Citat i kontext

föräldraansvar enligt FB och LVU

Inledning

1.Processuella bestämmelser ger en ram för den rättsliga prövningen vids. 186

2.domstol och annan myndighet. De reglerar såväl handläggning av målets. 186

3.som parternas processföring. I ett vidare perspektiv avspeglar processreg­s. 186

4.lerna även det samhällsintresse ett rättsområde har. Ett uttryck för samhäl­s. 186

5.lets intresse av att skydda barn är att barnrätten i huvudsak är indispositiv,s. 186

6.dvs. domstol har ett ansvar för att barnets bästa tillgodoses i rättsprocessen.s. 186

7.Indispositivitet är kännetecknande för förvaltningsmål såväl som famil-s. 186

8.jerättsliga mål såsom skilsmässor, faderskap, föräldraskap och vårdnadsfrå-s. 186

9.gor. Ett undantag är mål om underhållsbidrag till barn som är dispositiva,s. 186

10.dvs. domstol kan inte frångå parternas yrkanden och medgivanden (7 kap.s. 186

11.FB). Dispositiva och indispositiva frågor kan handläggas i samma mål. Is. 186

12.svensk doktrin framhålls som självklart att tvister om vårdnad, boende ochs. 186

13.umgänge är indispositiva. Detta för att barnet i processen inte ska varas. 186

14.utelämnad till föräldrarnas agerande. Att föräldrarnas överenskommelsers. 186

15.vanligen tillmäts stor materiell betydelse och anses ha ett "egenvärde" hars. 186

16.inte påverkat denna inställning. Inte heller det förhållandet att föräldrars. 186

17.sedan 1998 kan ingå vad som betecknas som "avtal" om vårdnaden, boendes. 186

18.och umgänge eller den ökade möjligheten för domstol att från 2006 verkas. 186

19.för överenskommelser i mål om vårdnad m.m. har ändrat detta. Som fram­s. 186

20.kom i föregående kapitel innebär indispositivitet även att domstol har etts. 186

21.självständigt utredningsansvar (17:3 RB, 8 § FPL). Processuella reglers. 186

22.rörande vårdnad återfinns i FB, RB och i lag (1996:242) om domstolsären­s. 186

23.den (ÄrendeL). Processuella regler rörande LVU återfinns i LVU, SoL, FLs. 186

24.samt förvaltningsprocesslagen (1971:291; FPL) som är subsidiär till annans. 186

25.lagstiftning såsom RB och LVU (2 § FPL).s. 186

26.Den viktigaste gemensamma nämnaren mellan processer om vård­s. 186

27.nad, boende och umgänge enligt FB och barnavårdsmål enligt SoL ochs. 186

28.LVU är alltså att barnets bästa ska eftersträvas (6:2 a FB, 1:2 SoL, 1 §s. 186

29.Domslutsinriktad officialprövning 187 LVU). Ytterligare en ambition är att samförståndslösningar och överens­ kommelser så långt det är möjligt ska främjas. Det finns dock betydande skillnader i de processuella reglerna i respektive system. Mål om vårdnad, boende och umgänge är indispositivt civilrättsliga medan mål om LVU är förvaltningsrättsliga mål om tvångsvård. Vidare skiljer sig betydelsen av muntlig respektive skriftlig bevisning åt i vårdnads- respektive LVUmål. I vårdnadsmål tillämpas i likhet med andra civilrättsliga tvistemål koncentrationsprincipen och omedelbarhetsprincipen. I LVU är skriftlig­ het huvudprincipen och den muntliga förhandlingen är ett komplement till utredningen. En annan viktig skillnad är barnets processuella ställning. Barnet är part i mål om LVU men saknar, i princip, partsställning i mål om vårdnad, boende och umgänge. Ambitionen att nå en överenskommelse återspeglas i de processuella reglerna rörande vårdnadstvister och de mate­ riella reglerna vad gäller omhändertaganden för tvångsvård enligt LVU.s. 187

30.- I det följande diskuteras vissa processuella förhållanden i samband med mål om vårdnad, boende och umgänge enligt FB samt vård enligt LVU. Kapitlet avslutas med en genomgång av regelverket för verkställighet. Mål med internationell anknytning behandlas i nästföljande kapitel. Fokus lig­ ger på frågan om de processuella reglerna förstärker de materiella samt på samspelet mellan vårdnad, boende och umgängesmål respektive sociala barnamål.1s. 187

Domslutsinriktad officialprövning

1.Domslutsinriktad officialprövning innebär att domstol ges rätt att gå utan­ för parternas yrkanden och medgivanden. Det har hävdats att det inkvisitoriska förfarandet och det genomgripande sätt på vilket domstolen kan beröva parterna inflytande över processen är "en systemfrämmande förete­ else i den moderna, kontradiktoriska civilprocessen".2 Kritiken till trots har allmän domstol enligt 17:3 RB e contrario i mål om vårdnad, boende och umgänge kompetens att döma över annat eller mer än vad parterna yrkat, dvs. att utöva domslutsinriktad officialprövning. Förvaltningsdomstol har möjlighet att basera ett avgörande på omständigheter som inte åberopatss. 187

2.188 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 188

3.av part i syfte att nå ett materiellt korrekt avgörande, givet att parterna hars. 188

4.insyn i beslutsunderlaget. Det ankommer dock främst på parterna att läggas. 188

5.fram utredning om faktaförhållanden.3s. 188

6.5.2.1 I mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänges. 188

7.Officialprövning i vårdnadsfrågor sker för att domstol ska kunna bevakas. 188

8.barnets personliga intressen. Vid sidan av det enskilda barnets intressens. 188

9.finns även ett allmänt intresse av att barn garanteras en god uppväxtmiljö.s. 188

10.Andra fördelar som kan uppnås med ett indispositivt förfarande, t.ex.s. 188

11.skydd av svagare part och utjämnande av processuella obalanser mellans. 188

12.parterna, diskuteras sällan i samband med vårdnad. Inte heller diskuterass. 188

13.de nackdelar som tillämpningen av officialprincipen anses kunna medföra.s. 188

14.Hit hör risken för att officialprincipen skulle utgöra ett hot mot den enskil­s. 188

15.des rättssäkerhet, bidra till ett mindre effektivt processförfarande och ledas. 188

16.till att domarnas opartiskhet ifrågasätts.4s. 188

17.Domslutsinriktad officialprövning i vårdnads- och andra tvistemål inne­s. 188

18.bär att rätten inte är bunden av 17:3 RB. Det medför att processens yttres. 188

19.ram, mot en eller bägge parternas vilja, kan vidgas till att avse prövnings. 188

20.av en rättsföljd som är alternativ eller kumulativ till den som omfattas avs. 188

21.parternas yrkanden.5 I stort saknas handläggningsregler för domslutsinrik­s. 188

22.tad officialprövning, men en analogi har förordats till de regler som gällers. 188

23.för parts processföring.6 Officialprövning i mål om vårdnad, boende ochs. 188

24.umgänge innebär att domstol ska kontrollera att föräldrars överenskom­s. 188

25.melser är förenliga med barnets bästa. Officialprövning ska vidare göras oms. 188

26.vårdnadshavare ska förordnas efter föräldrarnas död och föräldrarna, ellers. 188

27.en av dem, gett till känna vem de önskar som vårdnadshavare (6:10 a 4 st.s. 188

28.FB). Enligt 6:4 1 st. FB rörande gemensam vårdnad på talan av bägge för­s. 188

29.äldrarna ska domstol besluta i enlighet med deras begäran om gemensams. 188

30.vårdnad inte är uppenbart oförenlig med barnets bästa. Rättens skyldighets. 188

31.att göra en officialprövning innebär att domstol inte är bunden av parter­s. 188

32.nas yrkanden och medgivanden. Ett exempel är RH 2005:38. Här hades. 188

33.mamman medgett pappans yrkande om växelvis boende men med följandes. 188

34.motivering dömde hovrätten till ett mer begränsat umgänge:s. 188

35.Domslutsinriktad officialprövning Det övergripande skälet för att frångå mammans medgivande om växelvist boende var enligt HovR:n att det inte ansågs vara förenligt med barnets bästa. 5.2.2 I mål och ärenden enligt LVU Regler om officialansvar i förvaltnings mål inklusive mål enligt LVU åter­ finns i 8 § FPL. I första hand rekommenderas att av enskild såväl som av offentlig part framställda yrkanden tolkas.7 Det har framhållits att en alltför långtgående processledning skulle kunna leda till att domstolarnas opartiskhet ifrågasätts och att handläggningen fördröjs.8 På bekostnad av officialprincipen och rättens utredningsansvar har således spelrummet för förhandlingsprincipen och bevisbördereglerna ökat. Såväl Bertil Wen­ nergren som Ulrik von Essen framhåller att förvaltningsdomstol inte har någon officialprövningsskyldighet i begreppets "äkta mening". Ulrik von Essen betonar dock att:9 Också Bertil Wennergren hävdar att officialprincipen inte får tummas på:10s. 189

36.190 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 190

37.Givet det allmänintresse som barnets bästa har, är det svårt att frigöra sigs. 190

38.från uppfattningen att officialprincipen i förvaltningsdomstol inte endasts. 190

39.omfattar skyldigheten att tillse att målet är tillräckligt utrett enligt 8 § FPLs. 190

40.utan att förvaltningsdomstol även har en skyldighet att värna en materiellts. 190

41.riktig dom.s. 190

Bevisning och lagtolkning :

1.Ett centralt uttryck för indispositiviteten i mål om föräldraansvar är dom­s. 190

2.stols skyldighet att om det anses nödvändigt införskaffa utredning utövers. 190

3.den bevisning som parterna åberopar (6:19 FB, 8 § FPL). Domstols utred­s. 190

4.ningsskyldighet ska ses i ljuset av det utrymme för tolkning som finns vads. 190

5.gäller de centrala lagreglerna i FB och LVU. Men också i indispositiva måls. 190

6.består utredningen i stora delar av parternas bevisning och rättens ansvars. 190

7.för utredningen modifieras och kompletteras i varierande omfattning avs. 190

8.parternas bevis- och utredningsbörda.11 Ofta uttrycks sambandet som atts. 190

9.utredningen i kombination med annan bevisning parterna åberopar skas. 190

10.vara så robust att en fullständig bevisvärdering kan göras. (Se ovan 4.1.2.)s. 190

11.5.3.1 I mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänges. 190

12.Bevisvärderingen i mål om vårdnad, boende och umgänge kompliceras avs. 190

13.att barnets bästa både måste tolkas och bevisas i en process om överförings. 190

14.av vårdnad. Som framhållits finns det presumtioner för men ingen enty­s. 190

15.dig tolkning av rättsfrågan barnets bästa. Tolkningen ska bygga på en hel­s. 190

16.hetsbedömning där de omständigheter som framkommer av 6:2 a FB, dvs.s. 190

17.riskbedömning, kontakt och barnets vilja samt barnets rätt till omvårdnad,s. 190

18.trygghet, och en god fostran enligt 6:1 FB ska uppmärksammas. Vanligens. 190

19.kommer barnets vilja till uttryck genom rättens utredning men barn hars. 190

20.Bevisning och lagtolkning 191 vittnesplikt enligt 36:1 RB. För barn under 15 år gäller att rätten med hän­ syn till omständigheterna prövar om barnet får höras som vittne (36:4 RB). Vare sig barn eller vuxna är skyldiga att avlägga vittnesmål i förhållande till part som man är nära släkt med (36:4 RB).12 Vidare omfattas såväl barn som vuxna av 36:6 RB som föreskriver att ett vittne får vägra att yttra sig angående omständighet vars yppande skulle röja att vittnet eller någon när­ stående förövat brottslig handling.13 I princip innebär det att ett stort antal faktorer kan komma att beaktas. Vilka materiella rättsfakta som ska åbero­ pas och bevisas kan därför variera från fall till fall och även förändras under processens gång. Frågor om bevisprövning och barnets bästa behandlas av Anna Kaldal, med fokus på riskbedömningar.14s. 191

21.Såväl riskbedömningen som andra tolkningar av barnets bästa görs i två steg. Det första steget i prövningen innebär att de rättsfakta som ska tolkas, t.ex. sådana som konstituerar risk, ställs upp i ett bevistema som utesluts eller bevisas. Denna del av provningen kan karaktäriseras som en faktafastställelse vars materiella riktighet prövas mot de dittillsvarande förhållan­ dena. Bevisningen kan utgöras av vittnesutsaga, läkarintyg, polisrapporter, etc. Leder prövningen till att det kan konstateras att en riskfaktor föreligger går prövningen vidare till att undersöka om riskfaktorn utgör en tillräcklig risk iförhållande till sluttemat barnets bästa och risken för att barnet far illa enligt 6:2 a FB. Denna prövning är prognostisk i den bemärkelsen att den tar sikte på barnets situation efter rättsprocessen. Vid den prognostiska bedömningen kan, som Kaldal tydliggör, tolkningen av riskfaktorer och skada inte göras enbart med utgångspunkt i barnets tidigare situation.15 Avgörande är istället dessa faktorers betydelse för det berörda barnets framtid. Hur påverkas barnet av att växa upp, eller ha umgänge, med en våldsam eller psykiskt sjuk förälder? En viktig fråga — som kräver utomrättslig kunskap om barn — är vilken betydelse eventuella skyddsfaktorer kan ha. Kan exempelvis ett omvittnat tryggt barn utsättas för risker som ett mindre stabilt barn inte bör utsättas för? Rättens prognosbedömning görs med utgångspunkt i s.k. allmänna och särskilda erfarenhetssatser. Prognos­ bedömningar kännetecknas av att kausal bevisning i förhållande till det slutliga bevistemat saknas. Det medför att bedömningen rör sannolikhet för ett visst utfall baserad på vid en viss tidpunkt konstaterade förhållanden.s. 191

22.Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 192

23.Dessa förhållanden kan förändras under det berörda barnets barndom. Dets. 192

24.förklarar varför principen om res judicata, dvs. att talan inte kan väckass. 192

25.på nytt om ett mål redan prövats, saknar betydelse i mål om boende ochs. 192

26.umgänge. Istället kan en talan om vårdnad, boende och umgänge väckas pås. 192

27.nytt, givet att förhållandena ändrats.s. 192

28.Ytterligare en aspekt av bevisprövningen är att bevisreglerna ska för­s. 192

29.stärka de materiella presumtionerna för tolkning av barnets bästa.16 Dets. 192

30.innebär att en sekundär bevisbörda placeras på den av parterna som yrkats. 192

31.en utgång som inte är förenlig med rådande presumtioner om barnetss. 192

32.bästa, t.ex. motsätter sig barnets umgänge med den andre föräldern (6:2 as. 192

33.FB). Ett problem vid tolkning av barnets bästa är att det är ett öppet ochs. 192

34.vagt rekvisit. Det innebär att det finns en risk för att rättsfakta samman­s. 192

35.blandas med bevisfakta. Det är problematiskt då beviskrav endast får ställass. 192

36.på rättsfakta, inte på bevisfakta. Annorlunda uttryckt ska en part inte åläg­s. 192

37.gas att bevisa att ett visst faktum utgör eller inte utgör en aspekt av barnetss. 192

38.bästa som rättsfakta då detta omfattas av rättens ansvar enligt principens. 192

39.om iura novit cura. Parterna ska endast avkrävas bevisning för om dessas. 192

40.förhållanden föreligger i det berörda barnets liv. Det hindrar inte att skildas. 192

41.aspekter av barnets bästa som rättsfakta kan åberopas i skilda instanser ochs. 192

42.att en ömsesidig påverkan av tolkningen av rättsfakta respektive värderings. 192

43.av bevisfakta kan ske i såväl parternas inlagor som i rättens bedömning.s. 192

44.Ett exempel är NJA 1992 s. 93 där överinstanserna tillämpade en vidares. 192

45.tolkning av rättsfaktumet barnets bästa än tingsrätten.s. 192

46.Rekvisiten för tolkningen av barnets bästa har tydliggjorts genom lagänd­s. 192

47.ringar år 1998 och 2006. Olika tolkningar av barnets bästa kan trots dets. 192

48.komma att ligga till grund för parternas yrkanden respektive för domslutet.s. 192

49.( Bevisning och lagtolkning 193 Prövas målet i flera instanser, kan det förekomma olika tolkningar i de olika instanserna. Det kan som i NJA 1992 s. 93 leda till att parterna anför bevisning för en tolkning av barnets bästa, medan rätten lägger en annan tolkning till grund för sin bedömning. 5.3.2 Imål och ärenden enligt LVU Preciseringarna i 2-3 §§ LVU av grunderna för omhändertaganden med­ för att den sammanblandning av bevisvärdering och lagtolkning som kan föreligga vid prövning av överföring av vårdnad m.m. enligt FB är mindre påtaglig vid omhändertaganden av barn enligt LVU.17 Det betyder emel­ lertid inte att problemet med särskiljande av bevis- respektive lagtolkning är obefintligt inom socialrätten. Inom doktrinen kan skönjas några skilda synpunkter. Bramstång har anfört att vårdbehovsrekvisitet omfattar fyra aspekter: intensitets-, varaktighets-, aktualitets- och mottaghghetskravet.18 Holländer framhåller betydelsen av grundlig och allsidig dokumentation liksom en tydlig argumentation och klart motiverade beslut. Hon under­ stryker även att de rättssäkerhetsbrister som ligger i diffust formulerade ingripanderekvisit inte kan kompenseras av en väl utbyggd och detaljrik utredning.19s. 193

50.Vård enligt LVU ska medges när det finns en "påtaglig risk" för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Det kan diskuteras om "påtaglig risk" är en rättsfråga eller en bevisfråga. I LVU:s förarbeten diskuteras begrep­ pet främst som en rättsfråga, inte en bevisfråga.20 Men bl.a. Bramstång har behandlat det som en bevisfråga och hävdat att höga bevisstyrkekrav ska ställas vid tvångsingripanden.21 Beviskrav i förvaltningsrätten relateras till sakens beskaffenhet och de intressen som står på spel. Bevisstyrkekravet i LVU är normalt "styrkt", dvs. det, är lägre än straffrättens krav på uppenbarhet.22 Liksom i allmän processrätt gäller principen om fri bevis­ föring och fri bevisvärdering.23 Vid omedelbara omhändertaganden enligt 6 § LVU är beviskraven sannolika skäl för en påtaglig risk. Det behöver således inte vara helt klarlagt att rekvisiten i 2 § LVU är uppfyllda. Högres. 193

51.194 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 194

52.beviskrav ska ställas när utredningsskäl ligger till grund för ingripandet äns. 194

53.när akuta vårdbehov bedöms föreligga.s. 194

54.Förfarandet i LVU-mål är enligt 9 § FPL i princip skriftligt. Det hindrars. 194

55.inte att det i mål enligt LVU regelmässigt ingår muntlig förhandling och atts. 194

56.enskilda parter ska inställa sig personligen (35 § LVU). I undantagsfall kan,s. 194

57.i likhet med förhållanden vid tvist om vårdnad m.m., muntlig förhandlings. 194

58.hållas i mål om vård enligt LVU utan att part är personligt närvarande. I etts. 194

59.LVU-mål kan ytterligare skriftlig utredning ges in efter huvudförhandlings. 194

60.och har samma vikt som annan bevisning i målet. Att muntlig förhandlings. 194

61.hålls i ett LVU-mål betyder inte att uppgifter som framförs muntligt gess. 194

62.högre bevisvärde än den skriftliga utredningen. Tvärtom framhålls i RÅs. 194

63.2008 ref. 55 att när nämndens utredning visar att det föreligger risk förs. 194

64.ett barns hälsa och utveckling så har en vårdnadshavares uppgifter vid ens. 194

65.muntlig förhandling inte sådan tyngd som bevisning att den utan stöd is. 194

66.annan utredning anses motbevisa nämndens utredning. Med ett likartats. 194

67.resonemang fann HFD i HFD 2011 ref. 6 att: "föräldrarnas skiftande, vagas. 194

68.och tvetydiga invändningar inte kunnat vederlägga barnens, förskoleperso-s. 194

69.nalens och jourhemsföräldrarnas uppgifter och iakttagelse".s. 194

Talerätt och processbehörighet

1.Alla fysiska personer, inklusive barn, är partsbehöriga, dvs. kan vara parts. 194

2.i en rättegång. Talerätt är snävare än partsbehörighet och innebär rätt atts. 194

3.vara part i en bestämd rättegång. Talerätt förutsätter en viss anknytning tills. 194

4.det som rättegången rör sig om. Normalt, men inte alltid, omfattar tale­s. 194

5.rätt initiativrätt (rätten att starta en process), argumentationsrätt (rätten atts. 194

6.föra talan) samt klagorätt (rätten att överklaga). Det är föräldrarna som tills. 194

7.följd av det rättsliga föräldraskapet är parter och taleberättigade i mål oms. 194

8.vårdnad, boende och umgänge. Barnet saknar partsställning och därmeds. 194

9.talerätt.24 För att en förälder ska ha talerätt i mål och ärenden enligt SoLs. 194

10.och LVU krävs, till skillnad från vad som är fallet i mål om vårdnad, boendes. 194

11.och umgänge, att förälder har del i den legala vårdnaden. Barnet är, tills. 194

12.skillnad från vad som är fallet i mål enligt 6 kap. FB, part i mål om LVU. Is. 194

13.bägge processerna ska parterna som huvudregel infinna sig personligen vids. 194

14.muntliga förhandlingar.25s. 194

15.Talerätt och processbehörighet 195s. 195

16.Att ha talerätt behöver inte innebära att man också har processbehö­ righet, dvs. att den taleberättigade kan väcka talan och vidta andra pro­ cesshandlingar. Saknar någon som är taleberättigad processbehörighet förs dennes talan av ställföreträdare. Denna situation aktualiseras i mål enligt LVU och SoL om barnet är yngre än 15 år. Barnet företräds då av ett offent­ ligt biträde som också är dess ställföreträdare. Den som är ställföreträdare för ett barn kan, till skillnad från ett offentligt biträde eller annat ombud, agera oberoende av barnets rättsliga företrädare, dvs. vårdnadshavare. Ställ­ företrädaren representerar barnet och för talan i dess namn. (Se ovan 2.2.2.)s. 195

17.Det har konstaterats att barnets vilja ska tillmätas förhållandevis stor materiell betydelse vid överföring av vårdnad, boende och umgänge enligt FB. Däremot har barnets vilja en mer begränsad materiell betydelse vid omhändertaganden enligt 2 § LVU. Processuellt är, som sagt, förhållan­ dena de omvända. (Se ovan 4.4.) 5.4.1 I mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänge Föräldrarnas talerätt vid begäran om överföring av vårdnad om barn fram­ går av 6:4-5 FB, 6:9 2 st., 6:10 FB, vad gäller boende av 6:14 a FB och umgängesfrågor av 6:15 a FB. Som framkommit är en förälder taleberät­ tigad också när han eller hon inte har del av den legala vårdnaden. Särskilt förordnad vårdnadshavare har rätt att på begäran bli entledigad, men är i övrigt endast taleberättigad om två särskilt förordnade vårdnadshavare utsetts och en av dem inte längre vill att vårdnaden ska vara gemensam (6:10 b FB). Har vårdnaden övergått till särskilt förordnad vårdnadsha­ vare, kan föräldrarna väcka talan enligt 6:10 1 st. FB för att få vårdnaden återflyttad på sig. När särskilt förordnade vårdnadshavare ska tillsättas är initiativrätten förbehållen socialnämnd eller rätten som kan ta upp frågan på eget initiativ (6:7-8 a FB, 6:9 FB). Vid entledigande av särskilt för­ ordnade vårdnadshavare tillkommer talerätten socialnämnd, de förordnade vårdnadshavarna samt föräldrarna som kan begära att vårdnaden återgår till dem (6:10, 10 b-c FB). Familjehemsföräldrar kan inte väcka talan om att förordnas som vårdnadshavare.s. 195

18.Till detta kommer talerätt och skyldighet att överväga om vårdnaden ska överföras till familjehemsföräldrar efter tre års placering (6:8 FB), möj­ lighet att väcka talan enligt 6:7 FB, skyldighet att anmäla om ett barn p.g.a. dödsfall står utan vårdnadshavare (6:9 FB) samt talerätt i vissa umgäng­ esfrågor (6:15 a FB). Socialnämnds talerätt förklaras av att barn har ett särskilt skyddsbehov i dessa situationer som inte tillräckligt väl tillvaratas genom föräldrarna eller allmän domstols officialansvar.s. 195

19.196 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 196

20.Vissa frågor kan prövas utan yrkanden i äktenskapsmål eller mål enligts. 196

21.6:5 FB och 6:7 FB. Av 6:5 3 st. FB framkommer att rätten i mål om äkten­s. 196

22.skapsskillnad, utan yrkande, får anförtro vårdnaden om barnet åt en avs. 196

23.föräldrarna om det är uppenbart att gemensam vårdnad är oförenlig neds. 196

24.barnets bästa. Också frågor enligt 6:7 FB, dvs. om en förälder vid utövandes. 196

25.av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelses. 196

26.eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför beståendes. 196

27.fara för det, får prövas av rätten utan särskilt yrkande i mål enligt 6:4-5 FBs. 196

28.om ensam respektive gemensam vårdnad. Till skillnad från överföring avs. 196

29.vårdnad enligt 6:7 FB eller 6:8 a FB kan överföring av vårdnad enligt 6:8s. 196

30.FB inte ex officio initieras av rätten utan förutsätter att socialnämnd väckers. 196

31.talan. Yrkanden om vårdnad, boende och umgänge kan även framförass. 196

32.utan stämningsansökan. Det framkommer av NJA 2008 s. 304 rörandes. 196

33.yrkanden utan stämning.s. 196

34.HD motiverar sitt ställningstagande med en hänvisning till den enklares. 196

35.ordning för framställan av yrkanden som föreligger i mål om äktenskaps­s. 196

36.skillnad. Den innebär att genstämning inte krävs för att framställa yrkandens. 196

37.om bl.a. vårdnad, boende, umgänge och underhållsbidrag (14:5 1 st. AktB).s. 196

38.Som HD konstaterar anförs i motiven till 6:17 FB att denna ordning skas. 196

39.råda också om en förälder stämmer om ensam vårdnad utan samband meds. 196

40.ett äktenskapsmål.26 Av 13:5 2 st. RB e contrario följer att om dom intes. 196

41.meddelats så kan käranden, utan svarandens samtycke, dra tillbaka talans. 196

42.i indispositiva mål såsom mål om vårdnad m.m. Om käranden genom atts. 196

43.återkalla sin talan, som gjordes i NJÅ 2008 s. 304, kunde åstadkomma atts. 196

44.även svarandens talan föll, skulle den enkla ordning som råder för motyr-s. 196

45.kanden i mål om vårdnad m.m. omintetgöras. Svarande skulle ju då behövas. 196

46.genstämma för att försäkra sig om att få sin talan prövad.s. 196

47.Barn har ingen talerätt i mål om vårdnad, boende och umgänge. Ens. 196

48.begränsad talerätt för barn i vårdnads- och umgängesfrågor, omfattandes. 196

49.argumentations- och klagorätt, har sedan 1980-talet förordats i en rads. 196

50.Talerätt och processbehörighet 197 sammanhang.27 Förslagen har inte lett till lagstiftning utan barnets vilja ska i första hand klargöras genom utredning. Som skäl för talerätt för barn har bl.a. anförts att det är en allmän princip att den som har ett av rättsord­ ningen skyddat intresse också ska ha talerätt därom.28 Mot talerätt för barn har bl.a. anförts att barn inte ska behöva ta parti för någon av föräldrarna i tvisten, vilket uppfattas som svårförenligt med en formell talerätt. Ett annat argument är att barnets vilja i tillräcklig utsträckning kan komma till rättens kännedom genom utredning.29 En formell talerätt för barnet har vidare bedömts som oförenlig med vårdnadshavarnas rätt att företräda barnet. Talerätt för barn i vårdnadsfrågor skulle därför förutsätta att föräld­ rarna åtminstone delvis fråntogs rätten att företräda barnet.30s. 197

51.Det berörda barnet är således inte part i vårdnadstvisten mellan för­ äldrarna och har därmed inte talerätt eller processbehörighet (6:5-6 FB). Barn är inte heller taleberättigade vid utseende av särskilt förordnad vård­ nadshavare (6:10 b, c FB). Däremot har barn ansetts ha talerätt i vissa närliggande rättsområden. Barn som fyllt 16 år har talerätt och process­ behörighet i ärenden om förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap (10:18 FB, 11:15 FB, 11:21 FB).Yngre barn har talerätt, men är inte pro­ cessbehöriga i förmyndarärenden.31 Talerätten för barn över 16 år omfattar ansökan om förordnande eller entledigande av förmyndare, god man, eller förvaltare samt rätt att överklaga. Bestämmelserna har tillkommit i syfte att ge barnet, dess närstående och överförmyndare möjlighet att påverka förvaltningen m.m. av den unges tillgångar. Det har framhållits att något motsatsförhållande mellan barnet och dess närstående inte uppstår till följd av barnets talerätt.32 Till det kommer att talerätten harmonierar med den utökade civilrättsliga rättshandlingsförmåga barn över 16 år tillerkänns.s. 197

52.Av rättspraxis följer att barn har talerätt men inte processbehörighet om vårdnadshavare ska utses p.g.a. att en ensam vårdnadshavare har avlidit (6:9 2 st. FB). Frågan om barns processuella ställning när en ensam vårdnadsha­ vare avlidit har prövats av HD i ett äldre avgörande.s. 197

53.198 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 198

54.I senare praxis har NJA 1975 s. 543 emellertid tolkats som att avgörandets. 198

55.enbart rörde processbehörighet och inte talerätt. Så skedde i NJA 1983s. 198

56.s. 170.s. 198

57.Enligt praxis har barnet således talerätt men inte processbehörighet vids. 198

58.tillämpning av 6:9 2 st. FB när en ensam vårdnadshavare dött. Det hars. 198

59.förklarats av att situationen är speciell i dessa fall, bl.a. därför att tvistemo-s. 198

60.mentet är svagt och att det inte skulle bli en tvåpartsprocess om inte barnets. 198

61.hade talerätt.33 Andra alternativ för att bevaka barnets intressen när ens. 198

62.ensam vårdnadshavare gått bort, såsom att ge socialnämnd talerätt och intes. 198

63.enbart en möjlighet att anmäla ett behov av särskilt förordnad vårdnadsha­s. 198

64.vare, förefaller inte ha diskuterats.s. 198

65.Barns talerätt och processbehörighet är således mer omfattande i måls. 198

66.om förmynderskap än vårdnad. Numera följer förmynderskapet vårdnaden.s. 198

67.Om ingen av barnets föräldrar kan vara vårdnadshavare, ska vårdnadens. 198

68.anförtros åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som normalts. 198

69.även blir särskilt förordnad förmyndare.34 Konstruktionen med förord­s. 198

70.nad vårdnadshavare istället för förordnad förmyndare minskar utrymmets. 198

71.för barnets talerätt. Den kan också medföra att en åtskillnad görs mellans. 198

72.sådana barn som har en förmögenhet och andra barn.s. 198

73.I gängse vårdnadsmål saknar barnet dock partsställning, däremot lyftss. 198

74.dess rätt att "komma till tals" fram. Rätten att komma till tals motsvarars. 198

75.dock inte partsställning. Enligt Kaldal kan barnet och dess roll i mål oms. 198

76.vårdnad, boende och umgänge karaktäriseras som ett "bevismedel med rätts. 198

77.Talerätt och processbehörighet 199 att komma till tals". Med det avses att barnets uppgift är att informera rät­ ten dels om siri vilja och inställning, dels om sin livssituation.35 Talerätt i mål om umgänge enligt FB är förbehållet en rättslig förälder som vill umgås med barnet samt socialnämnd. Rättsliga föräldrar är de enda enskilda som har talerätt i umgängesfrågor. Önskar andra än biolo­ giska föräldrar "som står barnet särskilt nära" umgänge förs deras talan av socialnämnd (6:15 a FB). Socialnämnds talerätt i samband med umgänge regleras i 6:15 a FB: Det har anförts att socialnämnderna är väl restriktiva med att bistå t.ex. mor- och farföräldrar.36 Av RH 2010:89 framkommer att socialnämnd i tidigare vistelsekommun har ansetts vara behörig att väcka talan enligt 6: 15 a FB trots att barnen vid tiden för talans väckande inte längre vistas i kommunen. I NJA 1994 s. 128 framkommer att en boförälder kan väcka talan om begränsningar av umgänge. Räckvidden av avgörandet i NJA 1994 s. 128 begränsas till att omfatta fall där vårdnadshavare vill inskränka den andra förälderns umgängesrätt. Avs. 199

78.200 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 200

79.RH 2006:10 framkommer att en förutsättning för en umgängesdom vids. 200

80.gemensam vårdnad är att det är klarlagt vem av vårdnadshavarna barnets. 200

81.ska bo med.s. 200

82.5.4.2 I mål och ärenden enligt SoL och LVUs. 200

83.Vid process enligt LVU är vårdnadshavare samt barn som fyllt 15 år tale-s. 200

84.berättigade och processbehöriga (36 § LVU, 11:10 SoL). Barn som intes. 200

85.fyllt 15 år är taleberättigade men inte processbehöriga. Även socialnämnds. 200

86.är saklegitimerad och har tale- och initiativrätt genom det ansvar för barnss. 200

87.förhållanden som nämnden åläggs enligt 5:1 SoL. Enskilds talerätt i ären­s. 200

88.den enligt LVU är begränsad till att avse argumentations- och klagorätt.s. 200

89.Den formella initiativrätten är således alltid förbehållen socialnämnd enligts. 200

90.4 § LVU. Informellt kan visserligen enskild initiera åtgärder enligt SoLs. 200

91.och LVU. Vårdnadshavare och barn över 15 år kan ansöka om stöd (3:s. 200

92.6 a-c SoL). Åtgärder kan även initieras genom en anmälan till socialnämnds. 200

93.om att en underårig misshandlas i hemmet eller annars behandlas på etts. 200

94.sätt som innebär fara för barnets hälsa eher utveckling (14:1 SoL). Mens. 200

95.anmälan ger ingen talerätt. Leder anmälan till att socialnämnd inleder ens. 200

96.utredning, beslutar om stödåtgärder eller ansöker om vård handlar nämn­s. 200

97.den ex officio. Vid sidan av möjligheten att göra en anmälan om att barns. 200

98.far illa enligt 14:1 SoL har vårdnadshavare i egenskap av saklegitimerads. 200

99.enskild möjlighet att begära frivilligt bistånd enligt SoL, t.ex. i form avs. 200

100.familjehemsplacering (6:5 SoL).s. 200

101.En förälder som inte är vårdnadshavare och som befarar att hans ellers. 200

102.hennes barn far illa har formest begränsade möjligheter att ingripa. Ens. 200

103.förälder som inte har del av vårdnaden är inte taleberättigad i ärenden oms. 200

104.bistånd enligt SoL eller vård enligt LVU. För de cirka sju procenten av barns. 200

105.i Sverige som endast har en vårdnadshavare gäller därmed att den av för­s. 200

106.äldrarna som inte har del i vårdnaden inte för barnets räkning kan begäras. 200

107.bistånd enligt SoL utan i realiteten är hänvisad till att försöka förmå soci­s. 200

108.altjänsten att ta upp frågan. Så kan ske genom en anmälan enligt 14:1 SoL.s. 200

109.En förälder som inte har del i vårdnaden saknar även argumentations- ochs. 200

110.klagorätt. I någon mån motverkas dessa begränsningar av att socialnämnds. 200

111.är ålagd att uppmärksamma föräldrar som inte har del av vårdnaden.s. 200

112.Ett barn som fyllt 15 år är taleberättigad och processbehörig i mål enligts. 200

113.LVU. Barnet kan själv föra talan men saknar i likhet med andra enskildas. 200

114.initiativrätt i LVU-ärenden. Barn under 15 år har inte processbehörighets. 200

115.och deras talan förs av ställföreträdare. Ställföreträdare är sedan 1996 dets. 200

116.Underhandsavgöranden 201 offentliga biträdet.37 Barnets talerätt i LVU-ärenden förklaras av att bar­ net är motpart till det allmänna, inte en förälder.38 Motpartsförhållandet mellan barnet och socialnämnd framstår dock som tydligare vid omhän­ dertagande enligt 3 § LVU än vid omhändertagande enligt 2 § LVU. Vid omhändertaganden enligt 3 § LVU är det den unges eget beteende som är i fokus och den unge ska skyddas från följderna av eget missbruk, krimina­ litet eller annat socialt nedbrytande beteende.39 Omhändertaganden enligt 2 § LVU syftar däremot till att skydda barnet mot förhållanden i hemmet. Det är många gånger liktydigt med att barnet behöver skydd mot vårdnadshavaren eller behöver ett stöd som vårdnadshavaren inte har förmåga att ge. (Se ovan 2.2.2.2.) : :s. 201

Underhandsavgöranden

1.Underhandsavgöranden i barnmål fattas därför att det finns behov av att lösa ett antal praktiska frågor utan att invänta slutlig dom eller beslut. I mål om vårdnad görs det genom interimistiska beslut enligt 6:20 FB. I mål om vård enligt LVU kan omedelbara omhändertaganden göras enligt 6 § LVU. En skillnad mellan underhandsbeslut enligt FB och enligt LVU är att omedelbara omhändertaganden upphör att gälla om beslut om omhän­ dertagande inte fattas inom en månad. Interimistiska beslut enligt FB gäl­ ler däremot för obegränsad tid, så länge barnet är omyndigt. För att de ska upphöra krävs att frågan prövas på nytt, talan prövas slutligt eller målet avskrivs. En annan skillnad är att ett omedelbart omhändertagande, till skillnad från ett interimistiskt beslut om vårdnaden, alltid syftar till att förändra förhållandena för den unge.40 - 5.5.1 Interimistiskaförordnanden om vårdnad, boende ochs. 201

2.umgänge i Interimistiska beslut i vårdnadsfrågor fattas därför att det finns behov av att lösa ett antal praktiska frågor utan att invänta ett slutligt avgörande. Ett slutligt avgörande kan dra ut på tiden av flera orsaker, såsom domstols och socialtjänsts arbetsbelastning när vårdnadsutredning begärts eller tidsut-s. 201

3.202 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 202

4.dräkt för samarbetssamtal, medling och andra försök att förmå parterna atts. 202

5.nå en överenskommelse. Till det kommer den tid det tar för parterna atts. 202

6.förbereda talan och betänketid enligt 5:1 ÄktB när vårdnadsfrågan väcktss. 202

7.i samband med äktenskapsskillnad. Rätten kan således meddela interi­s. 202

8.mistiska förordnanden om vårdnad m.m. för tiden till dess frågan avgörss. 202

9.genom dom (6:20 FB). Sådana beslut kan verkställas, men rättskraften ärs. 202

10.begränsad då beslutet när som helst kan ändras av rätten (6:20 3 st. FB).s. 202

11.Interimistiska beslut ska i likhet med andra beslut om vårdnad, boendes. 202

12.och umgänge fattas utifrån barnets bästa (6:2 a FB). Kritik mot interimis­s. 202

13.tiska beslut har gällt brister i beslutsunderlaget i kombination med att dets. 202

14.interimistiska beslutet skulle få alltför stor styrande verkan då domstolar ärs. 202

15.försiktiga med att interimistiskt flytta ett barn från en invand miljö ellers. 202

16.vidta andra mer omfattande åtgärder.41 För att motverka detta föreskrivss. 202

17.sedan år 2006 att interimistiska beslut endast ska fattas om det är nöd­s. 202

18.vändigt. Vid interimistiska beslut ska TR inhämta s.k. snabbyttrande fråns. 202

19.socialnämnd (6:20 2 st. FB). Socialnämnd ska om det är lämpligt höra såväls. 202

20.föräldrar som barn.s. 202

21.Oaktat det ökade utrymmet för rättens utredningsåtgärder är det intes. 202

22.tillåtet att ta upp vittnesbevisning som underlag för interimistiskt besluts. 202

23.om vårdnad, boende och umgänge (36:19 RB, 35:8 RB). Det förklarass. 202

24.av att rättegången då skulle få en felaktig tyngdpunkt om muntlig bevis­s. 202

25.ning tilläts redan vid en förberedande förhandhng.42 Det är också tänkbarts. 202

26.att rättens och ombudens försök att få parterna att nå samförstånd skulles. 202

27.kunna hämmas. Förbudet mot bevisupptagning hindrar dock inte part atts. 202

28.åberopa skriftliga intyg. Av NJA 2012 s. 169 och NJA 1992 s. 420 fram­s. 202

29.kommer att interimistiska beslut inte kan bli föremål för resning då des. 202

30.saknar rättskraft. (Se vidare 5.6.1.)s. 202

31.JO har med hänvisning till bl.a. EKMR artikel 6 konstaterat att interi­s. 202

32.mistiska beslut, inklusive beslut om avvisning av bevisning bör vara moti­s. 202

33.verade.43 - 1s. 202

34.5.5.2 Omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVUs. 202

35.Aktualiseras frågan om vård enligt LVU är förhållandena ofta sådana atts. 202

36.förvaltningsrättens beslut inte kan inväntas, utan barnet behöver få vårds. 202

37.och skydd snabbt. Beslut om vård enligt LVU inleds därför ofta genom atts. 202

38." Underhandsavgöranden 203 socialnämnd beslutar att barnet ómedelbart ska omhändertas med stöd av 6 § LVU. Beslut fattas av socialnämnd eller, om beslut inte kan avvaktas, av nämndens ordförande, förordnad ledamot eller av rätten efter ansökan av socialnämnd (6 § LVU). Socialnämnds beslut ska underställas förvalt­ ningsrätten inom en vecka, annars upphör det att gälla. Förvaltningsrätten ska pröva beslutet så snart det kan ske, normalt inom en vecka från det att det inkom (7 § LVU). Ett omedelbart omhändertagande av utredningsskäl kan ses som en processuell säkringsåtgärd.44 Sambandet mellan ett ome­ delbart omhändertagande och processuella säkringsåtgärder är tydligare vid omhändertaganden enligt 3 § LVU än vid omhändertaganden enligt 2 § LVU. Även om vård enligt LVU utgör en tvångsåtgärd, är det primärt en skyddslag för barn och unga som inte kan jämställas med frihetsberövande av vuxna eller tvångsmedel i brottmål, såsom häktning. 45s. 203

39.Beslut om omedelbart omhändertagande får fattas om det är sannolikt att den unge behöver beredas vård med stöd av LVU och rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling eller om den fortsatta utredningen allvarligt skulle försvåras eller vidare åtgärder förhindras. Vid omedelbara omhändertaganden enligt 6 § LVU är den unges akuta vårdbehov normalt avgörande, efter en bedömning att den unge har behov av omedelbart skydd enligt 11:1 a SoL. Vid sidan av åtgärder enligt 21:10 FB kan omedelbart omhändertagande vara en möj­ lighet att i en akut situation förhindra egenmäktighet med barn. Men före­ ligger inget akut vårdbehov, har särskild försiktighet ansetts påkallad. Att vårdnadshavarna motsätter sig att barnet läkarundersöks skulle t.ex. inte vara tillräckligt för att motivera ett omedelbart omhändertagande. Istäl­ let har nämnden möjlighet att besluta om läkarundersökning och begära handräckning av polis (32 § LVU). Enligt Socialstyrelsen kan emellertid ett omedelbart omhändertagande vara motiverat, om det är fråga om en omfattande läkarundersökning som också görs i vårdsyfte och som kräver inläggning på sjukhus.46 .s. 203

40.Teoretiskt kan ett beslut om omedelbart omhändertagande för vård enligt 6 § LVU avbrytas genom ett interimistiskt beslut enligt 28 § FPL. I HFD 2011 ref. 5 manas dock till försiktighet med att använda interimis­ tiska beslut för att avbryta inledd vård: :s. 203

41.204 Rättegångsfrågor och överföring av föräldraansvar enligt FB och LVUs. 204

42.Avgörandet innebär att det föreligger en presumtion för att ett omedelbarts. 204

43.omhändertagande ska leda till en ansökan om vård enligt LVU och en full­s. 204

44.ständig prövning av denna.s. 204

Överklagande och omprövning :

1.Överklagande av domar och beslut om vårdnad, boende och umgänges. 204

2.inklusive verkställighet kräver prövningstillstånd (s.k. PT) i såväl HovRs. 204

3.som HD. Underrättsdomar och beslut om vård enligt LVU är alltid över-s. 204

4.klagbara till KamR. Prövningstillstånd krävs för att domen ska prövas avs. 204

5.HFD. Inte alla beslut enligt LVU och SoL som fattas av socialnämnd,s. 204

6.SiS eller HVB är överklagbara till domstol (41 § LVU, 16:3 SoL). Besluts. 204

7.enligt LVU och SoL kan sägas ha en instans mer än FB-mål eftersoms. 204

8.socialnämnd har en betydande beslutskompetens inom ramen av sin myn­s. 204

9.dighetsutövning. Är ett beslut enligt LVU eller SoL inte överklagbart ärs. 204

10.det den politiskt tillsatta socialnämnden (eller en tjänsteman på delegations. 204

11.enligt 10 kap. SoL) alternativt SiS som slutligt avgör frågan.s. 204

12.5.6.1 Imål om vårdnad, boende och umgänges. 204

13.Förutsättningarna för överklagande av domar om vårdnad, boende ochs. 204

14.umgänge ändrades drastiskt den 1 november 2008 då krav på prövnings­s. 204

15.tillstånd infördes för prövning i HovR (49:12 RB).47 Prövningstillstånd is. 204

16.HovR kan meddelas p.g.a. ändringsdispens, granskningsdispens, prejudi­s. 204

17.katdispens samt extraordinär dispens (49:14 RB). Regeringen motiverades. 204

18.Överklagande och omprövning 205 ändringen med att det var ett sätt att komma till rätta med långvariga och upprepade processer om vårdnad, boende och umgänge. Särskilt framhålls att kravet på prövningstillstånd för en process i HovR ger ett flexiblare och effektivare system. Vidare anförs att HovR sällan ändrar tingsrätts dom om inte nya omständigheter tillkommit. Regeringens uppfattning är att:48 Införandet av prövningstillstånd för prövning av mål om vårdnad, boende och umgänge i HovR har föranlett HD att pröva förutsättningarna för att meddela prövningstillstånd. Så skedde i NJA 2009 s. 798 (I-III).49 Här framkommer att det inte i sig är ett skäl att hovrätterna ska medge pröv­ ningstillstånd att tingsrätt gjort en bedömning i vårdnadsfrågan som avvi­ ker från utredningens. Prövningstillstånd ska dock meddelas om tingsrät­ ten inte klargjort varför man gjort en annan bedömning.s. 205

19.206 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 206

20.I de aktuella fallen fann HD att prövningstillstånd skulle meddelas dås. 206

21.tingsrätts bedömning framstod som osäker. Således framhöll HD:s. 206

22.Regeringen anförde som skäl för att införa prövningstillstånd i HovR förs. 206

23.mål om vårdnad, boende och umgänge att det skulle minska antalet vård-s. 206

24.nadstvister. Det är oklart hur det skulle gå till då rätten till omprövnings. 206

25.av frågor om vårdnad, boende och umgänge inte påverkas.50 Syftet meds. 206

26.rätten till omprövning är att skapa garantier för att vårdnadsfrågan lösess. 206

27.utifrån vad som vid varje tidpunkt är bäst för barnet. Tolkningen av rekvisi-s. 206

28.tet nya omständigheter är liberal.51 Enbart tidsfaktorn i kombination meds. 206

29.att barnet har blivit äldre eller att barnet har rotat sig hos endera förälderns. 206

30.kan utgöra en ny omständighet. Ofta åberopas också det förhållandet atts. 206

31.umgänge inte har kommit till stånd.52 Som berörs i nästföljande avsnitts. 206

32.anses reglerna om rättegångskostnader vid obefogad process motverkas. 206

33.omotiverade omprövningar (6:22 2 st. FB, 18:3 RB).53s. 206

34.Möjligheten till omprövning har ansetts minska behovet av extraordi­s. 206

35.nära rättsmedel, framförallt resning (58 kap. RB). I undantagsfall kan dets. 206

36.finnas ett beaktansvärt behov för part att erhålla resning av dom som med­s. 206

37.delats i vårdnadsfrågan. Men särskilt när nya omständigheter eller beviss. 206

38.tillkommit efter domens meddelande, bör som framkommer av NJA 1993s. 206

39.s. 226 möjligheten till omprövning utnyttjas, inte resning. Meddelas pröv­s. 206

40.ningstillstånd har en motpart i HovR i viss utsträckning möjlighet att efters. 206

41.överklagandetidens utgång framställa egna -yrkanden. Därför har HD is. 206

42.NJA 2011 s. 311 funnit att om prövningstillstånd meddelas i mål om vård­s. 206

43.nad, boende och umgänge bör prövningen omfatta samtliga yrkanden soms. 206

44.Överklagande och omprövning 207 har samband med varandra. Möjligheten till omprövning har betydelse vid bedömningen av reformatio in pejus. Fråga om förbudet mot ändring till parts nackdel när endast denne part fullföljt talan i högre instans har prö­ vats av HD i NJA 1993 s. 751 om umgänge. HD:s resonemang bör kunna tillämpas analogt på vårdnad. HD:s avgöranden visar att grundsatsen om reformatio in pejus är uttunnad i mål om vårdnad och umgänge. Det är logiskt särskilt med tanke på att sådana avgöranden ska tillgodose barnets bästa, inte föräldrarnas rätt. 5.6.2 I mål och ärenden enligt SoL och LVU Möjligheterna att överklaga beslut enligt LVU är avhängiga av om beslu­ tet meddelats av domstol eller fattats av socialnämnd. Besvärsmöjligheterna är vidare beroende av om socialnämnd har fattat ett formellt beslut eller gjort en informell omprövning. Domstolsbeslut i LVU-mål kan överklagas enligt bestämmelserna om förvaltningsbesvär. Taleberättigade är den eller de som förvaltningsrättens dom gått emot, dvs. barnet, vård­ nadshavaren och socialnämnd. Barn och vårdnadshavare kan överklaga oberoende av varandra. Frågan har prövats i RÅ 2006 ref. 10 och HFD 2011 ref. 78 varav framkommer att barnet har rätt att överklaga genom sin ställföreträdare och motsatsvis att vårdnadshavare inte kan över­ klaga för barnets räkning när ställföreträdare utsetts enligt 36 § LVU. (Se ovan 2.2.2.2.2, 5.4.2.)s. 207

45.De flesta formella beslut enligt LVU som fattas av socialnämnd kan överklagas hos förvaltningsrätten av enskilda saklegitimerade (41 § LVU). Beslut som kan överklagas är: beslut om var vården ska inledas, beslut att flytta den unge, formella beslut om fortsatt vård, beslut om umgänge, beslut om att den unges vistelseort inte får röjas, beslut om förebyggande åtgärder i samband med vård enligt 3 § LVU och beslut om flyttningsförbud. De överklagbara besluten rör vårdens utövande. Även socialnämnds beslut om bistånd enligt 4:1 SoL t.ex. i form av familjehemsplacering är överklagbara (16:3 SoL). Förvaltningsrätten beslut kan i sin tur överklagass. 207

46.208 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 208

47.genom förvaltningsbesvär till KamR. För beslut fattade enligt SoL krävss. 208

48.prövningstillstånd vid överklagande till KamR (16:5 SoL, 34 a § FPL).54s. 208

49.Bland beslut som är undantagna från rätt att överklaga hos förvalt­s. 208

50.ningsrätten märks vissa beslut med anknytning till utredningen såsoms. 208

51.beslut enligt 32 § om läkarundersökning och enligt 8 § LVU om förlängds. 208

52.ansökningstid (41 § LVU). Likaså är socialnämnds beslut om omedelbarts. 208

53.omhändertagande enligt 6 § LVU undantagna från reglerna om besvärs-s. 208

54.rätt då nämndens beslut om omedelbart omhändertagande ska understäl­s. 208

55.las förvaltningsrätts prövning. Förvaltningsrättens beslut kan överklagass. 208

56.(33 § FPL). Beslut om vård enligt 2-3 §§ LVU kan fattas utan hinders. 208

57.av litispendens när det omedelbara omhändertagandet är överklagat. Vids. 208

58.tidpunkten för prövningen av ett överklagande om omedelbart omhänder­s. 208

59.tagande har därför frågan ofta förfallit, eftersom förvaltningsrätten hunnits. 208

60.fatta beslut i frågan om vård enligt LVU. Besvärsrätten blir därmed mindres. 208

61.betydelsefull för att påverka barnets faktiska förhållanden. Ett beslut oms. 208

62.omedelbart omhändertagande kan inhiberas enligt 28 § FPL vilket innebärs. 208

63.att tvångsåtgärder avbryts. Som framkommit understryks i HFD 2011 ref.s. 208

64.5 att interimistiska beslut om att omedelbart avbryta inledd vård endasts. 208

65.bör komma i fråga om det står klart att det är nödvändigt med hänsyn tills. 208

66.barnets bästa och inte kan anstå till dess dom meddelats.55s. 208

67.Vid sidan av formella prövningar av domstol förekommer även infor­s. 208

68.mella omprövningar som görs av socialnämnd. Omprövningarna skers. 208

69.formlöst och parterna behöver inte delges utredning eller kallas till nämn­s. 208

70.dens sammanträden. De är inte överklagbara genom förvaltningsbesvär.s. 208

71.Här märks framförallt överväganden om fortsatt vård enligt 2 § LVU (13 §s. 208

72.2 st. LVU) och överväganden om flyttningsförbud enligt 24 § LVU skas. 208

73.bestå (26 § LVU).56 Informella beslut av socialnämnd som inte kan blis. 208

74.föremål för förvaltningsbesvär, kan prövas genom laglighetsprövning enligts. 208

75.10 kap. KL. Beslutet kan då endast upphävas, inte ändras. Till skillnads. 208

76.från vad som gäller vid förvaltningsbesvär omfattar laglighetsprövningens. 208

77.endast en bedömning av om nämndens beslut var lagenligt, inte om deťs. 208

78.var lämpligt i det enskilda fallet. Det är först om socialnämnd prövar ens. 208

79.fråga formellt som ett beslut som är överklagbart genom förvaltningsbesvärs. 208

80.uppkommer.57 Anledning till att göra en formell omprövning är främst atts. 208

81.Rättegångskostnader 209 nämnden anser att grund för ett fortsatt omhändertagande eventuellt sak­ nas (21 § LVU). Såväl barn som vårdnadshavare kan dock vid vård enligt 2 § LVU när som helst begära hos socialnämnden att vården upphör. Läm­ nas begäran utan bifall av nämnden, kan detta beslut överklagas hos för­ valtningsrätten enligt 41 § p. 2 LVU.s. 209

82.Det kan noteras att omprövning av vård enligt 2 § LVU och 3 § LVU sker på olika sätt. Omprövning av vård enligt 3 § LVU görs formellt och är därmed överklagbar (13 § 3 st. LVU jämte 41 § LVU). Bakgrunden till de olika förfaringssätten är ambitionen att ge barn som är omhänder­ tagna enligt 2 § LVU stabila förhållanden. Vid vård enligt 3 § LVU är anknytningen till straffrätten en anledning till att ha fortlöpande formella omprövningar, eftersom omhändertagandet annars skulle bli snarlikt ett icke-tidsbestämt straff.s. 209

83.I undantagsfall kan ett omhändertagande bli föremål för extraordinära rättsmedel (37 b-c §§ FPL). I likhet med förhållande i vårdnadsfrågor torde behovet av extraordinära rättsmedel vara begränsat, eftersom barn och vårdnadshavare har möjlighet att på nytt begära att vården upphör. Social­ nämnd å sin sida kan initiera ett upphörande av vården alternativt ta upp frågan om omhändertagande på nytt om nya omständigheter föreligger.s. 209

Rättegångskostnader

1.Det är dyrt med domstolsprocesser. Rättegångskostnader kan medföra att parternas processuella ställning blir beroende av deras ekonomiska resurser. Rättegångskostnader kan därmed användas som ett medel för att minska processbenägenhet, t.ex. till förmån för utomprocessuell medling. Mot ett sådant användande står rättsstatens ambition att allmänheten ska kunna få vissa rättsliga ärenden prövade av en opartisk domstol, oberoende av eko­ nomiska resurser. Därför utgår allmän rättshjälp till enskild för kostnader i vissa rättsliga angelägenheter såsom vårdnad och umgänge (16 § RhjL). Rättshjälp i mål om vårdnad m.m. är dock subsidiär till det rättsskydd som ingår i privata hemförsäkringar.58 Rättspraxis understryker att barn är bero­ ende av att vårdnadshavare utnyttjar sitt rättsskydd.59s. 209

2.I vissa mål där det offentliga är motpart till enskilda, t.ex. mål enligt LVU och andra mål om tvångsvård samt brottmål och asylmål föreliggers. 209

3.210 Rättegångsfrågor och överföring av föräldraansvar enligt FB och LVUs. 210

4.rätt till offentligt biträde för enskild part. Timersättning utgår med ett fast­s. 210

5.ställt belopp men stor skillnad föreligger i antalet timmar ett ombud kan fås. 210

6.ersättning för. Exempelvis ansågs barnens juridiska ombud i mål rörandes. 210

7.utvisning av två av tre syskon efter tre års LVU-placering endast kunna till­s. 210

8.godoräkna sig tre timmars arbetstid vardera i migrationsdomstol respektives. 210

9.Migrationsöverdomstol.60s. 210

10.5.7.1 Rättsskydd och rättshjälp i mål om vårdnad m.m.s. 210

11.Den allmänna rättshjälpen är inkomstrelaterad och den rättssökande ärs. 210

12.skyldig att betala en rättshjälpsavgift. Av RhjL framgår att rättshjälp is. 210

13.mål om vårdnad, boende och umgänge får beviljas den vars ekonomiskas. 210

14.underlag inte överstiger 260 000 kr. Den rättshjälpsavgift som den enskildes. 210

15.betalar varierar beroende på inkomst mellan 2 till 40 procent. Allmän rätts­s. 210

16.hjälp innebär att kostnader för juridiskt biträde stannar på det allmänna.s. 210

17.Däremot utgår inte ersättning för motparts kostnader. Sådana kostnaders. 210

18.kan täckas av en rättsskyddsförsäkring.61 Tas det rättsskydd som ingår is. 210

19.en hemförsäkring i anspråk är en vanlig självrisk 20-25 procent. För atts. 210

20.rättsskyddet ska kunna tas i anspråk förutsätts dock att tvisten om vårdnad,s. 210

21.boende och umgänge inte har samband med separation eller skilsmässa.s. 210

22.Till skillnad från vad som normalt gäller för rättegångskostnader i civil­s. 210

23.mål bär vardera parten sina kostnader i vårdnadsmål (6:22 FB, 18:1 RB).s. 210

24.Denna regel tillkom i samband med införandet av gemensam vårdnad förs. 210

25.ogifta. Undantag kan dock göras för det fallet att en part uppsåtligt ellers. 210

26.genom försummelse föranlett onödig rättegång (6:22 2 st. FB, 18:3, 18:6s. 210

27.RB).62 Ytterligare undantag från principen om att vardera parten bär sinas. 210

28.kostnader görs vid verkställighet. Domstol får efter vad som är skäligt för­s. 210

29.ordna att den ena parten ska ersätta motpartens kostnader (21:13 1 st. FB).s. 210

30.Kostnader i samband med medling, hämtning eller omhändertagande ochs. 210

31.för läkarundersökning, betalas av allmänna medel. Rätten får dock efters. 210

32.vad som är skäligt besluta att den part som har föranlett kostnad för hämt­s. 210

33.ning helt eller delvist ska återbetala kostnaden till staten (21:13 FB).s. 210

34.Åv tidigare studier framkommer att det är ovanligt att det framställss. 210

35.yrkanden om ersättning för rättegångskostnader i mål om vårdnad, boendes. 210

36.Verkställighet 211 och umgänge.63 Ett mål där möjligheten dock utnyttjades är RH 2007:80. Här fick en mamma som stämt om ensam vårdnad om en 17-åring som ville bo med sin pappa ersätta pappan för hans rättegångskostnader. 5.7.2 Offentligt biträde i mål enligt 2 § LVU I samband med omhändertaganden av barn utgår rättshjälp genom offent­ ligt biträde åt barn och vårdnadshavare (39 § LVU, lag 1996:1620 om offentligt biträde).s. 211

37.Lagen om offentligt biträde är subsidiär till annan lag. Offentligt biträde i mål enligt LVU förordnas av FR efter ansökan eller när det annars finns anledning till det. Ansökan kan göras av den som biträde ska förordnas för eller av någon annan som får föra talan i målet eller ärendet. Ansökan ska ges in till den myndighet som handlägger målet eller ärendet (3 §). Förordnas offentligt biträde betalar staten kostnader för biträdet samt för utredning som är skäligen påkallad för att ta till vara huvudmannens rätt, om utredningen inte kan erhållas genom den domstol eller myndighet som handlägger målet eller ärendet (4 §). Sådana beslut är inte överklagbara (7 §). Den som förordnats som offentligt biträde för någon som är under 15 år, utan att samtidigt vara biträde för vårdnadshavaren, är som fram­ kommit utan särskilt förordnande också den unges ställföreträdare i det aktuella målet eller ärendet (36 § LVU). Rättshjälp i form av offentligt biträde är inte inkomstrelaterad, inte heller utgår grundavgift.s. 211

Verkställighet

1.En dom etablerar nya rättsliga fakta och ger direktiv för hur parterna ska handla. För att de faktiska förhållandena ska påverkas krävs att parterna handlar i överensstämmelse med domslutet. Det förekommer att så inte sker. Orsakerna till detta kan variera, men bottnar i en uppfattning att domen är "fel". Som huvudregel förutsätter verkställighet att domen eller beslutet har vunnit laga kraft och inte längre är överklagbart. Men vad gäller dom och beslut i mål om vårdnad, boende och umgänge enligt 6 kap. FB samt vissa domstolsbeslut enligt LVU kan verkställighet ske direkt, innan laga kraft vunnits, förutsatt att inte annat föreskrivits i domen eller beslutet (21:1 FB, 40 § LVU). Här presenteras inledningsvis bestämmel-s. 211

2.212 Rättegångsfrågor och överföring av föräldraansvar enligt FB och LVUs. 212

3.serna om verkställighet i 21 kap. FB. Därefter diskuteras skillnaden mellans. 212

4.verkställighet av vårdnad respektive umgänge samt barnets vilja i sambands. 212

5.med verkställighet enligt 21 kap. FB. Slutligen behandlas verkställighet vids. 212

6.omhändertaganden för vård enligt LVU. :s. 212

7.5.8.1 Verkställighet enligt 21 kap. FBs. 212

8.Verkställighet begärs i förhållandevis få vårdnads-, boende- och umgänges-s. 212

9.mål, men bland dessa mål återfinns de mest komplicerade och konflikt-s. 212

10.fyllda fallen.64 Bestämmelserna om verkställighet av vårdnad och umgänges. 212

11.infördes i FB år 1967. Dessförinnan verkställdes vårdnads- och umgänges-s. 212

12.avgöranden av överexekutor enligt 1877 års utsökningslag. Verkställighe­s. 212

13.ten av barn var då att jämföra med exekution av tvistedomar i allmänhets. 212

14.och barnet med ett objekt vilket som helst.65s. 212

15.Enligt gällande rätt kan en ansökan om verkställighet göras enligts. 212

16.21 kap. FB om en dom eller ett avtal om vårdnad, boende eller umgänges. 212

17.inte efterlevs. Verkställighet begärs sedan 2006 hos tingsrätt, och inte soms. 212

18.tidigare hos förvaltningsrätt (då länsrätt). Att tingsrätt handlägger ärendens. 212

19.om verkställighet av avgöranden om vårdnad, boende och umgänge ökars. 212

20.möjligheten till samordning mellan rättegången i sakfrågan och verkstäl-s. 212

21.lighetsförfarandet.66 Verkställighet handläggs enligt ÄrendeL. Instruktio­s. 212

22.ner ges även i förordning (2006:467) om verkställighet av vårdnadsavgö-s. 212

23.randen. Som huvudregel avgörs ärenden om verkställighet av en lagfarens. 212

24.domare och nämndemän (21:12 FB). Jävsreglerna anses inte hindra att dets. 212

25.är samma domare som prövat sakfrågan enligt 6 kap. FB. Det förklarass. 212

26.av att prövningen av verkställigheten inte ska motsvara den prövning soms. 212

27.gjorts i målet enligt 6 kap. FB. Normalt uppkommer enligt regeringen där­s. 212

28.med inte något jävsförhållande. Är förhållandena undantagsvis sådana atts. 212

29.det finns anledning att ifrågasätta en domares opartiskhet prövas situatio­s. 212

30.nen enligt RB:s jävsregler.67s. 212

31.Li Verkställighet 213s. 213

32.Domar och interimistiska beslut om vårdnad, boende och umgänge kan alltså verkställas innan domen eller beslutet vunnit laga kraft om allmän domstol medgivit det (21:1 2 st. FB, 6:20 3 st. FB). Sådana medgivanden görs vanligen. Möjligheten att verkställa domar som inte vunnit laga kraft och interimistiska beslut förklaras av att det kan vara angeläget att barnets faktiska förhållanden snabbt ändras i enlighet med domstols dom. Önskan att påskynda verkställighetsförfarandet förklarar också domstols möjlighet att i samband med att dom eller beslut om vårdnad, boende eller umgänge meddelas, på yrkande av part, förelägga motparten att vid vite lämna ifrån sig barnet (6:21 FB). Om vitesföreläggandet verkligen ska verkställas prö­ vas av tingsrätt, på begäran av part. Barnets vårdnadshavare kan när bar­ net vistas hos någon annan begära att^tingsrätt beslutar om åtgärd för att barnet ska överflyttas till vårdnadshavaren trots att frågan om vårdnad inte har prövats och dom, beslut eller avtal därför inte föreligger (21:7 FB). Av 21:1 FB framkommer att barnets bästa ska komma i första rummet vid verkställighet samt att hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.s. 213

33.Huvudregeln är således att vad allmän domstol beslutat, respektive vad föräldrarna med socialnämnds godkännande ingått avtal om, ska efterle­ vas. Det föreligger därmed en presumtion för att verkställighet ska med­ ges. Endast i vissa angivna situationer kan legala hinder mot verkställighet föreligga (21:5-6 FB). Verkställighet kan vägras med hänvisning till bar­ nets vilja om barnet har nått en sådan ålder och mognad att dess vilja bör beaktas (21:1 1 st. FB, 21:5 FB). Numera saknar verkställighetsreglerna en bestämd åldersgräns. Av 21:5 FB framkommer att: - Barn som har uppnått en viss ålder och mognad har således "vetorätt" i verkställighetsfrågor. Ett undantag görs om rätten finner att verkställighet är nödvändig med hänsyn till barnets bästa (21:5 FB).68 I publicerade domar om verkställighet åberopas barnets vilja ofta som grund för att vårdnads-s. 213

34.214 Rättegångsfrågor och överföring av föräldraansvar enligt FB och LVUs. 214

35.havaren inte frivilligt rättat sig efter domen. En ansökan om verkställighets. 214

36.kan vidare avslås om det är uppenbart att verkställigheten är oförenlig meds. 214

37.barnets bästa (21:6 FB).69 Är så fallet kan frågan om vårdnad, boende ochs. 214

38.umgänge på initiativ av någon av parterna (dvs. föräldrarna) eller social­s. 214

39.nämnd föras till allmän domstol för prövning. I förarbetena anförs:70s. 214

40.I likhet med vad som är fallet med frågor om vårdnad, boende och umgänges. 214

41.kan frågor om verkställighet prövas på nytt när ändrade förhållanden ellers. 214

42.andra särskilda skäl föranleder det (21:15 FB). Ändrade förhållandens. 214

43.sedan dom eller beslut enligt 6 kap. FB meddelats kan även vara ett skäls. 214

44.mot verkställighet. Är så fallet bör talan väckas på nytt i mål om vårdnad,s. 214

45.boende och umgänge. I verkställighetsmålet bör prövningen begränsas tills. 214

46.barnets bästa med fokus på risker för barnet.71 I samband med 2006 årss. 214

47.ändringar av verkställighetsreglerna underströks att en jämkning av des. 214

48.praktiska arrangemangen kan ske av domen eller beslutet i samband meds. 214

49.prövningen av verkställigheten. Det kan t.ex. röra sig om ändring av tid­s. 214

50.punkter för umgänge eller komplettering av sådana tider.72 Rätten får för­s. 214

51.ordna om medling för att försöka få till stånd ett frivilligt överlämnande avs. 214

52.barnet (21:2 1 st. FB). Medlaren bör samtala med barnet. Tidsrymden förs. 214

53.medling är enligt 21:22 2 st. FB två veckor men tiden kan förlängas om dets. 214

54.finns förutsättningar för att nå en frivillig uppgörelse. .s. 214

55.Når föräldrarna inte en överenskommelse och ska tingsrätt förordna oms. 214

56.verkställighet finns två verkställighetsmedel. Dessa är vite och hämtnings. 214

57.genom polismyndighetens försorg (21:3 1 st. FB). Hämtning ska användass. 214

58.om vitesbeläggande inte uppfattas som tillräckligt. Hämtning ska ske på etts. 214

59.* Verkställighet 215 sätt som är så skonsamt som möjligt för barnet. När hämtningen utförs ska någon som kan vara till stöd för barnet närvara. Har en kontaktperson enligt SoL utsetts bör denne anlitas. Om möjligt ska också barnläkare, barnpsyki­ ater eller barnpsykolog medverka (21:11 FB). Hämtningen ska uppskjutas om barnet på grund av sjukdom inte bör flyttas eller om något annat särskilt hinder föreligger (21:9 FB).73 Närmare bestämmelser om verkställighet ges även i förordningen (1967:715) om tillämpningen av 21 kap. FB. Här fram­ går bl.a. att den som har hand om barnet ska informeras om tidpunkten för hämtningen, om inte synnerliga skäl föranleder annat (19 §).s. 215

60.Det system för verkställighet av domar och beslut om vårdnad, boende och umgänge som 21 kap. FB ger är exklusivt i den bemärkelsen att offent­ liga organ, med undantag av eventuell nödrätt, inte har rättsligt mandat att hjälpa föräldrar att på annat sätt säkerställa efterlevnad av en dom eller ett beslut om vårdnad, boende och umgänge.74 I linje härmed har JO riktat kritik mot en rektor och socialnämnd som medverkat i hämtningen av ett barn på begäran av en förälder med ensam vårdnad. JO har framhållit att:75 I 21 kap. FB finns även bestämmelser som syftar till att förhindra att barnet egenmäktigt förs ut ur landet. Tingsrätt kan om det i mål om verkställighet föreligger fara för att barnet förs ut ur landet omedelbart besluta att barnet ska tas om hand av socialnämnden eller på annat sätt (21:10 1 st. FB). Är situationen akut och kan tingsrätts beslut inte avvaktas får polismyndighe­ ten, oberoende av om något ärende är anhängiggjort eller ej, vidta sådana omedelbara åtgärder som kan vidtas utan att skada barnet. Om ett barn tas om hand enligt 21:10 FB, kan det ses som något av en mellanform mellans. 215

61.216 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 216

62.ett interimistiskt beslut enligt FB och ett omedelbart omhändertagandes. 216

63.enligt LVU. Om det är möjligt ska läkare och företrädare för socialtjänsts. 216

64.eller kontaktperson för barnet enligt SoL närvara. Åtgärder ska genasts. 216

65.anmälas till rätten, som utan dröjsmål prövar om den ska bestå (21:10 2 st.s. 216

66.FB).76 Också enligt 19 § VerkL kan rätten omedelbart förordna om att etts. 216

67.barn ska tas om hand, om det i mål enligt VerkL finns risk för att barnets. 216

68.förs ut ur landet eller verkställighet eller överflyttning på annat sätt försvå­s. 216

69.ras. (Se vidare 6.3.) .s. 216

70.I enskilda fall kan verkställighetsfrågan få betydelse för den materiellas. 216

71.prövningen i vårdnads- och umgängesmål. Av HD:s domskäl i NJA 1992s. 216

72.s. 666 kan utläsas att domstolen till grund för sitt avgörande bl.a. använts. 216

73.KamR:s dom. Enligt avgörandet fick umgängesföräldern inte bifall tills. 216

74.ansökan om verkställighet av umgängesrätt, eftersom det förelåg inte ringas. 216

75.risk för att barnets kroppsliga eller själsliga hälsa skulle skadas. HD ansågs. 216

76.att en överflyttning av vårdnaden skulle innebära en stor omvälvning förs. 216

77.barnet med ovissa följder för henne. Även i NJA 1992 s. 93 utgjorde verk­s. 216

78.ställighetsfrågan en väsentlig del av HD:s domskäl.s. 216

79.I första hand behandlar lagförarbetena till 21 кар. FB verkställighet avs. 216

80.vårdnadsavgöranden och endast i andra hand verkställighet av umgänges-s. 216

81.avgöranden. Förutsättningar för att rätten ska kunna förordna om hämt­s. 216

82.ning genom polismyndighetens försorg skiljer sig åt vid verkställighet avs. 216

83.vårdnad, boende samt överlämnande respektive av umgänge. Är det frågas. 216

84.om dom eller beslut om vårdnad eller överflyttning av barn räcker det oms. 216

85.ett av två rekvisit är uppfyllt för att TR ska få besluta om hämtning. Rek-s. 216

86.visiten är att verkställighet inte annars kan ske eller att hämtning är nöd­s. 216

87.vändig för att undvika att barnet lider allvarlig skada (21:3 2 st. FB). Vids. 216

88.verkställighet av umgänge mellan barnet och en förälder som inte är vård­s. 216

89.nadshavare krävs det att två rekvisit är uppfyllda för beslut om hämtnings. 216

90.av barnet: verkställighet ska annars inte kunna ske och barnet ska ha etts. 216

91.särskilt stort behov av umgänge (21:3 3 st. FB).s. 216

92.Verkställighet av umgänge kommenterades vid 1967 års lagstiftning. Dets. 216

93.ansågs tveksamt om "bruk av våld", dvs. hämtning genom polismyndighetss. 216

94.Verkställighet 217 försorg, överhuvudtaget skulle förekomma vid verkställighet av umgänge.77 Det framhölls att verkställighet av umgänge förutsatte särskild försiktighet och att det med hänsyn till barnet inte var lämpligt att hämtning skedde under någon längre tid, t.ex. vid verkställighet av förälders umgängesrätt varannan vecka. Lagstiftaren förefaller ha ansett hämtning mer motiverad i samband med långvariga umgängesperioder än vid kortare.s. 217

95.Även i samband med omarbetningen av 21 kap. FB år 1983 markerades att vite skulle vara det huvudsakliga tvångsmedlet i samband med verkstäl­ lighet av umgänge och att hämtning fick tillgripas endast som en yttersta utväg.78 Flera remissinstanser anslöt sig till uppfattningen att polishämt­ ning endast skulle få ske inom ramen för ingripanden enligt LVU.79 5.8.2 Verkställighet vid omhändertaganden enligt LVU Ett antal beslut enligt LVU gäller omedelbart och kan således verkstäl­ las med polishandräckning, oavsett överklaganden. Till dessa hör beslut om omedelbara omhändertaganden, förebyggande insatser eller tillfälliga flyttningsförbud (40 § 1 st. LVU). Andra beslut som fattas av socialnämnd gäller omedelbart om nämnden inte förordnar annat (40 § 2 st. LVU). Men har vård inte inletts inom fyra veckor från den dag beslutet vann laga kraft, upphör det att gälla och får då inte heller verkställas (5 § LVU).80 Till skillnad från domar och beslut om vårdnad, boende och umgänge är vite eller andra ekonomiska sanktioner inte tillåtet som tvångsmedel. Social­ nämnds möjlighet att begära polishandräckning för genomförande av vård och beslut enligt LVU regleras i 43 § LVU.s. 217

96.Sedan förvaltningsrätt har beslutat om vård återgår ansvaret för vårdens genomförande på socialnämnden (11 § LVU). Ansvaret för vårdens verk­ ställighet ligger därmed på nämnden. Ett omhändertagande enligt LVU kan verkställas genom polishandräckning (43 § LVU). Av 43 § LVU följer att polismyndighet på begäran av socialnämnd eller nämndens ordförande ska lämna biträde i samband med två typer av beslut. Dessa rör läkarunder­ sökning av den unge samt genomförande av beslut om vård eller omhän­ dertaganden enligt LVU. Vidare ska polismyndighet på begäran av SiS bistå med att efterforska och återhämta den som vårdas vid ett hem förs. 217

97.218 Rättegångsfrågor och överföring av föräldraansvar enligt FB och LVUs. 218

98.särskilt noggrann tillsyn enligt 3 § LVU. JO har påpekat att polisbiträdes. 218

99.endast ska begäras när det finns grundad anledning att tro att det är nöd­s. 218

100.vändigt för åtgärdens genomförande.81 Enligt JO bör polishandräckning,s. 218

101.av hänsyn till såväl barn som vårdnadshavare ses som en nödfallsåtgärd.s. 218

102.Särskild försiktighet anses påkallad när fråga är om små barn.82 När besluts. 218

103.om omhändertagande av barn verkställs ska föräldrarna underrättas. JO hars. 218

104.riktat kritik mot polismyndighet för att man inte medverkat vid verkstäl­s. 218

105.lighet av ett beslut enligt 3 § LVU.83s. 218

106.Även när ett beslut om upphörande av vård enligt LVU har fattats, hars. 218

107.socialnämnd ansvaret för hur detta ska genomföras. Anser nämnden atts. 218

108.barnet inte kan återvända hem i enlighet med beslut om upphörande avs. 218

109.vård utan påtaglig risk för skada och vill föräldrarna inte låta barnet stannas. 218

110.i familjehemmet, kan en ansökan om flyttningsförbud enligt 24 § LVUs. 218

111.inges till rätten. Sådana beslut har företräde framför FB:s verkställighets-s. 218

112.regler (21:7 3 st. FB).84 Flyttningsförbud enligt 24 § LVU omfattas inte avs. 218

113.verkställighetsreglerna i 21 kap. FB. Beslut om överflyttning får inte fat­s. 218

114.tas om det föreligger ett flyttningsförbud som gäller tillsvidare beträffandes. 218

115.barnet. Föreligger ett tillfälligt flyttningsförbud (27 § LVU) hindrar dets. 218

116.inte en överflyttning enligt 21:7 FB.85s. 218

Sammanfattande kommentar

1.I detta kapitel har ett antal processrättsliga frågor rörande vårdnad, boendes. 218

2.och umgänge samt LVU behandlats.s. 218

3.De processuella bestämmelserna vid överföring av vårdnad enligt FBs. 218

4.präglas av ambitionen att förlika parterna. Gränserna mellan utrednings. 218

5.i syfte att få fram beslutsunderlag och förlikning framstår som flytande.s. 218

6.Likaså är förväntningarna höga på parterna att de ska nå en förlikning is. 218

7.form av gemensam vårdnad. Part vars yrkanden inte omfattas av gängses. 218

8.presumtioner om barnets bästa åläggs i praktiken förklaringsbördan för atts. 218

9.det är förenligt med det enskilda barnets bästa.s. 218

10.Sammanfattande kommentar 219s. 219

11.Vid omhändertaganden enligt LVU är förlikningstanken inbyggd i lagkonstruktionen. Socialnämnd ska verka för att barn som behöver stöd utanför det egna hemmet ska kunna beredas det på frivillig väg. "Förliks" parterna på så sätt att vårdnadshavare och barn samtycker till den planerade vården, utgör det normalt hinder mot att bereda barnet vård enligt LVU. Vid omhändertaganden enligt 2 § LVU medför det förhållandet att en av parterna i processen är socialnämnd, med ett omfattande utredningsansvar och ett allmänt ansvar för barns välfärd, att behovet av att rätten gör en domslutsinriktad officialprövning i LVU-mål är mindre än vid tvist mellan för­ äldrar. Rätten ska här istället utgöra en garant för de enskildas rättssäkerhet, barnets och vårdnadshavarens, i förhållande till ingripande från det offent­ liga. Överväger tingsrätt att utan yrkanden från socialnämnd ex officio, dvs. på eget initiativ, tillsätta en särskilt förordnad vårdnadshavare, är barnens förhållanden ofta sådana att socialnämnds ansvar och talerätt enligt 6:7 FB aktualiseras. Mot bakgrund av ätt frågor om vård av barn utanför hemmet annars behandlas av socialnämnd samt förvaltningsdomstol kan det disku­ teras om allmän domstol är rätt instans att avgöra sådana frågor. Alternativa lösningar kan vara att allmän domstol gör en orosanmälan enligt 14:1 SoL.s. 219

12.Bland skillnaderna i förfarandet vid civilrättslig vårdnadstvist och vid omhändertagande enligt LVU märks talerätt och processbehörighet. Vid tvist om vårdnad enligt FB har föräldrar talerätt oavsett om de har del i vårdnaden eller inte. Vid omhändertaganden enligt 2 § LVU har endast socialnämnd initiativrätt. Enskilda taleberättigade är vårdnadshavare och barn. Ett barn som fyllt 15 år är även processbehörigt och kan själv föra sin talan i LVU-ärenden. Barn under 15 år har inte processbehörighet och deras talan förs av ställföreträdare. En förälder som inte har del i den civil­ rättsliga vårdnaden har således inte talerätt vid omhändertaganden enligt 2 § LVU. Barns vilja ges materiellt större betydelse vid överföring av vård­ nad enligt FB än vid omhändertagande enligt 2 § LVU. Processuellt är tvärtom barnets ställning starkare enligt LVU än enligt 6 kap. FB. Barn har inte talerätt i vårdnadsmål enligt 6:4-8 FB. Däremot har barn talerätt, men ej processbehörighet enligt 6:9 FB. I förmynderskapsmål har barn talerätt och är även processbehörigt när det är över 16 år.s. 219

13.Interimistiska beslut enligt FB och omedelbara omhändertaganden enligt LVU utgör åtgärder som primärt avser att skapa trygga förhållanden för barn intill dess dom eller slutligt beslut föreligger. Bland skillnaderna märks att ett omedelbart omhändertagande enligt LVU är tidsbegränsat, medan ett interimistiskt beslut enligt FB är gällande till dess lagakraftvunnen dom eller beslut föreligger eller till dess det avskrivs.s. 219

14.220 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 220

15.Regelverket illustrerar även hur välfärdsrätten i det svenska rättssyste­s. 220

16.met omfattar ett antal arenor. Här märks allmän domstol, förvaltnings­s. 220

17.domstol samt socialnämnd. Hanteringen av frågor rörande barnets bästas. 220

18.handläggs enligt delvis olika principer i dessa organ. Här märks utrymmets. 220

19.för skriftliga respektive muntliga förfaranden. Ett skriftligt förfarande ärs. 220

20.huvudprincipen i mål enligt LVU medan muntlighetsprincip gäller för måls. 220

21.om vårdnad, boende och umgänge. Det stora utrymmet för muntlighets. 220

22.liksom principerna om bevisomedelbarhet i vårdnadsmål är problematiskts. 220

23.i förhållande till det faktum att barnet inte är närvarande i rättssalen, ochs. 220

24.inte heller har eget ombud, utan endast kommer "till tals" i den skriftligas. 220

25.utredningen. Problemen med att de intryck en förälder ger vid en muntligs. 220

26.förhandling tillåts överskugga uppgifter i den skriftliga utredningen illu­s. 220

27.streras av RÄ 2008 ref. 55. I detta avgörande kunde HFD med hänvisnings. 220

28.till att muntlighetsprincipen inte styr LVU-processen, framhålla att enbarts. 220

29.uttalanden vid en muntlig förhandling inte är tillräckligt för att uppgifter is. 220

30.den skriftliga utredningen ska betraktas som motbevisade. I de av muntlig­s. 220

31.hetsprincipen styrda vårdnadsmålen riskerar de intryck föräldrarna gör pås. 220

32.rättens ledamöter vid den muntliga förhandlingen att dominera på bekost­s. 220

33.nad av skriftlig utredning och bevisning.s. 220

34.Som konstaterats finns det ett antal spänningar i förståelsen av rätts­s. 220

35.frågor om barnets bästa i förhållande till vårdnad och samhällsvård. Ens. 220

36.sådan är i vilken omfattning rättsprocesser är förenliga med barnets bästa.s. 220

37.Denna uppfattning artikuleras oftare i debatten om vårdnadsfrågor äns. 220

38.samhällsvård. Jag delar uppfattningen att samförståndslösningar och över­s. 220

39.enskommelser så långt det är möjligt ska främjas. Min inställning är atts. 220

40.domstols rättsskipning är det mest utvecklade systemet för konfliktlösnings. 220

41.det demokratiska samhället förfogar över och att det därför är uteslutet atts. 220

42.barn inte skulle omfattas. En annan sak är att barn och unga under 15 års. 220

43.sällan involveras i den bemärkelsen att de träffar domare eller kommunal­s. 220

44.politiker som avgör frågor om dess situation. I större utsträckning möter des. 220

45.utredande socialsekreterare.s. 220