.s. 218
102.Särskild försiktighet anses påkallad när fråga är om små barn.82 När besluts. 218
103.om omhändertagande av barn verkställs ska föräldrarna underrättas. JO hars. 218
104.riktat kritik mot polismyndighet för att man inte medverkat vid verkstäls. 218
105.lighet av ett beslut enligt 3 § LVU.83s. 218
106.Även när ett beslut om upphörande av vård enligt LVU har fattats, hars. 218
107.socialnämnd ansvaret för hur detta ska genomföras. Anser nämnden atts. 218
108.barnet inte kan återvända hem i enlighet med beslut om upphörande avs. 218
109.vård utan påtaglig risk för skada och vill föräldrarna inte låta barnet stannas. 218
110.i familjehemmet, kan en ansökan om flyttningsförbud enligt 24 § LVUs. 218
111.inges till rätten. Sådana beslut har företräde framför FB:s verkställighets-s. 218
112.regler (21:7 3 st. FB).84 Flyttningsförbud enligt 24 § LVU omfattas inte avs. 218
113.verkställighetsreglerna i 21 kap. FB. Beslut om överflyttning får inte fats. 218
114.tas om det föreligger ett flyttningsförbud som gäller tillsvidare beträffandes. 218
115.barnet. Föreligger ett tillfälligt flyttningsförbud (27 § LVU) hindrar dets. 218
116.inte en överflyttning enligt 21:7 FB.85s. 218
Sammanfattande kommentar
1.I detta kapitel har ett antal processrättsliga frågor rörande vårdnad, boendes. 218
2.och umgänge samt LVU behandlats.s. 218
3.De processuella bestämmelserna vid överföring av vårdnad enligt FBs. 218
4.präglas av ambitionen att förlika parterna. Gränserna mellan utrednings. 218
5.i syfte att få fram beslutsunderlag och förlikning framstår som flytande.s. 218
6.Likaså är förväntningarna höga på parterna att de ska nå en förlikning is. 218
7.form av gemensam vårdnad. Part vars yrkanden inte omfattas av gängses. 218
8.presumtioner om barnets bästa åläggs i praktiken förklaringsbördan för atts. 218
9.det är förenligt med det enskilda barnets bästa.s. 218
10.Sammanfattande kommentar 219s. 219
11.Vid omhändertaganden enligt LVU är förlikningstanken inbyggd i lagkonstruktionen. Socialnämnd ska verka för att barn som behöver stöd utanför det egna hemmet ska kunna beredas det på frivillig väg. "Förliks" parterna på så sätt att vårdnadshavare och barn samtycker till den planerade vården, utgör det normalt hinder mot att bereda barnet vård enligt LVU. Vid omhändertaganden enligt 2 § LVU medför det förhållandet att en av parterna i processen är socialnämnd, med ett omfattande utredningsansvar och ett allmänt ansvar för barns välfärd, att behovet av att rätten gör en domslutsinriktad officialprövning i LVU-mål är mindre än vid tvist mellan för äldrar. Rätten ska här istället utgöra en garant för de enskildas rättssäkerhet, barnets och vårdnadshavarens, i förhållande till ingripande från det offent liga. Överväger tingsrätt att utan yrkanden från socialnämnd ex officio, dvs. på eget initiativ, tillsätta en särskilt förordnad vårdnadshavare, är barnens förhållanden ofta sådana att socialnämnds ansvar och talerätt enligt 6:7 FB aktualiseras. Mot bakgrund av ätt frågor om vård av barn utanför hemmet annars behandlas av socialnämnd samt förvaltningsdomstol kan det disku teras om allmän domstol är rätt instans att avgöra sådana frågor. Alternativa lösningar kan vara att allmän domstol gör en orosanmälan enligt 14:1 SoL.s. 219
12.Bland skillnaderna i förfarandet vid civilrättslig vårdnadstvist och vid omhändertagande enligt LVU märks talerätt och processbehörighet. Vid tvist om vårdnad enligt FB har föräldrar talerätt oavsett om de har del i vårdnaden eller inte. Vid omhändertaganden enligt 2 § LVU har endast socialnämnd initiativrätt. Enskilda taleberättigade är vårdnadshavare och barn. Ett barn som fyllt 15 år är även processbehörigt och kan själv föra sin talan i LVU-ärenden. Barn under 15 år har inte processbehörighet och deras talan förs av ställföreträdare. En förälder som inte har del i den civil rättsliga vårdnaden har således inte talerätt vid omhändertaganden enligt 2 § LVU. Barns vilja ges materiellt större betydelse vid överföring av vård nad enligt FB än vid omhändertagande enligt 2 § LVU. Processuellt är tvärtom barnets ställning starkare enligt LVU än enligt 6 kap. FB. Barn har inte talerätt i vårdnadsmål enligt 6:4-8 FB. Däremot har barn talerätt, men ej processbehörighet enligt 6:9 FB. I förmynderskapsmål har barn talerätt och är även processbehörigt när det är över 16 år.s. 219
13.Interimistiska beslut enligt FB och omedelbara omhändertaganden enligt LVU utgör åtgärder som primärt avser att skapa trygga förhållanden för barn intill dess dom eller slutligt beslut föreligger. Bland skillnaderna märks att ett omedelbart omhändertagande enligt LVU är tidsbegränsat, medan ett interimistiskt beslut enligt FB är gällande till dess lagakraftvunnen dom eller beslut föreligger eller till dess det avskrivs.s. 219
14.220 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 220
15.Regelverket illustrerar även hur välfärdsrätten i det svenska rättssystes. 220
16.met omfattar ett antal arenor. Här märks allmän domstol, förvaltningss. 220
17.domstol samt socialnämnd. Hanteringen av frågor rörande barnets bästas. 220
18.handläggs enligt delvis olika principer i dessa organ. Här märks utrymmets. 220
19.för skriftliga respektive muntliga förfaranden. Ett skriftligt förfarande ärs. 220
20.huvudprincipen i mål enligt LVU medan muntlighetsprincip gäller för måls. 220
21.om vårdnad, boende och umgänge. Det stora utrymmet för muntlighets. 220
22.liksom principerna om bevisomedelbarhet i vårdnadsmål är problematiskts. 220
23.i förhållande till det faktum att barnet inte är närvarande i rättssalen, ochs. 220
24.inte heller har eget ombud, utan endast kommer "till tals" i den skriftligas. 220
25.utredningen. Problemen med att de intryck en förälder ger vid en muntligs. 220
26.förhandling tillåts överskugga uppgifter i den skriftliga utredningen illus. 220
27.streras av RÄ 2008 ref. 55. I detta avgörande kunde HFD med hänvisnings. 220
28.till att muntlighetsprincipen inte styr LVU-processen, framhålla att enbarts. 220
29.uttalanden vid en muntlig förhandling inte är tillräckligt för att uppgifter is. 220
30.den skriftliga utredningen ska betraktas som motbevisade. I de av muntligs. 220
31.hetsprincipen styrda vårdnadsmålen riskerar de intryck föräldrarna gör pås. 220
32.rättens ledamöter vid den muntliga förhandlingen att dominera på bekosts. 220
33.nad av skriftlig utredning och bevisning.s. 220
34.Som konstaterats finns det ett antal spänningar i förståelsen av rättss. 220
35.frågor om barnets bästa i förhållande till vårdnad och samhällsvård. Ens. 220
36.sådan är i vilken omfattning rättsprocesser är förenliga med barnets bästa.s. 220
37.Denna uppfattning artikuleras oftare i debatten om vårdnadsfrågor äns. 220
38.samhällsvård. Jag delar uppfattningen att samförståndslösningar och övers. 220
39.enskommelser så långt det är möjligt ska främjas. Min inställning är atts. 220
40.domstols rättsskipning är det mest utvecklade systemet för konfliktlösnings. 220
41.det demokratiska samhället förfogar över och att det därför är uteslutet atts. 220
42.barn inte skulle omfattas. En annan sak är att barn och unga under 15 års. 220
43.sällan involveras i den bemärkelsen att de träffar domare eller kommunals. 220
44.politiker som avgör frågor om dess situation. I större utsträckning möter des. 220
45.utredande socialsekreterare.s. 220